Släktresan

- i dåtid och nutid

  • september 2014
    m ti o to f l s
    « Aug    
    1234567
    891011121314
    15161718192021
    22232425262728
    2930  
  • Arkiv

  • Top 8 Länkar

  • Medlem i

  • Besökare

  • Ange din e-postadress för att följa denna blogg och få meddelanden om nya inlägg via e-post.

Archive for the ‘släktforskning’ Category

Indexering på gott och ont

Posted by tagesdotter på mars 13, 2013

För mig som är emigrantforskare och som söker i databaser i USA är indexerade ett måste och helst normaliserade också. Jag kan inte bläddra igenom varje fotografi/bild av en bok/kartotek som består av hundratusentals ark för att hitta information som är nytta för mig. Indexerade databaser underlättar en hel del i mitt forskningsarbete.

Söker just i databaser efter emigranter från Falbygden och deras familjer. Har precis gått igenom US Passport Applications 1795-1925 (finns på Ancestry.com), där våra emigranter som har blivit USA-medborgare finns med. I databasen finns de som ansökte om pass med för att resa hem till Sverige och hälsa på gamla mor, släktingar eller helt enkelt göra en nöjesresa i Danmark, Norge eller något annat land, oftast i Europa.

För att kunna gå igenom alla ansökningarna på bästa sätt är det till stor hjälp att använda sig av indexeringen. Det finns en hel del möjliga sökmöjligheter att använda sig av. Har upptäckt för att få med de flesta är det att söka på så få uppgifter som möjligt. Om det går söker jag endast på Location i Birth i sökformuläret. Du får gå igenom en hel del ändå för att få med alla som kan tänkas finnas med.

Är ganska beroende av att indexeringen är bra gjord och det är den inte alla gånger. Inte konstigt kanske om man tänker på vilka som sitter och indexerad – kineser. De som sitter där kan väl endast engelska och inga andra extra språk. Då gäller det att det verkligen blir rätt men det blir det inte.

Har sett en hel del olika stavningar på bl a Falköping och Stenstorp i US Passport Application databasen. Å andra sidan har jag förståelse, det kan inte vara lätt alla gånger att läsa på ett främmande språk. Men då ska det göras så mycket som möjligt för att rätta till och jag tycker att Ancestry slarvar en del. De borde ha någon som går igenom materialet innan det läggs ut, korrekturläsning kallas sånt. Det ska vara en person som kan det språk som den amerikanska medborgaren har från början t ex svenska och ha lokalkännedom om landet för att det ska bli så rätt som möjligt.

Exempel på stavningar som kan hittas

Falköping

  • Foblicolan
  • Falk Spring
  • Fahlowing
  • Fathoping
  • Falkopeng
  • Felkokiping
  • Falkaping
  • Folsheping
  • Faltopeng
  • Falkapeng
  • Zrlkoping

Karleby

  • Karlechy

Kleva

  • Eleva

Stenstorp

  • Stenshop
  • Stenstork

Ullene

  • Ulleved

Det här med att de som skriver av inte kan tyda ut eller läsa vad som verkligen står, skapar stora problem för den som söker efter sina släktingar som hade blivit amerikanska medborgare och var hemma på besök. En annan sak om det är felstavat från början, då kan det kanske inte vara så lätt om att det går att tyda för den som har lokalkännedom vad det ska vara för ort.

För mig blev det att leta i nästan hela sökträffen på 37 000 ansökningar. Rättstavningarna kommer längst fram och sedan kommer resten i blandad kompott. Det tog ett tag men det var det värt. En hel del nya uppgifter om emigranterna från Falbygden hittades och som matades in i databasen.

Posted in Amerika, Emigranter, Falköping, genealogi, genealogy, släkt, släktforskning | Taggad: , , , , , , , , , , , , | 1 Comment »

Forum för kurs(hand)ledare saknas

Posted by tagesdotter på februari 27, 2013

Grundskole- och gymnasielärare hämtar ofta idéer utifrån om metodik, undervisning och laddar ner material, det är för dem naturligt. De delar gärna med sig sina erfarenheter till andra lärare och ger förslag på hur undervisning kan bedrivas. Oftast görs detta via webbplatser och forum.  Exempel på webbplatser är: Lektion.se, Facebook och Twitter. Det var i slutet av 1990-talet som utvecklingen började ta fart i samma takt som dator och Internet blev tillgängligt för var och en. KK-stiftelsen drev på skolans utveckling med att skapa virituella lärarrum.

Datorn och Internet har också utvecklat släktforskningen och gjort en hel del forskningsmaterial tillgängligt. Det finns otaliga webbplatser och databaser med forskningsmaterial för oss släktforskare. Sveriges Släktforskarförbund var tidigt ute med sitt Anbytarforum där forskare kan ställa frågor om sin forskning och få svar från andra. På Facebook finns det en hel del grupper för släktforskning, där kan även lokala släktforskarföreningar eller privatpersoner lägga upp grupper i ämnet. Ex Pitebygdens Forskarförening, Släktforskning – en gravsten och arkiv berättar och Swedish American Genealogy Group.

Men någon utveckling liknande som lärarnas virituella lärarrum har har jag inte sett och det är något jag saknar. Det skulle vara ett ställe som kurs(hand)ledare från hela Sverige skulle kunna utbyta tankar, idéer och ev material med varandra. De flesta av oss arbetar genom ett studieförbund, förening eller driver egen verksamhet. Vi försöker ju alla lära ut och förmedla grunderna i släktforskning och mer avancerat till intresserade.

Jag tror att vi alla som är studieledare, även erfarna, skulle ha något att vinna av och ha nytta det här. Alltid bra att få influenser från utifrån, ha bollplank och byta idéer. Flera av oss behöver någon att vända oss till för att få nya influenser. En kursledare som kör kurs på ABF på annan plats i Sverige kontakta mig för att få tips hur man skulle kunna lägga upp en fortsättningskurs. Jag har inga svårigheter med det. Visst finns det en hel del utgivet utbildningsmaterial, men det gäller att kunna använda och förmedla det på rätt sätt.

Har gått studiehandledarutbildning för Sveriges Släktforskarförbund, både grunden och fortsättningen. Varför inte låta ett forum bli en förlängning i kursen? Nu när Anbytarforum ska göras om tycker jag att utrymme för ett virituellt lärarrum ska avsättas. Det kan bli ett (kursledar)lyft i Släktforsknings Sverige, precis som lärarlyftet är. Antar att det är väl tanken med studieledarutbildningen som förbundet försöker förverkliga. Det är alltid bra att träffas ansikte mot ansikte, men varför inte utnyttja de tekniska möjligheter som finns? WordPress (som den här bloggen ligger på) lanserade förra veckan verktyget classroom.

Den störste vinnaren på det här är väl nybörjaren i släktforskning. Det är hon/han som har största beroende av en kursledare som har tillgång till rätt kursmaterial och metodik för just sig. Alla lär sig inte på samma sätt, se artikeln Att vara kurs(hand)ledare i släktforskning. Jag vill i alla fall att deltagarna ska när kursen är slut att de ska känna att de har fått en bra hjälp på vägen i sin fortsatta forskning.

I släktforskning har det varit lite av revirtänkande, i alla fall var det så när det var forskning med hjälp av mikrorulle o -fish och bland de som har hållit på i ett 30-tal år och mer. Kanske naturligt då eftersom det krävde en hel del av släktforskaren och källorna var inte så lätt tillgängliga som i dag. Jag hoppas att det har förändrats, eller har det det?

Posted in efterlysning, Facebook, genealogi, genealogy, släkt, släktforskning, Socialt Nätverk, Tvittra | Taggad: , , , , , , , , , , , , , , , , , | 1 Comment »

Telefonkataloger i världen

Posted by tagesdotter på februari 22, 2013

Telefonkatalogen ges numera inte ut i pappersform här i Sverige. Någon enstaka finns dock, reklamfinansierade, som DinDel. I stället är vi hänvisade till de som är på nätet. Eniro och Hitta är väl de mest kända för oss. För företagare och oss andra som vill ha information dessa finns det andra alternativ som företagsfakta.se, 121.nu och Bizbook.

Telefonkataloger för världens länder finns också att tillgå via Internet. För oss emigrantforskare är det värdefullt eftersom du kan då få kontakt med dina nu levande personer. Men man måste vara beredd på att det inte står rätt eller att uppgifterna är gamla.

Gamla uppgifter på webbplatsen switchboard.com är vad som finns för en av mina släktingar. Hon bor i Indiana och det finns två adresser och telefonnummer för henne, båda fel och är gamla uppgifter. De nya uppgifterna finns inte med. Det fick till följd att för några år sedan när jag skulle skicka det årliga julpaketet att jag skickade till fel adress. Tog då den senare av adresserna  och skickade paketet. Men det kom tillbaka och fick skicka om. Inte kul alls.

För den som ändå vill söka sina släktingar i telefonkatalogen och pröva på att kontakta dem, finns en webbplats som mer eller mindre har alla i världen. Infobel.com – heter den. Bläddra ner en bit till rubriken World och välj kontinent och land.

Det är tråkigt att det inte finns kataloger i pappersform längre, det gör att man inte kan sätta dem på bokhyllan och spara för framtida behov. Hur det är med kataloger i andra delar av världen vet jag inte. Har sparat några äldre och även den sista stora för Skaraborg som gavs ut för ett par år sedan. Det är guld värt när det letas efter släktingar och var de bodde en gång i tiden i en telefonkatalog. Undrar om någon historisk sparas på de uppgifter som finns i webbkatalogerna? Någon som vet?

Posted in Amerika, emigrant, Emigranter, släkt, släktforskning, Socialt Nätverk | Taggad: , , , | Leave a Comment »

Nybörjare är vi alla i början

Posted by tagesdotter på februari 13, 2013

Alla är vi nybörjare i början när vi ska lära oss något nytt. Så även när vi börjar att släktforska. Jag gjorde även en hel del nybörjarfel i början. Brukar rekommendera att bästa sättet att lära sig är att gå kurs, men det var inte så jag lärde mig, är självlärd men har haft någon att fråga. Min mamma började att släktforska på 1970-talet och det är till henne jag vände mig när jag körde fast. Hon kunde grunderna hur man släktforskar och jag tekniken, dvs datorn och vilka redskap som kunde och kan användas i släktforskningens tjänst. Min storasyster forskade också ett tag så släktforskning var inget främmande i min familj.

Allt eftersom man lär sig så upptäcks det hur det ska vara, dvs hur noga uppgifter ska antecknas. Har fått göra om tidigare forskning flera gånger, för att få iordning på materialet. Tur att numera förs det mesta av uppgifterna i ett släktforskningsprogram annars hade det inte gått. I början var det den så viktiga källhänvisningen som brast eller så skrevs den inte som den skulle. I dag är det rätt så okey.

Som kursledare i nybörjarkursen i släktforskning har man sett en hel del varianter på hur nybörjarna forskar. Jag är inte den som står med pekpinnen och påpekar alla fel utan jag ser mig mer som en handledare, dvs är ett pedagogiskt stöd och förmedlar kunskap. Sedan är det upp till kursdeltagaren att ta till sig informationen, omsätta den och få ner den på papper eller var det nu antecknas, det är eget ansvar. Brukar rekommendera penna och papper i början eller så skrivs det som en vanligt text, det rör tillräckligt i huvudet ändå, så mycket ny information som ska tas in och läggas på minnet. Släktforskarprogrammet kommer i fortsättningskursen.

Klassiska nybörjarfel, inget att skämmas för

Nybörjare gör ofta en del klassiska fel, men det ska man låta dem göra. De måste få den där haha-upplevelsen och med upptäcka hur det ska vara. De har själv ansvar för sina uppgifter och det är det som är tjusningen, det är de själva som har forskat, ingen annan har gjort det åt dig. Ta åt dig äran att det här har jag gjort!

Vanliga nybörjarfel

  • Upptagen att hitta sina anor så snabbt som möjligt och komma ner i århundrandena så långt det går. Det gör att det det där med att anteckna källan är inte så viktigt i början, det viktigaste för dem som gör så är att hitta namnen. Det skapar en del problem, särskilt om forskaren behöver gå tillbaka till samma källa som man tittade på i vid förra kursträffen. 
     
  • Det där med att köra ut bilder på papper på husförhörslängden eller vilken bok det nu må vara som uppgifter hittas i är inte heller någon bra idé, så länge de bara läggs på hög. Det gäller då att veta vilken bild hör till vilken familj. Dessutom blir det en massa papper som kanske berättar samma och sedan när informationen ska renskrivas kanske det blir oöverskådligt.
     
  • Glömmer att anteckna syskon till anorna. Det är ju anorna som är det viktigaste tycker nybörjaren inte de andra. Men det är information om syskon till din ana som gör familjen mer komplett. Det kan även komma väl till pass in den senare forskningen. Kanske har du hört talas om att den och den person är en släkting eller ett syskon till anan har emigrerat, då gäller det att få fram uppgifter om i vilken generation och vilka anor som är gemensamma med den person du söker släktskapet med. Och har du då redan antecknat vilka barn som anorna har är det mycket lättare att ta upp tråden för den sidogrenen.
     
  • Anteckningsblocket är alldeles för litet. Skriver på ett A6-block eller mindre. Rekommendationen är A4. Det mesta får där plats och lite luft emellan de olika händelserna eller uppgifter från olika böcker blir det också. Dessutom kan A4 med fördel rivas ut och sättas in i pärm, för inte antecknas allt i turordning i ett block.

Tips!
För ett par veckor sedan gav Sveriges Släktforskarförbund ut en arbetsbok med namnet Släktforskarens Arbetsbok i A4-format. I den finns det en del förklaring samt läsövningar och det bästa är att här finns även ansedlar för 32 personer. Inget lösbladsystem här inte!

Posted in efterlysning, släkt, släktforskning | Taggad: , , , , , | 1 Comment »

Släktforskning i TV-reklam

Posted by tagesdotter på februari 4, 2013

De flesta av er har väl sett Ancestrys reklam som just nu går på TV. Där är det så enkelt att hitta släkt och information om dem. Men är det så? Tror du på vad som sägs i en TV-reklam? Det är ganska svårt att få ut budskapet i en TV-reklam eftersom den är så kort och det ska ut så mycket information som möjligt, då är det förenkling som gäller.

Vad Ancestry menar tror jag att det är så mycket enklare numera att släktforska. När jag började på 1990-talet var det hjälp av microfilm, som man fick skicka efter från SVAR om inte det lokala biblioteket hade (brukar vara kommunen). Numera behöver man inte ta sig till ett bibliotek/arkiv utan kan sitta vid sin dator hemma och få tag på samma kyrkoboksmaterial.

Men så enkelt som att det är bara att trycka på en knapp är det inte som det faktiskt låter i TV-reklamen. Det heter ju släkt- och emigrant-forskning. Forskning vet vi ju vad det betyder – sökning efter information i flera källor. Ancestry är bara en av dem även om de vill tro att det är den enda man behöver. De har inte allt även om det de har en hel del.

Men hur släktforskning går till förklarar de inte. Det finns heller ingen möjlighet att trycka in på den korta tid, som reklamen rullar i TV-rutan. Det låter bra det där om att hon har fått fram uppgifter om han som hade ett apotek i Chicago och blev dömd för att ha smugglat sprit.

Jag hoppas att det inte är någon som går på den enkla förklaringen i Ancestrys TV-reklam, där går det som en dans och är ganska lätt. Fortfarande är det ett hantverk att släkt- och emigrantforska. Det är ett mycket större hantverk än det som är i Sverige. Fler källor att ösa ur i stället för några få som i Sverige. Det gäller med andra ord veta vilka källor som det ska letas i. Pusselbitar som hittas här o där som man sedan fogar samman till en bild av en person eller familj.

Har skrivit en hel del om hur det är att emigrantforska här på bloggen. Sök gärna efter artiklar.

Posted in Amerika, genealogi, genealogy, släkt, släktforskning | Taggad: , , , , , , , , , , | 1 Comment »

Flipped classroom

Posted by tagesdotter på januari 30, 2013

För ett par veckor sedan var jag på en föreläsning på Ållebergsgymnasiet i Falköping med Peter Ellwe om Publikt lärande, Uppgiftsdesign och Flipped Classroom. Det var en föreläsning som riktade sig mot lärare på gymnasienivå men den kunde lika gärna ha varit för vilka utbildare som helst t ex i släktforskning.

En ganska intressant föreläsning som satte fokus på det här med man inte bara ska undervisa och föreläsa i ett rum med fyra väggar utan att man ska tänka större och utanför.  

Det utvidgade kollegiet

Jag, som står där framför klassen, kan inte allt, för att det ska bli så bra som möjligt för mina elever ska jag släppa in andra personer som har bra kunnande, det kan vara elever, lärare på skolan eller i hela världen. Man ska vara öppen för nya idéer och undervisnings sätt, inte vara rädd för att använda sig av det sk utvidgade kollegiet, dvs sociala medier.

Flipped classroom

Något som fastnade hos mig var det här med flipped classroom. Med det menas att man spelar in föreläsningen på film och lägger ut den på ett eget konto på Youtube och skickar ut länk till studenterna så att när de kommer till lektionen har de redan sett föreläsningen och lektionen används till att lösa de uppgifter som hör till.

Det här systemet gör att de har möjlighet att fråga läraren/handledaren under lektionstid och uppgifterna går lättare att lösa. Hemma är risken stor att när de kör fast med uppgifterna när de inte får hjälp. Man vänder m a o på hemläxan – flipp. Eleverna har möjlighet med det här sättet att på ett enkelt sätt att repetera när de inte förstår ett stycke, vid ex  tentamen. De ser helt enkelt om filmen.

Eget ansvar att vara förberedd

Är det här något som man kanske skulle kunna tillämpa i kursverksamhet inom släktforskning? I alla fall har jag mina funderingar. Det ställer dock nya krav, på både kursledare och deltagare. För kursledaren att göra ett gediget förarbete och för kursdeltagarna att de ska ha sett föreläsningen innan de kommer till träffen.

Som kursledare: Innebär mer- och förarbete, i alla fall i början. Det gäller att lära sig ny teckning och vänja sig vid att höra sin egen röst. Tänk dig en föreläsningar som normalt är på en PowerPoint, där handledaren står bredvid och berättar. Ett alternativ till detta är att använda sig av ett program som spelar in vad som händer på skärmen med berättarröst. Det finns flera programvaror att välja bland, ex ett gratis är CamStudio. En inspelad föreläsning kan återanvändas flera gånger. Komplettering görs vid kurs träffen. Är det många deltagare i gruppen och du är ensam kursledare har du nu möjlighet och gott om tid att hjälpa alla med deras problem. Med flipped classroom blir kursträffarna effektivare.

För kursdeltagarna: På kursträffen har du handledaren hela uppmärksamhet, dvs det är forskningstid hela den avsatta tiden samt du har möjlighet att ställa frågor. Du kanske är själv den person som behöver lite tid på att smälta information som ges vid en föreläsning. På det här sättet får du som deltagare mer tid att reflektera innan du träffar kursledaren och få de där frågorna brukar dyka upp efter ett tag. Du kanske behöver extra stöd, här får du möjlighet till det.

Tillämpning

Alla släktforsknings föreläsningar går inte att tillämpa på detta vis, så det gäller att välja ut några som passar. Vi får se vad det blir i framtiden men det här tycker jag låter bra även för kursverksamhet i släktforskning. Kanske kan man på så viss nå nya grupper och personer ex ungdomar. Det gäller att vara modern och hänga med förändringar. 

Posted in Falköping, släktforskning, Socialt Nätverk | Taggad: , , , , , , , , | 2 Comments »

Släktforskning årstidsbundet?

Posted by tagesdotter på januari 25, 2013

När tycker ni att släktforsknings säsongen börjar? Släktforskar ni året runt eller är det bara en viss årstid? Vilka månader sker det? Väderberoende? Har tråkigt och vill göra något av tiden?

Ja, frågorna är många här ovan men berättigande. För när på året släktforskar ni?

När jag började i början av 1990-talet tyckte de flesta forskarna att det var en vinter hobby. Men jag undrar inte om det har förändrat sig en del?

Förr i tiden (räknar före och efter den digitala revolutionen och innan kyrkoböckerna kom ut på nätet) var det ju att man fick i regel åka hemifrån för att släktforska. Då fick det planeras en del i förväg. Var stället man skulle åka till ett landsarkiv, var det flera veckor i förväg eftersom då skulle det tas ledigt från jobbet. Om du skulle till det lokala biblioteket var det också att planera, om det var tidbokning. Så var fallet på Falköpings Bibliotek, där i början var det viktigt boka sig en mikrofilm/-fish läsare några dagar innan tilltänkt besök eller så fick man chansa att det fanns plats. Men viktigt var i alla fall att bokning måste ske. Sedan luckrades det upp då det gamla gardet slutade och de nya inte var lika många som dem.

Att forska på sommaren var inget lockande, om det inte råkade vara över 30 grader och man vill fly värmen. Ofta var/är forskarrummet/-salen i en källare eller ett annat mörkt ställe. Som alla vana forskare vet vi att tiden bara rusar iväg så hiskeligt fort när man forskar. Väder, dagen och annat som förändras svischar förbi, tiden bara försvinner utan att man är medveten om det.

I dag finns alternativet att forska i källor via datorn. Var du befinner dig och gör detta är i dag valfritt. Särskilt om du har en bärbar och en uppkoppling i form av ett trådlöst, USB- modem eller modern mobiltelefon som kopplas upp på Internet. Vi använder oss av databaser som finns Internet eller CD/DVD. Det mesta kostar, men det kan ju jämföras med de kostnader som forskaren hade förut att åka någonstans och att inte alls ha tillgång till material.

Så nur ser dina forskarvanor ut? Mina forskarvanor och tider har förändrats under årens lopp. Forskar nu året om, inget avbrott för att det är vår eller sommar. Kurvan ser dock inte likadan ut över hela året, det finns berg och djupa dalar. Något som spelar roll numera är hur länge som man har löst ett abonnemang på ex Ancestry, ArkivDigital, SVAR eller GenealogyBank. Man vill ju så att säga utnyttja den tid som köpts och abonnemanget löper på. Själv brukar jag köpa årsvis. De utländska abonnemangen köper jag inte löpande utan det går några månader emellan, tills jag upptäcker att de behövs igen.

Vädret spelar en viss roll när vid forskning. Om det är regnigt och dåligt väder (som det var sommaren 2012) är det mest inomhusaktiviteter och vad passar inte in då, jo släktforskning. Något nyttigt och bra ska det ju göras med tiden. 

Det är lätt att sätta sig en stund vid datorn, en timma eller två i taget oberoende av årstid. Det görs mycket nu vid datorn och släktforskning är ett.

Har sett här på bloggen att det besöks mest på hösten och i november/december. De senaste två åren kan det ha med att göra att TV-serien Allt för Sverige. Har skrivit om den här en del. Min förhoppning är att bloggen hjälper till att få intresserade att börja att släktforska och andra att komma vidare i sin forskning.

På min Facebook grupp Tagesdotter har jag lagt ut frågan om när det är säsong för släktforskning på året. Du är välkommen att svara också!

Posted in ArkivDigital, Facebook, Falköping, genealogi, genealogy, släktforskning | Taggad: , , , , , , , | 1 Comment »

Slutforskat på Emigrantinstitutet

Posted by tagesdotter på januari 21, 2013

Skrev om Emigrantinstitutets vara eller inte vara i november 2011, nu har det blivit sanning att de har stängt för oss emigrantforskare, det som huset en gång byggdes för.

Borta är nästan all verksamhet när det släkt- och emigrantforskning för allmänheten. Borta är alla besök som man en gång fick. Jag undrar vad svensk-amerikarna säger när de knackar på och vill forska. Kanske inte så konstigt att glasbruken i Småland inte går ihop. Svensk-amerikanarna köpte mycket där förut och lät skicka hem. 

All forskning har flyttats och bedrivs numera i Göteborg, på Emigranternas Hus. Forskarpersonalen i Växjö var utlånad under 2012 till Göteborg och det är väl den utlåningen som har blivit permanent.

Det har varit en dragkamp länge om huset och omgivningen, nu har de som har varit ute efter utställningsytan vunnit. En anledning är att huset ligger bra till i en park, med fin utsikt och därför är det ett attraktiv ställe. Jag tycker att det är riktigt synd att det har blivit så. För det har varit naturligt att ha emigrationsverksamheten det nere i Småland.

Grunden att det har blivit så här är felsatsningen när Institutet byggde på en våning till med lånade pengar. Det var tänkt att göra möjlig för mer plats för forskare. Men så kom Internet och numera behövs det inte åkas så mycket till arkiv.

Pengabristen har gjort att de mer eller mindre var tvungna att gå ihop med Kulturparken Småland eftersom då de bidrag de fick för om åren helt plötsligt var villkorat med krav att så skulle göras. Det försöktes stretas emot ett par år med följd att det blev akut likviditedsproblem och all verksamhet mer eller mindre ströps. Jag anser att det nu är endast skylten på fasaden som numera minner om de fornstora dagarna på Emigrantinstitutet. Kultur är ett ganska vitt begrepp men som vanligt skulle jag säga, anses inte släktforskning och emigration vara just kultur, det kommer alltid på undantag.

Att bevara sin hembygd och konst i alla former är kultur. Men vilka var de som bodde i vår hembygd en gång i tiden är inte så intressant, av någon anledning, se min artikel Hembygdsföreningar bevara byggnader men… . Numera anordnas utställningar som inte har någon med huset att göra. Senast var dock en som ligger i tiden och passade någorlunda in, Refugees, som handlar om somaliska flyktingar, emigration i modern tid.

Undrar vad det blir av arkivet med alla brev, bandinspelningar och framför allt Svensk Amerikanska Kyrkoarkivet som är livsverket Lennart Setterdahl lämnade efter sig. Det finns mycket nere i källaren som bara professionella forskare har fått tillgång till. Själv har jag varit i Växjö tre gånger och i huset. En anledning är att jag har tillgång till SAKA-material hos Anna-Lena Hultman i Hössna i hennes Konkordiahus.

Mer om forskningsflytten finns att läsa på Helsingborgs Dagblads webbplats i artikeln – Här är den nya arenan för migrationsforskning.

Jag skulle inte ha något emot att göra ett besök på Emigranternas Hus i Göteborg för att orientera mig om vad de har. Någon som vill följa med så vi blir några stycken?

Posted in Amerika, emigrant, Emigranter, genealogi, genealogy, Hembygd, släkt, släktforskning | Taggad: , , , , , , , , , , , , , | Leave a Comment »

Summering av mitt släktforskningsår 2012

Posted by tagesdotter på januari 1, 2013

2012 gjorde jag inte lika mycket som 2011 när det gäller släktforskning. Det beror främst på att i år har jag inte brutit något. 2011 halkade jag på is och fick en spricka i min vänstra armbåge. Det gjorde att jag var sjukskriven i två månader, och vad gjorde jag då, jo emigrantforskade om de Falbygdsbor som var äventyrliga nog att ta båten över ett hav och skapa sig ett nytt liv i ett för dem ett främmande land. Resultatet blev 10 000 individer i databasen om emigranterna från Falbygden.

En artikel om min forskning i sista numret av Falköping Xtra för året blev det också. En gratis tidning som delas ut av SLA i Falköpings området veckan före jul.

Emigranter från Falbygden

2012 var målet att antalet individer i min databas skulle nå 55 000 samt 100 nya återfunna emigranter. Båda målen nådde jag med råge. 147 återfunna emigranter blev det till slut. Den siste var en Ivar Johansson F 1871 i Brunnhem och som bytte namn till Wahlstrom. Självmord var dödsorsaken 1933 i Rockford, Winnebago Co, IL. Hans fru Anna F 1872 i Sjogerstad hade förolyckats i en bilolycka 1926 utanför Elgin, Kane Co, IL när de var på väg att besöka en son där. Därefter det gick det utför för Ivar, han var alkoholiserad när han tog sitt liv. Båda händelserna finns beskrivna i tidningsarkivet på GenealogyBanks.com webbplats.

De flesta 2012 års är helt säkerställda återfunna emigranterna från Falbygden, men det finns några som det står i källan att de är födda på Falkoping eller däromkring. Har inte hittat var de är födda men de tas med ändå. Kan ju hitta familjen till dem i framtiden och det vore inte bra att ha missat chansen att ha hittat dem där borta i det nya landet. Har i alla fall nått över 4000 återfunna, närmare bestämt 4015 st finns nu på min lista.

Har  även uppdaterat listorna på återfunna emigranter på min webbplats Emigrant.se. Det var två år sen sist. Som vanligt var det ett digert arbete, inget gjort in en handvändning då listorna ska tvättas, sorteras och html-kodas. Det tar ungefär tre månader innan det är klart. Därav att uppdateringen inte görs så ofta. Föredrar att lägga ner tiden på forskning i stället.

Svensk-amerikaner

Alltid kul att hjälpa svensk-amerikaner att söka sina rötter på Falbygden och släkt i Sverige. I år kan nämnas en ättling till Gustav Lindblad, 1834-1887, som 22 oktober 1887 blev mördad på vägen hem efter att ha hämtat medicin i Falköping till sin son Aron, vagnen kördes av sonen Efraim. Vid Svältarebacken, stötte han på några kacksiga torparsöner på Stora Bjurum, där han var rättare. Händelsen och efterspel finns berättad i boken Potatisriket, Stora Bjurum 1857-1917 Jorden, makten, samhället av Lars Nyström, en avhandling från Historiska institutionen, Göteborgs universitet 2003.

När de kom ut ur skogen vid Svältebacken stod där helt plötsligt en hop människor på ömse sidor om vägen. Rättare! var det någon som skrek, och samtidigt brakade det till i gärdesgården bakom dem. Så började folkskaran springa efter vagnen. Efraim försökte snabba på sin häst, men förföljarna var dem tätt i hälarna.

Den första stenen träffade rättaren i ryggen. Omedelbart därefter följde ytterligare en smäll, den här gången på halsen, strax under högerörat ”Råkade det i huvudet” frågade Efraim sin fader. Och med skallen hängande bakåt och en röst så svag att den knappt var märkbar svarade rättaren ”Ja”. När de kom fram till gården var han redan död.

Gustaf Lindblad hade åtta barn, varav Aron dog tidigt, Aron begravdes på Gudhems kyrkogård samtidigt som fadern. Den äldste sonen Birger samt Efraim (nr 3) emigrerade. Båda slog sig ner i South Dakota och blev farmare. 

Kurs i släktforskning

Det blev även fyra kurser på ABF, två varje termin och en nybörjar- och fortsättningskurs varje gång. Även om jag börjar få vanan är en kurs inte lik den andra. Det beror på deltagarna och dynamiken dem i mellan. Hoppas att intresset är lika stort 2013.

Förfrågningar

Får fler och fler förfrågningar när det gäller personer som emigrerat från Falbygden. De flesta fortfarande från svensk-amerikaner men också svenskar. De flesta via e-post men en och annan ringer också. Även gjort en PDF-fil med tips på emigrantlänkar, som kan användas i sökandet efter släktingar som emigrerat. Det är väl ett tecken på att jag, min forskning och kunskap blir mer och mer känd.

WordPress

Antalet besökare här på bloggen har också ökat. Den bäst besökta månaden 2012 var november med 1554 besök. 2012 är det mest besökta året för bloggen med 12 937 besök, nådde över 40 000 besök i början av december.

2013

Året som kommer hoppas jag blir fortsatt produktivt i släktforskningsväg för min del. Målet är i år att nå 60 000 individer och 100 återfinna avlidna i min databas om Emigranter från Falbygden samt lokalisera vart de slog sig ner och deras familjer.  Vill gärna fortsätta lära ut hur man forskar efter sin anor och släktingar. 

Här på bloggen ska det fortsättas att skrivas. Ser fram emot att ni läsare kan tips mig på ämnen. Ibland är det idé torka och jag behöver då hjälp på traven att hitta uppslag. Jag ser även fram emot fler kommentarer på inläggen. Det är kul att få respons på mina blogginlägg. Välkomna!!

Posted in Amerika, emigrant, Emigranter, Falköping, genealogi, genealogy, släkt, släktforskning, Socialt Nätverk | Taggad: , , , , , , , , , , , | 1 Comment »

Frimans från Varnhem

Posted by tagesdotter på december 7, 2012

Vid en välbehövlig städning av bokhyllan hemma där en hel del böcker rensades ut, hittade jag boken Hôl i Vägga – Folkliga barnvisor och ramsor från Västergötland utgiven av Musik i Väst (det finns en CD till). Där i hittade jag ett tidningsurklipp om invigningen av en minnesten över Carl Friman 1996.

Det väckte en del minnen då jag var med vid själva invigningen. Det var jag, min mamma och en äldre släkting, bror till Lars Augustsson (som när han avled jag skrev en dödsnotis om i Falköpings Tidning, och finns även här på bloggen att läsa).

Carl Friman tillsammans med sina fem söner, Carl Johan, Wilhelm, Adolph, Herman och Otto, var de första som gav sig av från Västergötland, ja kanske rent av de första från Sverige. I alla fall var de åtta år före vad som räknas som startskottet på emigrationen till Amerika, Erik-jansarna från Biskopskulla som gav sig av 1844 och bildade 1846 kolonin Bishop Hill i Illinois.

Det var den 9 juli 1838 som följet gav sig av från gården Stenhammar i Varnhem. Gården låg vid foten av Billingen, mitt emot nuvarande vägen till Ljungstorp. Gården är sedan länge riven. Far och de fem sönerna slog sig ner i Genoa City i Wisconsin, inte långt från gränsen till staten Illinois, 51 miles från Rockford och 67 miles från Chicago, IL.  I USA blev Friman Freeman. Efter några år i det nya landet blev Carl sjuk och ville därför återvända hem till Sverige. Han och sonen Herman reste tillbaka till Sverige men slog sig inte ner på Stenhammar utan de köpte en gård i Skarstad. Vad hustrun Christina Fröding hade att säga om saken kan man undra, i alla fall var hon inte med till Wiscounsin.

Vidare står det i artikeln att det mest av arbetet med att forska fram om släkten har gjorts av en ättling, Axel Friman. Hans släktforskning har lett till att han har rest en hel del och träffat släkten i USA och varit på de platser som den Frimanska släkten slog sig ner på. Släktföreningen Friman  – The Freeman Association bildades 1982 och det finns en webbplats med foto på familjen.

Det skrevs en hel del brev mellan Sverige och USA, de gavs ut i en bok Kring en märklig transatlantisk brevväxling : Carl Friman och hans söner 1838-1862.

På minnestenen står det 

Till minne av familjen Friman. Mönsterskrivaren Carl Friman från Skaraborgs regemente utvandrade 1838 med fem söner från denna plats. Gården såldes för att möjliggöra utresan. Detta blev den första familjeemigrationen till Nordamerika från Västergötland. Minnestenen restes 1996 vid uppfartsvägen till dåvarande Stenhammar av Hembygdsföreningen Skarke-Varnhem och släktföreningen Friman.

friman

Husförhörslängd Varnhem (R) AI:6, 1836-1846, sid 59

Posted in Amerika, emigrant, Emigranter, genealogi, genealogy, Hembygd, Resa i Amerika, släktforskning | Taggad: , , , , , , | Leave a Comment »

 
Följ

Få meddelanden om nya inlägg via e-post.