Släktresan

- i dåtid och nutid

  • april 2014
    m ti o to f l s
    « Mar    
     123456
    78910111213
    14151617181920
    21222324252627
    282930  
  • Arkiv

  • Top 8 Länkar

  • Medlem i

  • Besökare

  • Ange din e-postadress för att följa denna blogg och få meddelanden om nya inlägg via e-post.

Arkiv för kategori ‘släktforskning’

Släktforskning i TV-reklam

Skrivet av tagesdotter på februari 4, 2013

De flesta av er har väl sett Ancestrys reklam som just nu går på TV. Där är det så enkelt att hitta släkt och information om dem. Men är det så? Tror du på vad som sägs i en TV-reklam? Det är ganska svårt att få ut budskapet i en TV-reklam eftersom den är så kort och det ska ut så mycket information som möjligt, då är det förenkling som gäller.

Vad Ancestry menar tror jag att det är så mycket enklare numera att släktforska. När jag började på 1990-talet var det hjälp av microfilm, som man fick skicka efter från SVAR om inte det lokala biblioteket hade (brukar vara kommunen). Numera behöver man inte ta sig till ett bibliotek/arkiv utan kan sitta vid sin dator hemma och få tag på samma kyrkoboksmaterial.

Men så enkelt som att det är bara att trycka på en knapp är det inte som det faktiskt låter i TV-reklamen. Det heter ju släkt- och emigrant-forskning. Forskning vet vi ju vad det betyder - sökning efter information i flera källor. Ancestry är bara en av dem även om de vill tro att det är den enda man behöver. De har inte allt även om det de har en hel del.

Men hur släktforskning går till förklarar de inte. Det finns heller ingen möjlighet att trycka in på den korta tid, som reklamen rullar i TV-rutan. Det låter bra det där om att hon har fått fram uppgifter om han som hade ett apotek i Chicago och blev dömd för att ha smugglat sprit.

Jag hoppas att det inte är någon som går på den enkla förklaringen i Ancestrys TV-reklam, där går det som en dans och är ganska lätt. Fortfarande är det ett hantverk att släkt- och emigrantforska. Det är ett mycket större hantverk än det som är i Sverige. Fler källor att ösa ur i stället för några få som i Sverige. Det gäller med andra ord veta vilka källor som det ska letas i. Pusselbitar som hittas här o där som man sedan fogar samman till en bild av en person eller familj.

Har skrivit en hel del om hur det är att emigrantforska här på bloggen. Sök gärna efter artiklar.

Sparad i Amerika, genealogi, genealogy, släkt, släktforskning | Taggad: , , , , , , , , , , | 1 Comment »

Flipped classroom

Skrivet av tagesdotter på januari 30, 2013

För ett par veckor sedan var jag på en föreläsning på Ållebergsgymnasiet i Falköping med Peter Ellwe om Publikt lärande, Uppgiftsdesign och Flipped Classroom. Det var en föreläsning som riktade sig mot lärare på gymnasienivå men den kunde lika gärna ha varit för vilka utbildare som helst t ex i släktforskning.

En ganska intressant föreläsning som satte fokus på det här med man inte bara ska undervisa och föreläsa i ett rum med fyra väggar utan att man ska tänka större och utanför.  

Det utvidgade kollegiet

Jag, som står där framför klassen, kan inte allt, för att det ska bli så bra som möjligt för mina elever ska jag släppa in andra personer som har bra kunnande, det kan vara elever, lärare på skolan eller i hela världen. Man ska vara öppen för nya idéer och undervisnings sätt, inte vara rädd för att använda sig av det sk utvidgade kollegiet, dvs sociala medier.

Flipped classroom

Något som fastnade hos mig var det här med flipped classroom. Med det menas att man spelar in föreläsningen på film och lägger ut den på ett eget konto på Youtube och skickar ut länk till studenterna så att när de kommer till lektionen har de redan sett föreläsningen och lektionen används till att lösa de uppgifter som hör till.

Det här systemet gör att de har möjlighet att fråga läraren/handledaren under lektionstid och uppgifterna går lättare att lösa. Hemma är risken stor att när de kör fast med uppgifterna när de inte får hjälp. Man vänder m a o på hemläxan – flipp. Eleverna har möjlighet med det här sättet att på ett enkelt sätt att repetera när de inte förstår ett stycke, vid ex  tentamen. De ser helt enkelt om filmen.

Eget ansvar att vara förberedd

Är det här något som man kanske skulle kunna tillämpa i kursverksamhet inom släktforskning? I alla fall har jag mina funderingar. Det ställer dock nya krav, på både kursledare och deltagare. För kursledaren att göra ett gediget förarbete och för kursdeltagarna att de ska ha sett föreläsningen innan de kommer till träffen.

Som kursledare: Innebär mer- och förarbete, i alla fall i början. Det gäller att lära sig ny teckning och vänja sig vid att höra sin egen röst. Tänk dig en föreläsningar som normalt är på en PowerPoint, där handledaren står bredvid och berättar. Ett alternativ till detta är att använda sig av ett program som spelar in vad som händer på skärmen med berättarröst. Det finns flera programvaror att välja bland, ex ett gratis är CamStudio. En inspelad föreläsning kan återanvändas flera gånger. Komplettering görs vid kurs träffen. Är det många deltagare i gruppen och du är ensam kursledare har du nu möjlighet och gott om tid att hjälpa alla med deras problem. Med flipped classroom blir kursträffarna effektivare.

För kursdeltagarna: På kursträffen har du handledaren hela uppmärksamhet, dvs det är forskningstid hela den avsatta tiden samt du har möjlighet att ställa frågor. Du kanske är själv den person som behöver lite tid på att smälta information som ges vid en föreläsning. På det här sättet får du som deltagare mer tid att reflektera innan du träffar kursledaren och få de där frågorna brukar dyka upp efter ett tag. Du kanske behöver extra stöd, här får du möjlighet till det.

Tillämpning

Alla släktforsknings föreläsningar går inte att tillämpa på detta vis, så det gäller att välja ut några som passar. Vi får se vad det blir i framtiden men det här tycker jag låter bra även för kursverksamhet i släktforskning. Kanske kan man på så viss nå nya grupper och personer ex ungdomar. Det gäller att vara modern och hänga med förändringar. 

Sparad i Falköping, släktforskning, Socialt Nätverk | Taggad: , , , , , , , , | 2 Comments »

Släktforskning årstidsbundet?

Skrivet av tagesdotter på januari 25, 2013

När tycker ni att släktforsknings säsongen börjar? Släktforskar ni året runt eller är det bara en viss årstid? Vilka månader sker det? Väderberoende? Har tråkigt och vill göra något av tiden?

Ja, frågorna är många här ovan men berättigande. För när på året släktforskar ni?

När jag började i början av 1990-talet tyckte de flesta forskarna att det var en vinter hobby. Men jag undrar inte om det har förändrat sig en del?

Förr i tiden (räknar före och efter den digitala revolutionen och innan kyrkoböckerna kom ut på nätet) var det ju att man fick i regel åka hemifrån för att släktforska. Då fick det planeras en del i förväg. Var stället man skulle åka till ett landsarkiv, var det flera veckor i förväg eftersom då skulle det tas ledigt från jobbet. Om du skulle till det lokala biblioteket var det också att planera, om det var tidbokning. Så var fallet på Falköpings Bibliotek, där i början var det viktigt boka sig en mikrofilm/-fish läsare några dagar innan tilltänkt besök eller så fick man chansa att det fanns plats. Men viktigt var i alla fall att bokning måste ske. Sedan luckrades det upp då det gamla gardet slutade och de nya inte var lika många som dem.

Att forska på sommaren var inget lockande, om det inte råkade vara över 30 grader och man vill fly värmen. Ofta var/är forskarrummet/-salen i en källare eller ett annat mörkt ställe. Som alla vana forskare vet vi att tiden bara rusar iväg så hiskeligt fort när man forskar. Väder, dagen och annat som förändras svischar förbi, tiden bara försvinner utan att man är medveten om det.

I dag finns alternativet att forska i källor via datorn. Var du befinner dig och gör detta är i dag valfritt. Särskilt om du har en bärbar och en uppkoppling i form av ett trådlöst, USB- modem eller modern mobiltelefon som kopplas upp på Internet. Vi använder oss av databaser som finns Internet eller CD/DVD. Det mesta kostar, men det kan ju jämföras med de kostnader som forskaren hade förut att åka någonstans och att inte alls ha tillgång till material.

Så nur ser dina forskarvanor ut? Mina forskarvanor och tider har förändrats under årens lopp. Forskar nu året om, inget avbrott för att det är vår eller sommar. Kurvan ser dock inte likadan ut över hela året, det finns berg och djupa dalar. Något som spelar roll numera är hur länge som man har löst ett abonnemang på ex Ancestry, ArkivDigital, SVAR eller GenealogyBank. Man vill ju så att säga utnyttja den tid som köpts och abonnemanget löper på. Själv brukar jag köpa årsvis. De utländska abonnemangen köper jag inte löpande utan det går några månader emellan, tills jag upptäcker att de behövs igen.

Vädret spelar en viss roll när vid forskning. Om det är regnigt och dåligt väder (som det var sommaren 2012) är det mest inomhusaktiviteter och vad passar inte in då, jo släktforskning. Något nyttigt och bra ska det ju göras med tiden. 

Det är lätt att sätta sig en stund vid datorn, en timma eller två i taget oberoende av årstid. Det görs mycket nu vid datorn och släktforskning är ett.

Har sett här på bloggen att det besöks mest på hösten och i november/december. De senaste två åren kan det ha med att göra att TV-serien Allt för Sverige. Har skrivit om den här en del. Min förhoppning är att bloggen hjälper till att få intresserade att börja att släktforska och andra att komma vidare i sin forskning.

På min Facebook grupp Tagesdotter har jag lagt ut frågan om när det är säsong för släktforskning på året. Du är välkommen att svara också!

Sparad i ArkivDigital, Facebook, Falköping, genealogi, genealogy, släktforskning | Taggad: , , , , , , , | 1 Comment »

Slutforskat på Emigrantinstitutet

Skrivet av tagesdotter på januari 21, 2013

Skrev om Emigrantinstitutets vara eller inte vara i november 2011, nu har det blivit sanning att de har stängt för oss emigrantforskare, det som huset en gång byggdes för.

Borta är nästan all verksamhet när det släkt- och emigrantforskning för allmänheten. Borta är alla besök som man en gång fick. Jag undrar vad svensk-amerikarna säger när de knackar på och vill forska. Kanske inte så konstigt att glasbruken i Småland inte går ihop. Svensk-amerikanarna köpte mycket där förut och lät skicka hem. 

All forskning har flyttats och bedrivs numera i Göteborg, på Emigranternas Hus. Forskarpersonalen i Växjö var utlånad under 2012 till Göteborg och det är väl den utlåningen som har blivit permanent.

Det har varit en dragkamp länge om huset och omgivningen, nu har de som har varit ute efter utställningsytan vunnit. En anledning är att huset ligger bra till i en park, med fin utsikt och därför är det ett attraktiv ställe. Jag tycker att det är riktigt synd att det har blivit så. För det har varit naturligt att ha emigrationsverksamheten det nere i Småland.

Grunden att det har blivit så här är felsatsningen när Institutet byggde på en våning till med lånade pengar. Det var tänkt att göra möjlig för mer plats för forskare. Men så kom Internet och numera behövs det inte åkas så mycket till arkiv.

Pengabristen har gjort att de mer eller mindre var tvungna att gå ihop med Kulturparken Småland eftersom då de bidrag de fick för om åren helt plötsligt var villkorat med krav att så skulle göras. Det försöktes stretas emot ett par år med följd att det blev akut likviditedsproblem och all verksamhet mer eller mindre ströps. Jag anser att det nu är endast skylten på fasaden som numera minner om de fornstora dagarna på Emigrantinstitutet. Kultur är ett ganska vitt begrepp men som vanligt skulle jag säga, anses inte släktforskning och emigration vara just kultur, det kommer alltid på undantag.

Att bevara sin hembygd och konst i alla former är kultur. Men vilka var de som bodde i vår hembygd en gång i tiden är inte så intressant, av någon anledning, se min artikel Hembygdsföreningar bevara byggnader men… . Numera anordnas utställningar som inte har någon med huset att göra. Senast var dock en som ligger i tiden och passade någorlunda in, Refugees, som handlar om somaliska flyktingar, emigration i modern tid.

Undrar vad det blir av arkivet med alla brev, bandinspelningar och framför allt Svensk Amerikanska Kyrkoarkivet som är livsverket Lennart Setterdahl lämnade efter sig. Det finns mycket nere i källaren som bara professionella forskare har fått tillgång till. Själv har jag varit i Växjö tre gånger och i huset. En anledning är att jag har tillgång till SAKA-material hos Anna-Lena Hultman i Hössna i hennes Konkordiahus.

Mer om forskningsflytten finns att läsa på Helsingborgs Dagblads webbplats i artikeln - Här är den nya arenan för migrationsforskning.

Jag skulle inte ha något emot att göra ett besök på Emigranternas Hus i Göteborg för att orientera mig om vad de har. Någon som vill följa med så vi blir några stycken?

Sparad i Amerika, emigrant, Emigranter, genealogi, genealogy, Hembygd, släkt, släktforskning | Taggad: , , , , , , , , , , , , , | Leave a Comment »

Summering av mitt släktforskningsår 2012

Skrivet av tagesdotter på januari 1, 2013

2012 gjorde jag inte lika mycket som 2011 när det gäller släktforskning. Det beror främst på att i år har jag inte brutit något. 2011 halkade jag på is och fick en spricka i min vänstra armbåge. Det gjorde att jag var sjukskriven i två månader, och vad gjorde jag då, jo emigrantforskade om de Falbygdsbor som var äventyrliga nog att ta båten över ett hav och skapa sig ett nytt liv i ett för dem ett främmande land. Resultatet blev 10 000 individer i databasen om emigranterna från Falbygden.

En artikel om min forskning i sista numret av Falköping Xtra för året blev det också. En gratis tidning som delas ut av SLA i Falköpings området veckan före jul.

Emigranter från Falbygden

2012 var målet att antalet individer i min databas skulle nå 55 000 samt 100 nya återfunna emigranter. Båda målen nådde jag med råge. 147 återfunna emigranter blev det till slut. Den siste var en Ivar Johansson F 1871 i Brunnhem och som bytte namn till Wahlstrom. Självmord var dödsorsaken 1933 i Rockford, Winnebago Co, IL. Hans fru Anna F 1872 i Sjogerstad hade förolyckats i en bilolycka 1926 utanför Elgin, Kane Co, IL när de var på väg att besöka en son där. Därefter det gick det utför för Ivar, han var alkoholiserad när han tog sitt liv. Båda händelserna finns beskrivna i tidningsarkivet på GenealogyBanks.com webbplats.

De flesta 2012 års är helt säkerställda återfunna emigranterna från Falbygden, men det finns några som det står i källan att de är födda på Falkoping eller däromkring. Har inte hittat var de är födda men de tas med ändå. Kan ju hitta familjen till dem i framtiden och det vore inte bra att ha missat chansen att ha hittat dem där borta i det nya landet. Har i alla fall nått över 4000 återfunna, närmare bestämt 4015 st finns nu på min lista.

Har  även uppdaterat listorna på återfunna emigranter på min webbplats Emigrant.se. Det var två år sen sist. Som vanligt var det ett digert arbete, inget gjort in en handvändning då listorna ska tvättas, sorteras och html-kodas. Det tar ungefär tre månader innan det är klart. Därav att uppdateringen inte görs så ofta. Föredrar att lägga ner tiden på forskning i stället.

Svensk-amerikaner

Alltid kul att hjälpa svensk-amerikaner att söka sina rötter på Falbygden och släkt i Sverige. I år kan nämnas en ättling till Gustav Lindblad, 1834-1887, som 22 oktober 1887 blev mördad på vägen hem efter att ha hämtat medicin i Falköping till sin son Aron, vagnen kördes av sonen Efraim. Vid Svältarebacken, stötte han på några kacksiga torparsöner på Stora Bjurum, där han var rättare. Händelsen och efterspel finns berättad i boken Potatisriket, Stora Bjurum 1857-1917 Jorden, makten, samhället av Lars Nyström, en avhandling från Historiska institutionen, Göteborgs universitet 2003.

När de kom ut ur skogen vid Svältebacken stod där helt plötsligt en hop människor på ömse sidor om vägen. Rättare! var det någon som skrek, och samtidigt brakade det till i gärdesgården bakom dem. Så började folkskaran springa efter vagnen. Efraim försökte snabba på sin häst, men förföljarna var dem tätt i hälarna.

Den första stenen träffade rättaren i ryggen. Omedelbart därefter följde ytterligare en smäll, den här gången på halsen, strax under högerörat ”Råkade det i huvudet” frågade Efraim sin fader. Och med skallen hängande bakåt och en röst så svag att den knappt var märkbar svarade rättaren ”Ja”. När de kom fram till gården var han redan död.

Gustaf Lindblad hade åtta barn, varav Aron dog tidigt, Aron begravdes på Gudhems kyrkogård samtidigt som fadern. Den äldste sonen Birger samt Efraim (nr 3) emigrerade. Båda slog sig ner i South Dakota och blev farmare. 

Kurs i släktforskning

Det blev även fyra kurser på ABF, två varje termin och en nybörjar- och fortsättningskurs varje gång. Även om jag börjar få vanan är en kurs inte lik den andra. Det beror på deltagarna och dynamiken dem i mellan. Hoppas att intresset är lika stort 2013.

Förfrågningar

Får fler och fler förfrågningar när det gäller personer som emigrerat från Falbygden. De flesta fortfarande från svensk-amerikaner men också svenskar. De flesta via e-post men en och annan ringer också. Även gjort en PDF-fil med tips på emigrantlänkar, som kan användas i sökandet efter släktingar som emigrerat. Det är väl ett tecken på att jag, min forskning och kunskap blir mer och mer känd.

WordPress

Antalet besökare här på bloggen har också ökat. Den bäst besökta månaden 2012 var november med 1554 besök. 2012 är det mest besökta året för bloggen med 12 937 besök, nådde över 40 000 besök i början av december.

2013

Året som kommer hoppas jag blir fortsatt produktivt i släktforskningsväg för min del. Målet är i år att nå 60 000 individer och 100 återfinna avlidna i min databas om Emigranter från Falbygden samt lokalisera vart de slog sig ner och deras familjer.  Vill gärna fortsätta lära ut hur man forskar efter sin anor och släktingar. 

Här på bloggen ska det fortsättas att skrivas. Ser fram emot att ni läsare kan tips mig på ämnen. Ibland är det idé torka och jag behöver då hjälp på traven att hitta uppslag. Jag ser även fram emot fler kommentarer på inläggen. Det är kul att få respons på mina blogginlägg. Välkomna!!

Sparad i Amerika, emigrant, Emigranter, Falköping, genealogi, genealogy, släkt, släktforskning, Socialt Nätverk | Taggad: , , , , , , , , , , , | 1 Comment »

Frimans från Varnhem

Skrivet av tagesdotter på december 7, 2012

Vid en välbehövlig städning av bokhyllan hemma där en hel del böcker rensades ut, hittade jag boken Hôl i Vägga – Folkliga barnvisor och ramsor från Västergötland utgiven av Musik i Väst (det finns en CD till). Där i hittade jag ett tidningsurklipp om invigningen av en minnesten över Carl Friman 1996.

Det väckte en del minnen då jag var med vid själva invigningen. Det var jag, min mamma och en äldre släkting, bror till Lars Augustsson (som när han avled jag skrev en dödsnotis om i Falköpings Tidning, och finns även här på bloggen att läsa).

Carl Friman tillsammans med sina fem söner, Carl Johan, Wilhelm, Adolph, Herman och Otto, var de första som gav sig av från Västergötland, ja kanske rent av de första från Sverige. I alla fall var de åtta år före vad som räknas som startskottet på emigrationen till Amerika, Erik-jansarna från Biskopskulla som gav sig av 1844 och bildade 1846 kolonin Bishop Hill i Illinois.

Det var den 9 juli 1838 som följet gav sig av från gården Stenhammar i Varnhem. Gården låg vid foten av Billingen, mitt emot nuvarande vägen till Ljungstorp. Gården är sedan länge riven. Far och de fem sönerna slog sig ner i Genoa City i Wisconsin, inte långt från gränsen till staten Illinois, 51 miles från Rockford och 67 miles från Chicago, IL.  I USA blev Friman Freeman. Efter några år i det nya landet blev Carl sjuk och ville därför återvända hem till Sverige. Han och sonen Herman reste tillbaka till Sverige men slog sig inte ner på Stenhammar utan de köpte en gård i Skarstad. Vad hustrun Christina Fröding hade att säga om saken kan man undra, i alla fall var hon inte med till Wiscounsin.

Vidare står det i artikeln att det mest av arbetet med att forska fram om släkten har gjorts av en ättling, Axel Friman. Hans släktforskning har lett till att han har rest en hel del och träffat släkten i USA och varit på de platser som den Frimanska släkten slog sig ner på. Släktföreningen Friman  - The Freeman Association bildades 1982 och det finns en webbplats med foto på familjen.

Det skrevs en hel del brev mellan Sverige och USA, de gavs ut i en bok Kring en märklig transatlantisk brevväxling : Carl Friman och hans söner 1838-1862.

På minnestenen står det 

Till minne av familjen Friman. Mönsterskrivaren Carl Friman från Skaraborgs regemente utvandrade 1838 med fem söner från denna plats. Gården såldes för att möjliggöra utresan. Detta blev den första familjeemigrationen till Nordamerika från Västergötland. Minnestenen restes 1996 vid uppfartsvägen till dåvarande Stenhammar av Hembygdsföreningen Skarke-Varnhem och släktföreningen Friman.

friman

Husförhörslängd Varnhem (R) AI:6, 1836-1846, sid 59

Sparad i Amerika, emigrant, Emigranter, genealogi, genealogy, Hembygd, Resa i Amerika, släktforskning | Taggad: , , , , , , | Leave a Comment »

Tagesdotters Emigrantforsknings länkar

Skrivet av tagesdotter på november 29, 2012

Har fått en hel del förfrågningar under årens lopp om jag inte har någon lista på webbplatser att ge ut när det gäller emigrantforskning. Men det har jag inte haft, utan hänvisat hit till bloggen. Här har jag skrivit och skriver en hel del om hur man letar och vilka källor som vi emigrantforskare kan leta, söka och hitta i.  Minnesota = MNHitta nu levande i USA, Begravda i USA och Illinois state länkar är några av alla de artiklar om emigrantforskning som jag har skrivit här på bloggen. Det finns så många fler, söka efter fler kan göras.

En annan plats där jag lägger ut tips på webbplatser är på min Facebookgrupp Tagesdotter. Där hamnar de som jag har hittat just då. Ibland skriver jag om dem här, i de de allra flesta fall inte. Det kan bli en hel del länkar på en vecka.

I samband med att jag föreläste om emigrantforskning på min fortsättningskurs för några veckor sedan, gjorde jag en lista med emigrantlänkar som speglade föresläsningens innehåll. Efter den tänkte jag att kunde utveckla den mer och att den blir verkligen ett dokument med emigrantforsknings länkar. För säkerhetskull har jag lagt till en hel del andra länkar än vad föreläsningen handlar om. Det har gjort att jag har utvecklat dokumentet från två sidor till fyra.

Det här är alltså länkarna som jag rekommenderar inom emigrantforskning just nu.

Gemensamt med de flesta av webbplatserna i USA när man letar är att engelska kunskap är ett krav. Visst kan du använda Google-översättningen men den kan inte användas överallt. Särskilt inte i databaser eller originalhandlingar.

Sparad i Amerika, Blogga, emigrant, Emigranter, genealogi, genealogy, släkt, släktforskning, Socialt Nätverk | Taggad: , , , , , | Leave a Comment »

Släktforskning på youtube.com

Skrivet av tagesdotter på november 7, 2012

Vem har inte varit inne på youtube.com? Svaret blir väl att de flesta av läsarna här har varit det. Youtube är ett ställe som egenproducerade filmer, vidoeklipp eller projekt kan läggas upp gratis. Men också klipp från filmer, tv-serier, musikvidoes och andra reklamsnuttar kan läggas upp för att ses av tittare världen över.

Det går också skapa konto där man själv väljer vem som ska ha tillgång till de uppladdade filmerna. Används ofta av skolor, företag och andra intresserade som vill ha kontroll på vem som ser filmerna.

För oss släktforskare finns en hel del att hämta här. Alla avsnitt av svt:s serie Allt för Sverige har och blir uppladdade här, avsnitt ur första säsongen och säsong 2:s avsnitten hamnar här allt eftersom. Det finns stort intresse i andra länder som också vill se serien även om språket kan vara ett hinder, då det inte är textat. På svt.se Play är det bara möjligt att se programmen för vi som bor i Sverige, andra länders IP adresser blockeras. Om det är lagligt att lägga upp programmen på youtube kan ju diskuteras eftersom svt har sändningsrätten i TV. Å andra sidan skapar det ett intresse för svensk-amerikaner och andra att hitta sina rötter och släktingar. Det där med ringar på vatten är en bra liknelse här. Norska och danska versionerna av serien hittas här också.

För att lägga upp en film behöver man ett konto och användarnamn. Så har företag, webbplatser och andra intresserade av släktforskning också gjort. Här kan du hitta Ancestry, ArkivDigital, GeneaNet, Riksarkivet och Stadsbibliotek i Göteborg.

Det finns ett större utbud av filmer för den som söker på ordet ”genealogy” dvs på engelska. Här finns bl a familysearch, GenealogyGems, GenealogyGuy, usnationalarchives och WorldVitalRecords Företagen i USA har verkligen använt sig av möjligheten att göra reklam för sina webbplatser och tjänster på youtube.com. 

Tips på vad som finns för oss släktforskare:

 

Har skrivit flera artiklar om TV-serien Allt för Sverige. Senaste var Dags för säsong 2 Allt för Sverige när programmet startade upp för säsongen.

Sparad i Amerika, genealogi, släktforskning, Socialt Nätverk, Svensk Historia, Swedish roots | Taggad: , , , , , , , , , | Leave a Comment »

Att vara kurs(hand)ledare i släktforskning

Skrivet av tagesdotter på november 1, 2012

Det där med att förmedla och lära ut till andra sin kunskap om släktforskning är en konst. Det är en sak att ha kunskapen en annan att förmedla den till andra. Att ha rätt pedagogik är då avgörande och förmåga att kunna förmedla kunskap och information.

Alla är vi individer, har olika inlärningssätt och förmåga att ta till sig information och lyssna. Sammansättningen och gruppdynamik i den grupp personer som ska lära sig att släktforska spelar också in. Det gör att för varje grupp får man anpassa utlärningssättet. Grunden är det samma men det gäller att kunna läsa av individerna hur de uppfattar informationen som förmedlas.

Handledarens roll

Är kursledare eller handledare som jag mer vill kalla min roll, i släktforskning. Dvs jag förmedlar information och personliga erfarenheter i släktforskning till deltagare vid kurstillfällena. Sen är det upp till dem att ta emot och förvalta den så att de får en förståelse och egna erfarenheter och kunskapsbank, så att de kan släktforska.

Deltagarna har eget ansvar, det betyder att jag lägger mig inte i hur de antecknar och i vilken form. De har ett antal Ansedlar att välja bland och de får välja den som passar bäst eller helt enkelt skriva på egen hand. Det enda som jag detaljstyr är att källorna ska vara med någonstans. Varifrån uppgifter och information kommer ifrån är mycket viktigt att spara, detta då som nybörjare behöver du gå tillbaka flera och kontrollera material i en källa. Ett sätt att lära sig är att upprepa och gå tillbaka till det som redan är forskats på. Det där med källhänvisning är viktigt så fort du skriver ned något, där informationen kommer från en källa – någon annanstans. Själv har jag blivit nogrannare med åren att anteckna källan.

Har hittills hållit mig till studieförbundet ABF i Falköping. Är där inne på min femte nybörjarkurs i släktforskning och tredje fortsättningskurs där.

Varje kurs är den andra inte lik. Grundmaterialet är det samma men det finns stora varianter i övrigt.  Ibland går det inte som det var tänkt, då gäller det att anpassa sig och förändra vad som ska visas och berätta om och i ämnet.

Kurs

Grundmaterialet som jag använder i mina grund släktforskningskurser är kursboken Släktforska – steg för steg (författare Per Clemensson och Kent Andersson), en sammanfattning om hur det är att släktforska samt tillgång till kursforumet Forskarstugan, där länkar, material, ordbok, svar på metodfrågor, tips till din forskning finns. De båda senare är det jag själv som är upphovsman till. 

Deltagarna i fortsättningskurserna brukar vara tidigare deltagare i mina grundkurser. De vill gå vidare i sin släktforskning. Men även personer som har forskat flera år kan gå dessa. Detta då vi repetiterar, lyssnar på en föreläsning om hur man emigrantforskar och har en grundkurs i släktforskningsprogrammet Disgen.

Emigrantforskning är ett ganska stort ämne, lika stort som släktforskning i sig. Men i kursen skrapar vi bara på ytan. Nämner i stort sett vilka källor som kan användas och vi gör några sökningar.

Handledningen som används till Disgen är något som jag har skrivit ihop själv. Det fanns inget bra material från DIS att få, så det var att göra ett egen version. Numera finns en distanskurs på nätet i Disgen. Bra handledning får man också i den bok som följer med när man köper programmet.

Ett kall

Att vara kurs(hand)ledare är som ett kall. Det tar tid och kraft. Rik blir man på ny erfarenhet och infallsvinklar då en nybörjare har andra förhållningssätt än en som har forskat ett bra tag. 

Sparad i Facebook, Falköping, genealogi, Nätverk, släktforskning, Socialt Nätverk | Taggad: , , , | 1 Comment »

Sökord: släktforskning gratis

Skrivet av tagesdotter på oktober 19, 2012

2010 i mars skrev jag  artikeln Gratis släktforskning, glöm det! Sedan artikeln kom upp är den i topp som enskild sedd artikel här på bloggen.

Undrar bara vad de som skriver det här är ute efter. Är det att de vill ha tillgång till kyrkoböckerna gratis?  Är det att man inte vill betala pengar?

Men så är det det där om det är verkligen gratis? Det mesta kostar här i världen. Som jag skrev 2010 så är det någon annan som har gjort arbetet och betalat med tid, kraft och utgifter (pengar) om något är gratis för någon annan.

SVAR gick i våras ut med att de har som mål om några år att deras material som de har på sin webbplats ska bli avgiftsfri, dvs det ska inte kosta något för användarna.

Sverige har varit en vit fläck om man jämför med de andra nordiska länderna. De har sina kyrkböcker gratis att forska i på nätet. Att det blev så tror jag att det har med att göra att med att SVAR i slutet av 1900-talet inte tyckte att det inte var någon framtid att digitalisera materialet de hade på microfilm och -fish och därför var det onödigt att göra. Det där med Internet var bara en fluga.

Det fick till följd att Genline tog upp tråden och gjorde det i stället. De lånade helt enkelt microfilmerna från SVAR och kopierade dessa och lade upp dem på nätet som en tjänst man fick abonnera och betala en avgift för att få tillgång på. SVAR fick då bråttom att göra det samma.

Det öppnade upp för två andra företag DigiArkiv och ArkivDigital (som sedan 2008 är ihopslagna) som på 2000-talet började att fotografera originalböckerna. Detta kan göras i och med att alla böcker som är 70 år eller äldre är allmäna handlingar och därför måste Riksarkivet låta de få tillgång till dem eftersom då tillämpas Offentlighetsprincipen och Tryckfrihetsförordningen

I dag är det enda sättet att få tillgång till de svenska kyrkoböckerna via nätet att betala för ett abonnemang. Det finns fyra aktörer som har de svenska kyrkböckerna online. Ancestry, ArkivDigital, Genline och SVAR. Genline är numera uppköpta av Ancestry och de har därför samma material. Alla har olika visningssystem, antingen direkt i webbläsaren eller en klient som laddas ner i datorn.

Fram till att SVAR lägger ut sitt material avgiftsfritt är det att bege sig till Riksarkiven eller som jag fortfarande kallar dem Landsarkiven för att få tillgång till släktforskningsmaterialet gratis. Där kan du söka i SVAR och ArkivDigital gratis i deras datorer. De har också alla de nationella CD/DVDarna.

Men för att det att det verkligen ska bli gratis är det att bo på någon av de orterna som har ett Riksarkiv. För annars kostar resan till arkivet. Så det gäller att välja. Du har redan kostnader för dator och uppkoppling. Eller så är det att kolla upp vad den lokala släktforskarföreningen har för abonnemang och bli medlem där. De brukar dock bara finnas i huvudorten i kommunen, så bor du utanför är det resor in till deras lokal. Det är kostnader hur man än vänder sig.

Skulle gärna vilja veta vad det man vill ha, när man söker på orden ”släktforska gratis”. Skriv gärna till mig här på bloggen (adress finns under rubriken About) eller kommentera inlägget. Ser fram emot era synpunkter och åsikter!

Sparad i ArkivDigital, genealogi, genline, släkt, släktforskning | Taggad: , , , , , | 4 Comments »

 
Följ

Få meddelanden om nya inlägg via e-post.