Släktresan

- i dåtid och nutid

  • oktober 2014
    m ti o to f l s
    « Sep    
     12345
    6789101112
    13141516171819
    20212223242526
    2728293031  
  • Arkiv

  • Top 8 Länkar

  • Medlem i

  • Besökare

  • Ange din e-postadress för att följa denna blogg och få meddelanden om nya inlägg via e-post.

Archive for the ‘släktforskning’ Category

Planering pågår inför påskrundan 2014

Posted by tagesdotter på april 2, 2014

För första gången ska jag vara med som utställare på påskrundan här på Falbygden. Det är spännande!!

Utställningslokalerna finns på Vilhelmsro Gårdscafé här i Falköping. Det är på loftet och är det nyrenoverad stallet på Vilhelmsro som inte riktigt klart är än men ska bli till påskrundan. 

Mina alster ska finnas på två ställen på Vilhelmsro. Naturfoton på loftet och prova på släktforskning i stallet. 

Jag deltar i gruppen Kreativ Studio på Falbygden tillsammans med fem andra medlemmar. Vi är tre som ställer ut fotografier, Michaela Andersson, Lars Bägerfeldt och Niclas Fältström. Besökarna kommer att kunna se skillnad på vem som har tagit vad eftersom våra stilar är så olika och motiven är inte samma. Där uppe kommer även Monica Olsson sälja sin sylt. Det är mina foton som börjar vid trappen. Har det redan försökt att hänga dem i den ordning de ska vara i, i datorn alltså.

Tillsammans med Edith Bjerner har vi pröva på släktforskning i stallet. En punkt som är ny på programmet på påskrundan och som vi hoppas ska locka många besökare. För vi vet ju alla att det är inne att släktforska, eller hur? Ancestry har haft sina kampanjer på TV och det får man hoppas att det har satt sig i minnet. 

Stallet är en hel vit yta och inte inrett än. Nu gäller det att planera hur vårt utrymme ska se ut. Vad som ska hängas på väggar och hur. Mycket jobb att bygga en monter. Har några gånger varit med i Dis monter på Bokmässan i Göteborg, den som Dis-Väst bemannar, som utställare men aldrig varit med att bygga eller plocka ner. 

Vilhelmsro Egendom var en gång i tiden en ganska stor gård. I dag är det är i stort sett bara husen som står kvar. Ladugårdarna är rivna sedan ett tiotal år sedan och marken är såld till kommunen, där nu bostadshus har byggts. Ägarparet Ulf och Mona Lindén satsar på att deras café, Vilhelmsro Gårdscafé ska bli en trevlig träffpunkt i Falköping. Där man kan ta en kopp kaffe o kaka, sitta o mysa ända in på hösten i deras växthus och stall. De planerar flera aktiviteter i vår o sommar, även om inte programmet är spikat än. Vi får se om släktforskning blir en av dem.

Vårprogrammet som finns i Vårmagasinet 2014 finns nu att hämta i affärer och turisbyrå i Falköping. Om du inte har möjlighet att hämta kan programmet laddas ner från mat och kulturs webbplats. Vilhelmsro Gårdscafé är nr 10.

Posted in Falköping, genealogi, genealogy, Hembygd, släktforskning | Taggad: , , , , , , , , , | 1 Comment »

Släktforskningsåret 2013

Posted by tagesdotter på januari 3, 2014

Släktforskningsåret 2013 blev inte som det var tänkt vid årskiftet 2012/2013 eller det som var planerat. De senaste åren har det varit full fart med släktforskning, i synnerhet emigrantforskning och skrivande på bloggen. Men inget år är det andra likt och det visade sig ganska tydligt 2013.

Släktforskning

Träffade Walter Beck som var med i Allt för Sverige 2012. Han var på besök i Sverige i början av juni med sin familj. Han höll föredrag i Jäla Hembygdsgård och höll nästan på över midnatt eftersom det också skulle översättas till svenska.

Besök i utvandrarbygden i Småland blev det under augusti.

En nybörjarkurs i släktforskning blev det också under hösten hos ABF i Falköping.

Bloggen

Skrev mitt sista inlägg i september, sedan dess har det varit ebb. Det har haft sina orsaker. Först o främst har jag inte haft någon fantasi eller uppslag om ämnen att skriva om. En annan har varit att tiden inte räckt till o en tredje att lusten inte har funnits där. Det var annat under våren som uppslagen kom till mig ganska ofta. Men efter sommaren fanns de inte där. Hur det blir i fortsättningen får vi se. Har inte det där flytet just nu. 

Emigranter från Falbygden

Det var tänkt att det skulle bli 5 000 nya individer i databasen Emigranter från Falbygden samt 100 upphittade avlidna. Men det blev bara ca 3 000 nya individer till databasen och 44 avlidna emigranter. De två sista var två bröder Carl o Axel Augustsson (US Larson), Carl född i 1881 Mularp, Axel i 1883 Karleby, båda avlidna i Minnesota, 1955 resp 1972.

Just när jag tänkte sätta igång höstens arbete, fick jag ett telefonsamtal från Anna-Lena Hultman i Hössna. Hon hade tagit på sig uppdraget att leta reda på emigrerande Kölingaredbor för föreningen Årås Kvarns räkning och kommit på att hon nog tagit på sig för mycket arbete och tänkte då på mig att jag kanske kunde…. Det blev att lägga ifrån sig mitt eget arbete och hjälpa till. Några egna emigranter blev det dock här, eftersom Kölingared gränsar till Falköpings kommun och socknar som finns här är Fivlered, Solberga och Norra Åsarp (+Smula).

Hembygden

Har hjälpt min gode vän Lars Bägerfeldt att kunna publicera det Leader-projekt (inom EUs landsbygdsutveckling) som han är med i och arbetat med under 2013, på webben. Han har spelat in film och berättar på dessa om historiska händelser på vår bygd. Detta kan ses på Falbygdsguiderna, som ligger som en underdomän (utflykt) på min Falbygdsanor.se. Arbetet är inte riktigt klart än, det kommer upp fler filmer. 

Har även kunnat få låna några fotoalbum och klippalbum som samlades i Vilske-Kleva på 40-70-talen. Har börjat att scanna av dessa för bevarande på en nyinköpt fotoscanner. Klippalbumen är dock större än A4 så det blir att jobba i ett bildbehandlingsprogram för att få ihop text och foto till en bild/sida.

2014

Den här gången tänker jag inte göra upp några planer på hur det är tänkt att släktforskningsåret ska se ut. Börjar dock med en fortsättningskurs i släktforskning som börjar 14 jan, fortsättning på den nybörjarkurs jag höll i höstas. En nybörjarkurs hoppas jag att det blir också, det fattas bara ett par anmälningar för att den ska bli av.

Lite mer forskning om var Kölingaredsborna slog sig ner i USA blir det nog också och deras familjer. Anna-Lena har fortsatt mycket att göra. Bl a har hon ansvaret för att Sveriges Dödbok vers 6 ska komma ut som utlovat till hösten i samband med de svenska Släktforskningsdagarna som i år 2014 är i Karlstad.

Jag tänker också ta mig ut och fotografera mer i år. Fjolåret blev så där och med det var urvalet till den årliga fotokalendern inte så stort.

Hur har ni läsare tänkt att ert släktforskningsår 2014 ska bli?

Posted in Blogga, Blogroll, Egna Webbplatser, emigrant, Emigranter, Hembygd, Karta, Nätverk, släktforskning | Taggad: , , , , , , , , | 2 Comments »

Släktforskartermin hösten 2013

Posted by tagesdotter på september 6, 2013

Det är dags att vakna lite efter den toppen sommar vi har haft. Inte har jag då suttit framför datorn och släktforskat i samma utsträckning som jag gjorde förra sommaren när det regnade nästan hela tiden.  Det har ni väl också märkt här på bloggen. Har inte skrivit något sedan i maj, haft semester från skrivandet också. Men jag har inte släppt emigrantforskning för det. Var på Minnesotadagen i Ljuder och i Långasjö i sommar där Klasatorpet och Korpamoen ligger, kanske blir det en artikel längre fram.

Höstterminen startade som sig bör med Släktforskningsdagarna som i år var i Köping 23-25 augusti. Själv var jag i Folkärna den helgen och hälsade på.

Nästa riksaktivitet är nu i helgen med Kulturarvsdagen. Det är ett EU-arrangemang – Culture Heritage Day. Årets tema är människors mötesplatser. För den som är intresserad, kan läsa på Riksantikvarieämbetets webbplats vad som arrangeras vad och var.

solros1_2013

Själv kör jag i gång släktforskningskursen i början av oktober. 10/10 är det nybörjarkurs på ABF i Falköping. I år med eget kursmaterial. Har tidigare haft Steg för Steg av Per Clemensson men att den inte riktigt fungerar på min sätt att föreläsa och lära ut nu efter ett antal år som kursledare. Kanske blir det så när man har varit kursledare en tid, då skapar man sig sina egna rutiner och material och vill att det ska fungera på ett visst sätt. Har också upplevt att nya kursdeltagare har andra krav än mot när jag började. Då är det på tiden att det görs om. Har därför skrivit eget material, med en teoridel och två övningsexempel. Som förut har jag en webbforum som komplement – forskarstugan, där det finns tips, råd och länkar i släktforskning. Sånt som kan vara bra att veta men som kursledare oftast inte nämner.funnit 

solros2_2013

Det fina och varma vädret håller i sig, så jag suger på karamellen lite till och än har jag inte riktigt startat min släktforskartermin hösten 2013. Det är skörd av bönor, Västeråsgurkor, mangold och annat i landet. I våras sådde jag även fågelmat, solrosfrön. De har blivit långa och ståtliga. De kommer dock inte att skördas av mig utan av fåglarna, där de står.

Posted in Amerika, Blogga, Egna Webbplatser, emigrant, Emigranter, genealogi, genealogy, släktforskning | Taggad: | 2 Comments »

Standalisering i databaser

Posted by tagesdotter på maj 22, 2013

Har du letat i en databas som personen som söks efter ska finnas men hon/han inte har hittats? Försökt med olika stavningar? Då är du nog inte ensam.

För att kunna göra ex födda, vigda och döda tillgängliga på ett relativt enkelt sätt, publiseras uppgifter från den aktuella boken i form av text (ej originalhandling), ex en kyrkobok i en databas, som oftast finns att köpa på CD, DVD eller via ett abonnemang på Internet. Det betyder att det är någon som har skrivit av uppgifter från originalhandlingen och matas in i ett dokument, ex i en Excel eller Access-fil.

För att uppgifter ska bli relativt lätta att hitta är standalisering av namn ett nödvändigt måste. Det finns ett otaligt varationer på stavning av ett namn ute i originalhandlingarna. För att göra det enklare att hitta i databaser standardiseras namnen så långt det går. Gäller både förnamn och patronymikon/efternamn.

Ex på namn som kan skrivas med flera stavningar:

  • Kristina – Christina, Cristina, Stina
  • Kerstin – Cherstin, Kirstin, Kirsten, Kersten, Kjerstin, Chjersten

Svårare är att hitta personer med namn som både kan vara det som det står att det är eller att det är en förkortning av det riktiga namnet.

  • Jean eller Jan eller Jon eller Jonas
  • Johan eller Johannes
  • Maja eller Maria
  • Maria eller Maja
  • Stina eller Kristina

En kombination av namnet kan vara Maja Stina. Så vad heter hon? Som det står eller Maja Kristina eller Maria Kristina eller Maja Kristina? Tro mest på källan som är närmast händelsen, brukar jag lära ut. En databas är ju inte den närmaste källan precis, utan räknas som andra eller tredjehands källa.

Johans – dotter eller -son?

Det här när faderns förnamn ska sättas ihop med -son eller -dotter och det blir ett patronymikon, är också något att tänka på. Särskilt besvärligt kan det vara när det står kan det vara med Johan eller Johannes. Du får inte ta förgivet att pappa heter Johan när det står Johansson eller -dotter i en databas. Det kan lika gärna vara Johannes.

Själv förkortar jag oftast dottern/sonens patronymikon till Johans-dotter eller -son för barn med fader som heter Johannes eller Johan, när jag matar in i min databas över Emigranter från Falbygden.  Detta då det för det mesta står så i kyrkoböckerna. Det är bara när det uttryckligen står Johannes-dotter eller -son i någon bok på en person som jag skriver i det rätta. 

Stavning i kyrkoböcker

För att komplicera och förvirra ytterligare kan en persons namn stavas olika i de olika kyrkeböckerna (originalbok). Det beror helt enkelt på vem som har hållit i pennan, vad prästen, komministern eller klockaren hade för normer hur ett namn skulle stavas. Hur stort inflytande föräldrar eller personen med namnet hade, låter jag vara osagt.

Vilken version som du väljer att skriva upp är upp till dig, men jag brukar rekommendera källan som är närmast händelsen. Ex en födelse, välj födelseboken.

Skriv gärna här i kommentaren om ni har fler namn som är standardiserade i databaser och stavas på ett annat sätt i originalhandlingen.

Posted in efterlysning, släktforskning | Taggad: , , , , , , , , , , , , | 1 Comment »

Floby sockens torp och backstugor

Posted by tagesdotter på april 9, 2013

Som jag utlovade i artikeln Ny lokalhistorisk bok i Falköping, där jag skrev om den nya boken om Rössberga i Valtorp, att jag skulle skriva om den nya boken om Floby. Skaffade boken för ett tag sedan.

Sture Creutz – en eldsjäl i hembygdsforskning i FlobyFloby socken

Sture Creutz med postadressen Floby, boende i Sörby socken, strax utanför Floby samhälle är ett uppslagsverk när det gäller de gamla och deras boställen i och runt Floby. Nu har han delat med sig av den kunskapen i den nya boken Torp, torpare och backstugor inom Floby socken. Han har lagt ner tusentals timmar på att leta i arkiv, på kartor och ute i naturen efter information och tecken efter de gamla boplatserna.

Det var hans förtjänst att de gamla ekonomiska kartorna för Skaraborg en gång gavs ut på 1980-talet. I dag är de verkligen en skatt och till stor hjälp när det gäller att identifiera var förfäderna bodde och härleda dem till nutid. Inte så konstigt att de blev utgivna, eftersom han då när de publicerades arbetade på Lantmäteriet i Gävle och han såg till att de blev utgivna innan han gick i pension.

Sture och jag har haft kontakt genom åren. Han har guidat svensk-amerikaner i bygden och delat med sig av vad han kan om deras historia på bygden. Har haft förmånen att få komma in i hans Floby-Sörby rum, där allt är samlat och staplat på varandra. Har ävens hans avskrifter av husförhörslängderna i Floby AI:8 1870 – 1890, AI:9 1891 – 1900 och Församlingsbok AII:1 1900-1915, där det även finns kompletteringar som inte finns i originalböckerna. Dessa finns numera att läsa och forska i på ArkivDigital.

Bokens huvudpersoner och ställen är numrerade i en lista. Varje nummer finns utritat på en karta som finns i slutet av boken. De sju kartorna visar var i Floby socken som varje ställe, torp, stuga eller jordkula låg en gång i tiden. På platsen finns en markeringstolpe som märker ut var stället låg. De flesta av dem är borta sedan länge, rivet, netplockat eller helt enkelt uppodlat. Stolparna är uppsatta av Sörby-Floby Hembygdsförening under 2012.

Omslagsbilden på boken är på Rök-Olle som står på trappan framför sin stuga. Det står att han har på fötterna en söndags- och en vardagstoffel och när man tittar efter kan det ses tydligt att det är en två olika på. Om honom och hans stuga handlar nr 1 om. Fotot är bara ett av många, ett flertal finns i boken. Placerade under rubrik eller sist efter varje beskrivande text om stället och dess invånare. I förteckningen som finns längst fram i boken över de hus och personer som boken handlar om, finns även information om vem som är ägare av marken i dag, i alla fall 2012.

Ur boken

Ställen förr fick namn efter en person som hade bott där eller så var det tvärs om att den som bodde där fick smeknamn efter vad stället. Som Andersa på Åsen. Torpet (nr 21 i boken) har fått namnet efter Anders Gustaf Andersson 1826-1908 med sin hustru Maja Lisa Johansdotter 1823-1906, båda avlider på torpet. De flyttade in 1850 och var de sista som var bosatta där. Vidare får vi veta att torpare Anders hade en bror Johannes, som sedemera blev präst och tog sig då namnet Floberg. Namnet kom efter brodern till deras mormor Maria Jonsdotter som var guldsmeden Sven Floberg. Torpet Andersa på Åsen finns inte kvar sedan 100 år, husplanen är uppodlad, endast brunnen finns kvar.

Ett annat ställe var Skottes (nr 38). Ett torp som också kallades för Skottalyckan och var ett torp som låg under Backgården i Bragnum. Det var på ett utskifte intill gärdesvägen mellan Grolandavägen och Backgården. Dit flyttade 1850 en Johan Johansson Skott 1818-1889 och hustrun vid namn Maria Stina Jonsdotter 1823-1877. De fick sju barn varav de sex yngsta var födda i torpet. Sönerna Anders, Erik och Carl tog sig efternamnet Sandberg. Erik och Anders utvandrade till Nordamerika från Jämtland. Anders gifte senare om sig med en Charlotta Andersdotter, med äktenskapet var inte lyckligt. Kanske var en bidragande orsak att Anders var begiven på starka drycker. En tidningsnotis finns med om Anders.

Arbetskarlen Johan Johansson Skott från Backgården från Floby socken född 1818 och gift sedan 10 år insjuknade den 6 dennes på kvällen, sedan han omkring 9 på aftonen förtärt aftonmåltiden ärtsoppa. Han fick strax därefter kräkningar och dog följande dag mellan 4 och 5 på em. Som han icke under livstiden låtit undfalla sig yttrande som tydde på självmordstankar, misstänktes förgiftning. I följd härav förrättades av doktor O Selling obduktion å den döda kroppen den 23 dennes, därvid i magsäcken påträffades misstänkta korn som vid följande dag å apoteket verkställd mikroskopisk undersökning visade sig vara arsenik.

I boken finns fortsättningen i berättelsen om Johan Johansson Skotts död och om ytterligare 109 numrerade boställen, som Klara på Lunnen, Ramströms, Lidholmslyckan och Skägg-Jonasa.

Upplägg

Boken har ungefär samma upplägg som De gamla öde boplatserna i Gökhem och dess bebyggare, samt fornminnen och minnesvärda platser, utgivet 1989. Det skiljer 24 år i utgivningsår. Då renskrevs boken på skrivmaskin (jag själv) från anteckningarna som K G & Ingbritt Johansson i Odensberg inventerat 1975-87.

Det har hänt en hel i skrivreglerna sedan dess (själv fick jag en åthutning efter att ha skrivit den första hemtentan i Datapedagogik 1999, när jag gick på Högskolan i Skövde), bl a skrivs rubrikerna med fet stil i stället som förr med ett streck under, luft mellan stycken och gärna underrubriker för att det ska bli läsvänligt. Tyvärr har inte den som renskrev den här boken inte följt de nya reglerna. Kanske kan det bero på att man inte ville ha så många sidor i boken.

Tycker själv att boken förlorar på ovanstående men det är kanske en smaksak. Det bästa sättet att läsa boken är att lägga ett vitt A5 under och dra som en linjal, då är inte risken att man läser på någon annan rad. Men det är så mycket intressant att läsa om så man kanske inte bryr sig om upplägget. För det är mycket fakta som kan läsas, sånt som faller i glömska om det inte finns någon eller några eldsjälar som tar vara på det och ger ut i bokform. Har själv en hel del anor från Floby socken men mycket avbokens innehåll var nytt för mig.

Utgivare

Boken utgiven av Sörby-Floby Hembygdsförening under början av det här året 2013. Boken finns att köpa på Floby Antikvariat, på nätet hittar man boken under Bokbörsen. Kostar 225:-. ISBN: 9789163725180.

Posted in ArkivDigital, Falköping, genealogi, släkt, släktforskning | Taggad: , , , , , , , , , , | Leave a Comment »

Tavlor

Posted by tagesdotter på april 3, 2013

Tavlor har vi väl alla gjort någon gång av det ena eller andra slaget. Tavla kan vara mycket, men i släktforskning pratar vi bara om två stycken, antavla och stamtavla.

För den som inte är insatt eller är nybörjare kommer här en förklaring.

Se det som ett träd och då menar jag hela, med det som syns ovan jord – stam och grenar och det som är under jord- rötter.Tagesdotters antavla

Antavla

Varje rot grenar ut sig i två trådar, när du hittar en ana till blir det ytterligare en klyvning. Ju längre bak i tiden du kommer ju längre ner i jorden kommer du.

Vi släktforskare inriktar oss först på att gå så långt bak i tiden som det är möjligt, dvs vi vill hitta våra rötter (trädets rötter).  Det är det samma som våra anor, föräldrar i rakt  nedstigande led, dessa förs upp på en antavla.

I ett släktforskningsprogram räcker det med en knapptryckning men som nybörjare är det bästa att lära sig att skriva för hand. Bäst är en förtryckt blankett men det går även att rita en egen. Själv föredrar jag min egen version Tagesdotters antavla, där jag har lagt ett rutat papper under ett vitt papper som jag sedan har dragit linjer på i olika sektioner. För att få en större klistrar man helt enkelt ihop två/fyra på bredden. Saknar den gamla sorten som gick att köpa i grön-vit kartong. Det här är en variant på den.

Stamtavla

Tänk på stammen, den finns ovanför ytan, alltså är det trädet vi ser ovan mark med grenar som vi använder oss av i en stamtavla.

På stammen (stam + grenar) går du framåt i tiden, fram till nutid och stamtavlan visar vilka du är släkt med. På stamtavlan på den grenen som börjar med din mor eller far (partnern ska vara med men ingen gren utgå från den personen). Du själv ska vara med likaså din familj bestående av föräldrar, syskon, partner och barn.

Vilken generation som ska placeras på stammens början är upp till dig själv. Om jag utgår från mig själv har jag fyra träd, ett för min mormor, morfar, farmor och farfar. Varje gren på trädet representerar en person. Nutiden finns på flera platser i trädet längst ut på en gren. Den grenen kommer att växa när vederbörande som sitter på grenen bildar familj och får barn.

Här har jag ingen handritad variant som kan skrivas på. Det går inte att standalisera eftersom varje föräldrarpar har olika många barn. Men Mocavo har en bra variant, på engelska. För den som är händig kan göra om den till en svensk version.

Posted in släkt, släktforskning | Taggad: , , , , , , , , | Leave a Comment »

Indexering på gott och ont

Posted by tagesdotter på mars 13, 2013

För mig som är emigrantforskare och som söker i databaser i USA är indexerade ett måste och helst normaliserade också. Jag kan inte bläddra igenom varje fotografi/bild av en bok/kartotek som består av hundratusentals ark för att hitta information som är nytta för mig. Indexerade databaser underlättar en hel del i mitt forskningsarbete.

Söker just i databaser efter emigranter från Falbygden och deras familjer. Har precis gått igenom US Passport Applications 1795-1925 (finns på Ancestry.com), där våra emigranter som har blivit USA-medborgare finns med. I databasen finns de som ansökte om pass med för att resa hem till Sverige och hälsa på gamla mor, släktingar eller helt enkelt göra en nöjesresa i Danmark, Norge eller något annat land, oftast i Europa.

För att kunna gå igenom alla ansökningarna på bästa sätt är det till stor hjälp att använda sig av indexeringen. Det finns en hel del möjliga sökmöjligheter att använda sig av. Har upptäckt för att få med de flesta är det att söka på så få uppgifter som möjligt. Om det går söker jag endast på Location i Birth i sökformuläret. Du får gå igenom en hel del ändå för att få med alla som kan tänkas finnas med.

Är ganska beroende av att indexeringen är bra gjord och det är den inte alla gånger. Inte konstigt kanske om man tänker på vilka som sitter och indexerad – kineser. De som sitter där kan väl endast engelska och inga andra extra språk. Då gäller det att det verkligen blir rätt men det blir det inte.

Har sett en hel del olika stavningar på bl a Falköping och Stenstorp i US Passport Application databasen. Å andra sidan har jag förståelse, det kan inte vara lätt alla gånger att läsa på ett främmande språk. Men då ska det göras så mycket som möjligt för att rätta till och jag tycker att Ancestry slarvar en del. De borde ha någon som går igenom materialet innan det läggs ut, korrekturläsning kallas sånt. Det ska vara en person som kan det språk som den amerikanska medborgaren har från början t ex svenska och ha lokalkännedom om landet för att det ska bli så rätt som möjligt.

Exempel på stavningar som kan hittas

Falköping

  • Foblicolan
  • Falk Spring
  • Fahlowing
  • Fathoping
  • Falkopeng
  • Felkokiping
  • Falkaping
  • Folsheping
  • Faltopeng
  • Falkapeng
  • Zrlkoping

Karleby

  • Karlechy

Kleva

  • Eleva

Stenstorp

  • Stenshop
  • Stenstork

Ullene

  • Ulleved

Det här med att de som skriver av inte kan tyda ut eller läsa vad som verkligen står, skapar stora problem för den som söker efter sina släktingar som hade blivit amerikanska medborgare och var hemma på besök. En annan sak om det är felstavat från början, då kan det kanske inte vara så lätt om att det går att tyda för den som har lokalkännedom vad det ska vara för ort.

För mig blev det att leta i nästan hela sökträffen på 37 000 ansökningar. Rättstavningarna kommer längst fram och sedan kommer resten i blandad kompott. Det tog ett tag men det var det värt. En hel del nya uppgifter om emigranterna från Falbygden hittades och som matades in i databasen.

Posted in Amerika, Emigranter, Falköping, genealogi, genealogy, släkt, släktforskning | Taggad: , , , , , , , , , , , , | 1 Comment »

Forum för kurs(hand)ledare saknas

Posted by tagesdotter på februari 27, 2013

Grundskole- och gymnasielärare hämtar ofta idéer utifrån om metodik, undervisning och laddar ner material, det är för dem naturligt. De delar gärna med sig sina erfarenheter till andra lärare och ger förslag på hur undervisning kan bedrivas. Oftast görs detta via webbplatser och forum.  Exempel på webbplatser är: Lektion.se, Facebook och Twitter. Det var i slutet av 1990-talet som utvecklingen började ta fart i samma takt som dator och Internet blev tillgängligt för var och en. KK-stiftelsen drev på skolans utveckling med att skapa virituella lärarrum.

Datorn och Internet har också utvecklat släktforskningen och gjort en hel del forskningsmaterial tillgängligt. Det finns otaliga webbplatser och databaser med forskningsmaterial för oss släktforskare. Sveriges Släktforskarförbund var tidigt ute med sitt Anbytarforum där forskare kan ställa frågor om sin forskning och få svar från andra. På Facebook finns det en hel del grupper för släktforskning, där kan även lokala släktforskarföreningar eller privatpersoner lägga upp grupper i ämnet. Ex Pitebygdens Forskarförening, Släktforskning – en gravsten och arkiv berättar och Swedish American Genealogy Group.

Men någon utveckling liknande som lärarnas virituella lärarrum har har jag inte sett och det är något jag saknar. Det skulle vara ett ställe som kurs(hand)ledare från hela Sverige skulle kunna utbyta tankar, idéer och ev material med varandra. De flesta av oss arbetar genom ett studieförbund, förening eller driver egen verksamhet. Vi försöker ju alla lära ut och förmedla grunderna i släktforskning och mer avancerat till intresserade.

Jag tror att vi alla som är studieledare, även erfarna, skulle ha något att vinna av och ha nytta det här. Alltid bra att få influenser från utifrån, ha bollplank och byta idéer. Flera av oss behöver någon att vända oss till för att få nya influenser. En kursledare som kör kurs på ABF på annan plats i Sverige kontakta mig för att få tips hur man skulle kunna lägga upp en fortsättningskurs. Jag har inga svårigheter med det. Visst finns det en hel del utgivet utbildningsmaterial, men det gäller att kunna använda och förmedla det på rätt sätt.

Har gått studiehandledarutbildning för Sveriges Släktforskarförbund, både grunden och fortsättningen. Varför inte låta ett forum bli en förlängning i kursen? Nu när Anbytarforum ska göras om tycker jag att utrymme för ett virituellt lärarrum ska avsättas. Det kan bli ett (kursledar)lyft i Släktforsknings Sverige, precis som lärarlyftet är. Antar att det är väl tanken med studieledarutbildningen som förbundet försöker förverkliga. Det är alltid bra att träffas ansikte mot ansikte, men varför inte utnyttja de tekniska möjligheter som finns? WordPress (som den här bloggen ligger på) lanserade förra veckan verktyget classroom.

Den störste vinnaren på det här är väl nybörjaren i släktforskning. Det är hon/han som har största beroende av en kursledare som har tillgång till rätt kursmaterial och metodik för just sig. Alla lär sig inte på samma sätt, se artikeln Att vara kurs(hand)ledare i släktforskning. Jag vill i alla fall att deltagarna ska när kursen är slut att de ska känna att de har fått en bra hjälp på vägen i sin fortsatta forskning.

I släktforskning har det varit lite av revirtänkande, i alla fall var det så när det var forskning med hjälp av mikrorulle o -fish och bland de som har hållit på i ett 30-tal år och mer. Kanske naturligt då eftersom det krävde en hel del av släktforskaren och källorna var inte så lätt tillgängliga som i dag. Jag hoppas att det har förändrats, eller har det det?

Posted in efterlysning, Facebook, genealogi, genealogy, släkt, släktforskning, Socialt Nätverk, Tvittra | Taggad: , , , , , , , , , , , , , , , , , | 2 Comments »

Telefonkataloger i världen

Posted by tagesdotter på februari 22, 2013

Telefonkatalogen ges numera inte ut i pappersform här i Sverige. Någon enstaka finns dock, reklamfinansierade, som DinDel. I stället är vi hänvisade till de som är på nätet. Eniro och Hitta är väl de mest kända för oss. För företagare och oss andra som vill ha information dessa finns det andra alternativ som företagsfakta.se, 121.nu och Bizbook.

Telefonkataloger för världens länder finns också att tillgå via Internet. För oss emigrantforskare är det värdefullt eftersom du kan då få kontakt med dina nu levande personer. Men man måste vara beredd på att det inte står rätt eller att uppgifterna är gamla.

Gamla uppgifter på webbplatsen switchboard.com är vad som finns för en av mina släktingar. Hon bor i Indiana och det finns två adresser och telefonnummer för henne, båda fel och är gamla uppgifter. De nya uppgifterna finns inte med. Det fick till följd att för några år sedan när jag skulle skicka det årliga julpaketet att jag skickade till fel adress. Tog då den senare av adresserna  och skickade paketet. Men det kom tillbaka och fick skicka om. Inte kul alls.

För den som ändå vill söka sina släktingar i telefonkatalogen och pröva på att kontakta dem, finns en webbplats som mer eller mindre har alla i världen. Infobel.com – heter den. Bläddra ner en bit till rubriken World och välj kontinent och land.

Det är tråkigt att det inte finns kataloger i pappersform längre, det gör att man inte kan sätta dem på bokhyllan och spara för framtida behov. Hur det är med kataloger i andra delar av världen vet jag inte. Har sparat några äldre och även den sista stora för Skaraborg som gavs ut för ett par år sedan. Det är guld värt när det letas efter släktingar och var de bodde en gång i tiden i en telefonkatalog. Undrar om någon historisk sparas på de uppgifter som finns i webbkatalogerna? Någon som vet?

Posted in Amerika, emigrant, Emigranter, släkt, släktforskning, Socialt Nätverk | Taggad: , , , | Leave a Comment »

Nybörjare är vi alla i början

Posted by tagesdotter på februari 13, 2013

Alla är vi nybörjare i början när vi ska lära oss något nytt. Så även när vi börjar att släktforska. Jag gjorde även en hel del nybörjarfel i början. Brukar rekommendera att bästa sättet att lära sig är att gå kurs, men det var inte så jag lärde mig, är självlärd men har haft någon att fråga. Min mamma började att släktforska på 1970-talet och det är till henne jag vände mig när jag körde fast. Hon kunde grunderna hur man släktforskar och jag tekniken, dvs datorn och vilka redskap som kunde och kan användas i släktforskningens tjänst. Min storasyster forskade också ett tag så släktforskning var inget främmande i min familj.

Allt eftersom man lär sig så upptäcks det hur det ska vara, dvs hur noga uppgifter ska antecknas. Har fått göra om tidigare forskning flera gånger, för att få iordning på materialet. Tur att numera förs det mesta av uppgifterna i ett släktforskningsprogram annars hade det inte gått. I början var det den så viktiga källhänvisningen som brast eller så skrevs den inte som den skulle. I dag är det rätt så okey.

Som kursledare i nybörjarkursen i släktforskning har man sett en hel del varianter på hur nybörjarna forskar. Jag är inte den som står med pekpinnen och påpekar alla fel utan jag ser mig mer som en handledare, dvs är ett pedagogiskt stöd och förmedlar kunskap. Sedan är det upp till kursdeltagaren att ta till sig informationen, omsätta den och få ner den på papper eller var det nu antecknas, det är eget ansvar. Brukar rekommendera penna och papper i början eller så skrivs det som en vanligt text, det rör tillräckligt i huvudet ändå, så mycket ny information som ska tas in och läggas på minnet. Släktforskarprogrammet kommer i fortsättningskursen.

Klassiska nybörjarfel, inget att skämmas för

Nybörjare gör ofta en del klassiska fel, men det ska man låta dem göra. De måste få den där haha-upplevelsen och med upptäcka hur det ska vara. De har själv ansvar för sina uppgifter och det är det som är tjusningen, det är de själva som har forskat, ingen annan har gjort det åt dig. Ta åt dig äran att det här har jag gjort!

Vanliga nybörjarfel

  • Upptagen att hitta sina anor så snabbt som möjligt och komma ner i århundrandena så långt det går. Det gör att det det där med att anteckna källan är inte så viktigt i början, det viktigaste för dem som gör så är att hitta namnen. Det skapar en del problem, särskilt om forskaren behöver gå tillbaka till samma källa som man tittade på i vid förra kursträffen. 
     
  • Det där med att köra ut bilder på papper på husförhörslängden eller vilken bok det nu må vara som uppgifter hittas i är inte heller någon bra idé, så länge de bara läggs på hög. Det gäller då att veta vilken bild hör till vilken familj. Dessutom blir det en massa papper som kanske berättar samma och sedan när informationen ska renskrivas kanske det blir oöverskådligt.
     
  • Glömmer att anteckna syskon till anorna. Det är ju anorna som är det viktigaste tycker nybörjaren inte de andra. Men det är information om syskon till din ana som gör familjen mer komplett. Det kan även komma väl till pass in den senare forskningen. Kanske har du hört talas om att den och den person är en släkting eller ett syskon till anan har emigrerat, då gäller det att få fram uppgifter om i vilken generation och vilka anor som är gemensamma med den person du söker släktskapet med. Och har du då redan antecknat vilka barn som anorna har är det mycket lättare att ta upp tråden för den sidogrenen.
     
  • Anteckningsblocket är alldeles för litet. Skriver på ett A6-block eller mindre. Rekommendationen är A4. Det mesta får där plats och lite luft emellan de olika händelserna eller uppgifter från olika böcker blir det också. Dessutom kan A4 med fördel rivas ut och sättas in i pärm, för inte antecknas allt i turordning i ett block.

Tips!
För ett par veckor sedan gav Sveriges Släktforskarförbund ut en arbetsbok med namnet Släktforskarens Arbetsbok i A4-format. I den finns det en del förklaring samt läsövningar och det bästa är att här finns även ansedlar för 32 personer. Inget lösbladsystem här inte!

Posted in efterlysning, släkt, släktforskning | Taggad: , , , , , | 2 Comments »

 
Följ

Få meddelanden om nya inlägg via e-post.