Släktresan

- i dåtid och nutid

  • september 2014
    m ti o to f l s
    « Aug    
    1234567
    891011121314
    15161718192021
    22232425262728
    2930  
  • Arkiv

  • Top 8 Länkar

  • Medlem i

  • Besökare

  • Ange din e-postadress för att följa denna blogg och få meddelanden om nya inlägg via e-post.

Archive for the ‘släktforskning’ Category

Som vanligt, släktforskning är inte med :(

Posted by tagesdotter på augusti 31, 2014

Det är kulturvecka här i Falköping, Arena Falköping som evenemanget heter. Det är natur, kultur och landskap som står på programmet. Öppna museum för att visa vår historia, visning av Marka kyrka och gravar. Hornborgasjön visas. Allt avslutas med brukhästdagen i Jäla nästa söndag 7 september.

Det är ju bra det här att visa upp vad vi har på Falbygden. Vår historia och vad som finns i kultur och natur. Men… det finns ett stort M för oss som intresserar oss för de som bodde på trakten. Visdiktaren Jönn Liedholm har lyfts fram de senaste åren för hans historia intresse. Men sen då? Var finns alla de andra som har gjort Falbygden till vad det är i dag? Visst vi har fin natur och miljö men folket som bodde i det? Skrev en artikel här på bloggen i samma ämne 2011 med titeln Hembygdsföreningar bevarar byggnader men…, där är det ju samma sak. Man bevarar sina saker, traditioner och byggnader men glömmer bort att lyfta fram de som har bott på bygden,

Som vanligt med andra ord finns inte släktforskning med på programmet. Synd!! Det om inte är ju vår historia!! Det är bara att läsa min blogg för att se vad vilket stort ämne det är.

Jag ställer gärna upp och föreläser om vilka våra förfäder på Falbygden var och hur det hänger ihop med nutiden!!

Posted in Falköping, genealogi, genealogy, Hembygd, släktforskning, Svensk Historia | Taggad: , , , , , , , , , , | Leave a Comment »

Åker till Släktforskardagarna i Karlstad

Posted by tagesdotter på augusti 25, 2014

Nu drar säsongen 2014/2015 av släktforskning i gång i och med att det är släktforskardagar i Karlstad i helgen 29-31 augusti.

Förra gången jag var på en släktforskningsmässa var i Örebro 2010. Då var även stämman förlagd på lördagen så att man kunde gå och lyssna. Numera ligger den förlagd på fredagen, då föreningarna ville ha det så. Detta så att föreningen kan ha samma personer med på stämma och ha en egen monter på mässan. Mässan är ju lördag och söndag.

Den gången 2010 var det utgivningen av version 5 av Sveriges Dödbok som köptes. Den här gången är det version 6 som ska inhandlas. Det var även tal om i våras att Sveriges Befolkning 1910 skulle vara klart från Riksarkivet lagom till släktforskardagarna, men sedan har inget hörts så utgivningen där är väl framflyttad.

Årets tema är ju något av min specialitet, migration. Det gäller att hålla sig uppdaterad och få nya infallsvinklar i emigrantforskning. 

Min databas om emigranter från Falbygden, de och deras familjer växer hela tiden. Snart över 61 000 individer. Inte har inte blivit så mycket i år eftersom jag även fotograferar en hel del. Det blir utställning om en månad på Vilhelmsro Gårdscafé med mina foton av fåglar, de flesta av tornfalksungar. Då kommer även ett par emigranters gravstenar vara med.

Ett besök på Sverige Amerika Centret ska hinnas med också. 

Ska åka med Nässjö Järnvägsmuseums tåg, kanske träffas vi på tåget eller i Karlstad!

Posted in Amerika, emigrant, Emigranter, genealogi, Nätverk, släkt, släktforskning | 2 Comments »

En sällsynt svensk-amerikan på besök

Posted by tagesdotter på juni 30, 2014

”Jag är här för att träffa släkt och inte göra sightseeing, det gör jag under tiden men är inte huvudsyftet med min resa”. 

Den kommentaren fick jag av Peter Benson från Michigan tidigare i dag, när jag frågade om han hade varit på Vasa-museet eftersom han landade i Stockholm och kommer även att flyga hem därifrån. Skämtsamt sa han att när han började ett nytt jobb i fjol skrev han inte på anställningsavtalet förrän han blivit lovad att kunna få tre veckors semester att åka till Sverige på sommaren 2014.

Det är sällan jag stött på svensk-amerikaner som tar god tid på sig för att träffa släkten när de är här i Sverige. Ofta har de planerat resan hemifrån genom att titta på kartan över Sverige och sedan jämfört det med deras avstånd hemma. Där borta räknas avstånd i hur många timmar det tar att förflytta sig från ett ställe till ett annat, medans vi här räknar mil.

Peter hade helt enkelt bara köpt sig plats på flygplan från Chicago till Stockholm tur o retur men inget mer. Endast den 28 juni var planerad med ett släktmöte i Gudhem (R). Resten har bara blivit under resans gång. 

Peter började släktforska då sonen frågade: ”Varför har vi inga släktingar som mina kompisar har?”.  Den närmaste släkten finns här i Sverige, men det visste familjen inte så mycket om eftersom farfar inte nämnt något om hemma. Han hade så att säga köpt en enkel biljett bort och det var det. 

Jag fick ett par år sedan kontakt med Peter då han gärna ville ha hjälp att få fram släkten här. Det dröjde inte länge förrän jag kom på att jag hade anknytning till släkten Bengtsson då min farmors kusin var gift med en. Då blev det genast mycket roligare att knyta kontakt.

Släkten på sin farfars sida har det knutits kontakt med sedan dess, både via vanlig e-post och Facebook. Men då hans farmor också kom från Sverige men inte så mycket information fanns om åkte Peter på vinst och förlust ner till Kalmar nu på resan för att se vad han kunde hitta. Och han fick napp av ren slump, då han råkade bo på det hotell som en av hans släktingar jobbar på. Att vara på rätt plats och få kontakt med någon som vill hjälpa till är något som gör tillfället.

2012 försökte Peter komma till Sverige genom att få vara en deltagare i TV-serien Allt för Sverige. Han kom så långt som till att bli influgen till New York för att göra en provinspelning, dvs sista utgallringen. Vi tittare fick istället se Walter Beck. Walter härstammar från Grolanda och var 2013 på återbesök i trakten och träffade släkten.

Peters farfar hette Algot Bengtsson F 1888 i Varv (R) D 1981 i Florida. Utvandrade gjorde han 1913. Bengtsson blev i USA Benson. 

Släktmötet den 28 var en succé, över 60 personer slöt upp. Flera av dem ville möta släktingar som de inte visste att de hade eller gamla barndomsvänner de hade tappat kontakten med. Det har resulterat Facebook-gruppen Karl-Gustaf och Anna Bengtssons ättlingar.

Posted in Amerika, emigrant, Emigranter, Facebook, Falköping, genealogi, genealogy, Nätverk, släkt, släktforskning, Swedish roots | Taggad: , , , , , , | Leave a Comment »

2014 års påskutställning över

Posted by tagesdotter på maj 1, 2014

Pust,… Det är nu över en vecka sedan som utställningen på Vilhelmsro, strax utanför Falkköping var över. Det var full rulle under påskhelgen. Så till den milda grad att man blev som jag säger ”malas”, helt slut helt enkelt. I både sinne och kroppsligt. Det är därför det har dröjt med att ”sy ihop säcken”, dvs göra ett inlägg här på bloggen.utställning

På Skärtorsdagen hängdes det tavlor på loftet eller på västgötska som det heter på rännet. Det tog några timmar, som tur var hade jag redan hängt mina naturfotografier, 24 stycken redan i datorn så det var bara att sätta upp i den ordningen. Men det var inte bara för det ändå. Efteråt mådde jag inte så bra då det dammade en hel del. Vår ram till att sätta upp våra förstorade äldre foton blev också tillverkad. Vi var i sista minuten eftersom de övriga utställarna redan var på plats med sina alster, men vad gjorde det. Det stormade och blåste ute så inte många besökare på plats. Det märkte jag o Edith Bjerner när vi kom senare på kvällen för att sätta upp våra äldre foton och tjuvstartade på kvällen. Det var näst intill folktomt.

På fredagen var det annat. Det var besökare i vår monter i stallet hela tiden. Till den grad att det inte hann att ätas något. På Påskafton hade vi också en hel del besökare, men antalet besökare började att dala. Söndagen gick antalet besökande också ned. Det vackra vädret spelade nog en stor roll, för de flesta besökarna stannade ute i vårsolen medan vi andra fick sitta inne å huttra. Värmen hade ju inte direkt kommit in än i stenväggarna. Satt med underställ på i stallet. Det gick bra tills man gick ut i vårsolen då blev det helt klart för varmt. Annandag Påsk var vi inte där om än utställningen att våra fotografier och fotoväggen var kvar.

Vår fotovägg med äldre fotografier var klart en publikdragare. Det var där som kontakten knöts mellan besökare och utställare. Vi tryckte särskilt på att man ska skriva på sina gamla foton i möjligaste mån vilka de är. Helst av en äldre släkting. Hoppas att vi fick en äldre dam att göra detta. Hon skulle ta upp sina album från källaren, sa hon i alla fall.

Intresse fanns det för släktforskning. En hel del hade någon i släkten som forskade eller så forskade de själva. Någon gick kurs eller andra som helt enkelt ville ha mer information om vilket släktforskningsprogram som kunde väljas. vad man använder för källor, hur dess anges mm.

När man visar hur det går till att släktforska, träffar man tyvärr på de där som tror att det är bara att trycka på en knapp och upp kommer det ett register med en färdig utredning. Men det heter ju inte släktforskning för inte och att den där utredningen som de letar efter är just vad de själva ska leta reda på, dvs forska fram. En kommentar var att:

Jag kan göra databasen men någon annan får mata in.

En värmande kommentar som gjorde att vi tyckte vi hade nått fram till besökare var:

Oj vad roligt med något annat än konst! Här kan man ju vara själv aktiv och få reda på något.

En Falbygdsemigrant blev det också. Utställaren Helena Hallberg som gör silversmycket, mest berömd för sina skrutänglar på Smycken & Smått, vars man Stigs farfars bror Klas Birger Fransson var född i Korpralsgården, Åsaka, Ullene (R) 1893 och emigrerade 1913 till USA. Stig och hans familj visste inte så mycket om hans öde och när han avled. Eftersom det är ganska nära i tiden var det inte så svårt för mig att plocka fram uppgifter om honom och hans familj därborta. I USA blev hans namn Birger C Franson, han slog sig ner i Perry Iowa, där han gifte sig med Florence (med svenska föräldrar). De hade två söner, varav den äldste gifte sig. En adress till Birgers barnbarn blev det också. Birger avled 1985. Gravstenen finns på findagrave.com.

Naturligtvis delade jag ut mitt reklamblad om att jag är kursledare i släktforskning hos ABF. Jag hoppas på en eller två fulla kurser till hösten. Det gäller att synas och visa upp sig och tala om att man kan.

Posted in ArkivDigital, Egna Webbplatser, Falköping, genealogi, släkt, släktforskning, Socialt Nätverk | Taggad: , , , , , , , , , | Leave a Comment »

Planering pågår inför påskrundan 2014

Posted by tagesdotter på april 2, 2014

För första gången ska jag vara med som utställare på påskrundan här på Falbygden. Det är spännande!!

Utställningslokalerna finns på Vilhelmsro Gårdscafé här i Falköping. Det är på loftet och är det nyrenoverad stallet på Vilhelmsro som inte riktigt klart är än men ska bli till påskrundan. 

Mina alster ska finnas på två ställen på Vilhelmsro. Naturfoton på loftet och prova på släktforskning i stallet. 

Jag deltar i gruppen Kreativ Studio på Falbygden tillsammans med fem andra medlemmar. Vi är tre som ställer ut fotografier, Michaela Andersson, Lars Bägerfeldt och Niclas Fältström. Besökarna kommer att kunna se skillnad på vem som har tagit vad eftersom våra stilar är så olika och motiven är inte samma. Där uppe kommer även Monica Olsson sälja sin sylt. Det är mina foton som börjar vid trappen. Har det redan försökt att hänga dem i den ordning de ska vara i, i datorn alltså.

Tillsammans med Edith Bjerner har vi pröva på släktforskning i stallet. En punkt som är ny på programmet på påskrundan och som vi hoppas ska locka många besökare. För vi vet ju alla att det är inne att släktforska, eller hur? Ancestry har haft sina kampanjer på TV och det får man hoppas att det har satt sig i minnet. 

Stallet är en hel vit yta och inte inrett än. Nu gäller det att planera hur vårt utrymme ska se ut. Vad som ska hängas på väggar och hur. Mycket jobb att bygga en monter. Har några gånger varit med i Dis monter på Bokmässan i Göteborg, den som Dis-Väst bemannar, som utställare men aldrig varit med att bygga eller plocka ner. 

Vilhelmsro Egendom var en gång i tiden en ganska stor gård. I dag är det är i stort sett bara husen som står kvar. Ladugårdarna är rivna sedan ett tiotal år sedan och marken är såld till kommunen, där nu bostadshus har byggts. Ägarparet Ulf och Mona Lindén satsar på att deras café, Vilhelmsro Gårdscafé ska bli en trevlig träffpunkt i Falköping. Där man kan ta en kopp kaffe o kaka, sitta o mysa ända in på hösten i deras växthus och stall. De planerar flera aktiviteter i vår o sommar, även om inte programmet är spikat än. Vi får se om släktforskning blir en av dem.

Vårprogrammet som finns i Vårmagasinet 2014 finns nu att hämta i affärer och turisbyrå i Falköping. Om du inte har möjlighet att hämta kan programmet laddas ner från mat och kulturs webbplats. Vilhelmsro Gårdscafé är nr 10.

Posted in Falköping, genealogi, genealogy, Hembygd, släktforskning | Taggad: , , , , , , , , , | 1 Comment »

Släktforskningsåret 2013

Posted by tagesdotter på januari 3, 2014

Släktforskningsåret 2013 blev inte som det var tänkt vid årskiftet 2012/2013 eller det som var planerat. De senaste åren har det varit full fart med släktforskning, i synnerhet emigrantforskning och skrivande på bloggen. Men inget år är det andra likt och det visade sig ganska tydligt 2013.

Släktforskning

Träffade Walter Beck som var med i Allt för Sverige 2012. Han var på besök i Sverige i början av juni med sin familj. Han höll föredrag i Jäla Hembygdsgård och höll nästan på över midnatt eftersom det också skulle översättas till svenska.

Besök i utvandrarbygden i Småland blev det under augusti.

En nybörjarkurs i släktforskning blev det också under hösten hos ABF i Falköping.

Bloggen

Skrev mitt sista inlägg i september, sedan dess har det varit ebb. Det har haft sina orsaker. Först o främst har jag inte haft någon fantasi eller uppslag om ämnen att skriva om. En annan har varit att tiden inte räckt till o en tredje att lusten inte har funnits där. Det var annat under våren som uppslagen kom till mig ganska ofta. Men efter sommaren fanns de inte där. Hur det blir i fortsättningen får vi se. Har inte det där flytet just nu. 

Emigranter från Falbygden

Det var tänkt att det skulle bli 5 000 nya individer i databasen Emigranter från Falbygden samt 100 upphittade avlidna. Men det blev bara ca 3 000 nya individer till databasen och 44 avlidna emigranter. De två sista var två bröder Carl o Axel Augustsson (US Larson), Carl född i 1881 Mularp, Axel i 1883 Karleby, båda avlidna i Minnesota, 1955 resp 1972.

Just när jag tänkte sätta igång höstens arbete, fick jag ett telefonsamtal från Anna-Lena Hultman i Hössna. Hon hade tagit på sig uppdraget att leta reda på emigrerande Kölingaredbor för föreningen Årås Kvarns räkning och kommit på att hon nog tagit på sig för mycket arbete och tänkte då på mig att jag kanske kunde…. Det blev att lägga ifrån sig mitt eget arbete och hjälpa till. Några egna emigranter blev det dock här, eftersom Kölingared gränsar till Falköpings kommun och socknar som finns här är Fivlered, Solberga och Norra Åsarp (+Smula).

Hembygden

Har hjälpt min gode vän Lars Bägerfeldt att kunna publicera det Leader-projekt (inom EUs landsbygdsutveckling) som han är med i och arbetat med under 2013, på webben. Han har spelat in film och berättar på dessa om historiska händelser på vår bygd. Detta kan ses på Falbygdsguiderna, som ligger som en underdomän (utflykt) på min Falbygdsanor.se. Arbetet är inte riktigt klart än, det kommer upp fler filmer. 

Har även kunnat få låna några fotoalbum och klippalbum som samlades i Vilske-Kleva på 40-70-talen. Har börjat att scanna av dessa för bevarande på en nyinköpt fotoscanner. Klippalbumen är dock större än A4 så det blir att jobba i ett bildbehandlingsprogram för att få ihop text och foto till en bild/sida.

2014

Den här gången tänker jag inte göra upp några planer på hur det är tänkt att släktforskningsåret ska se ut. Börjar dock med en fortsättningskurs i släktforskning som börjar 14 jan, fortsättning på den nybörjarkurs jag höll i höstas. En nybörjarkurs hoppas jag att det blir också, det fattas bara ett par anmälningar för att den ska bli av.

Lite mer forskning om var Kölingaredsborna slog sig ner i USA blir det nog också och deras familjer. Anna-Lena har fortsatt mycket att göra. Bl a har hon ansvaret för att Sveriges Dödbok vers 6 ska komma ut som utlovat till hösten i samband med de svenska Släktforskningsdagarna som i år 2014 är i Karlstad.

Jag tänker också ta mig ut och fotografera mer i år. Fjolåret blev så där och med det var urvalet till den årliga fotokalendern inte så stort.

Hur har ni läsare tänkt att ert släktforskningsår 2014 ska bli?

Posted in Blogga, Blogroll, Egna Webbplatser, emigrant, Emigranter, Hembygd, Karta, Nätverk, släktforskning | Taggad: , , , , , , , , | 2 Comments »

Släktforskartermin hösten 2013

Posted by tagesdotter på september 6, 2013

Det är dags att vakna lite efter den toppen sommar vi har haft. Inte har jag då suttit framför datorn och släktforskat i samma utsträckning som jag gjorde förra sommaren när det regnade nästan hela tiden.  Det har ni väl också märkt här på bloggen. Har inte skrivit något sedan i maj, haft semester från skrivandet också. Men jag har inte släppt emigrantforskning för det. Var på Minnesotadagen i Ljuder och i Långasjö i sommar där Klasatorpet och Korpamoen ligger, kanske blir det en artikel längre fram.

Höstterminen startade som sig bör med Släktforskningsdagarna som i år var i Köping 23-25 augusti. Själv var jag i Folkärna den helgen och hälsade på.

Nästa riksaktivitet är nu i helgen med Kulturarvsdagen. Det är ett EU-arrangemang – Culture Heritage Day. Årets tema är människors mötesplatser. För den som är intresserad, kan läsa på Riksantikvarieämbetets webbplats vad som arrangeras vad och var.

solros1_2013

Själv kör jag i gång släktforskningskursen i början av oktober. 10/10 är det nybörjarkurs på ABF i Falköping. I år med eget kursmaterial. Har tidigare haft Steg för Steg av Per Clemensson men att den inte riktigt fungerar på min sätt att föreläsa och lära ut nu efter ett antal år som kursledare. Kanske blir det så när man har varit kursledare en tid, då skapar man sig sina egna rutiner och material och vill att det ska fungera på ett visst sätt. Har också upplevt att nya kursdeltagare har andra krav än mot när jag började. Då är det på tiden att det görs om. Har därför skrivit eget material, med en teoridel och två övningsexempel. Som förut har jag en webbforum som komplement – forskarstugan, där det finns tips, råd och länkar i släktforskning. Sånt som kan vara bra att veta men som kursledare oftast inte nämner.funnit 

solros2_2013

Det fina och varma vädret håller i sig, så jag suger på karamellen lite till och än har jag inte riktigt startat min släktforskartermin hösten 2013. Det är skörd av bönor, Västeråsgurkor, mangold och annat i landet. I våras sådde jag även fågelmat, solrosfrön. De har blivit långa och ståtliga. De kommer dock inte att skördas av mig utan av fåglarna, där de står.

Posted in Amerika, Blogga, Egna Webbplatser, emigrant, Emigranter, genealogi, genealogy, släktforskning | Taggad: | 2 Comments »

Standalisering i databaser

Posted by tagesdotter på maj 22, 2013

Har du letat i en databas som personen som söks efter ska finnas men hon/han inte har hittats? Försökt med olika stavningar? Då är du nog inte ensam.

För att kunna göra ex födda, vigda och döda tillgängliga på ett relativt enkelt sätt, publiseras uppgifter från den aktuella boken i form av text (ej originalhandling), ex en kyrkobok i en databas, som oftast finns att köpa på CD, DVD eller via ett abonnemang på Internet. Det betyder att det är någon som har skrivit av uppgifter från originalhandlingen och matas in i ett dokument, ex i en Excel eller Access-fil.

För att uppgifter ska bli relativt lätta att hitta är standalisering av namn ett nödvändigt måste. Det finns ett otaligt varationer på stavning av ett namn ute i originalhandlingarna. För att göra det enklare att hitta i databaser standardiseras namnen så långt det går. Gäller både förnamn och patronymikon/efternamn.

Ex på namn som kan skrivas med flera stavningar:

  • Kristina – Christina, Cristina, Stina
  • Kerstin – Cherstin, Kirstin, Kirsten, Kersten, Kjerstin, Chjersten

Svårare är att hitta personer med namn som både kan vara det som det står att det är eller att det är en förkortning av det riktiga namnet.

  • Jean eller Jan eller Jon eller Jonas
  • Johan eller Johannes
  • Maja eller Maria
  • Maria eller Maja
  • Stina eller Kristina

En kombination av namnet kan vara Maja Stina. Så vad heter hon? Som det står eller Maja Kristina eller Maria Kristina eller Maja Kristina? Tro mest på källan som är närmast händelsen, brukar jag lära ut. En databas är ju inte den närmaste källan precis, utan räknas som andra eller tredjehands källa.

Johans – dotter eller -son?

Det här när faderns förnamn ska sättas ihop med -son eller -dotter och det blir ett patronymikon, är också något att tänka på. Särskilt besvärligt kan det vara när det står kan det vara med Johan eller Johannes. Du får inte ta förgivet att pappa heter Johan när det står Johansson eller -dotter i en databas. Det kan lika gärna vara Johannes.

Själv förkortar jag oftast dottern/sonens patronymikon till Johans-dotter eller -son för barn med fader som heter Johannes eller Johan, när jag matar in i min databas över Emigranter från Falbygden.  Detta då det för det mesta står så i kyrkoböckerna. Det är bara när det uttryckligen står Johannes-dotter eller -son i någon bok på en person som jag skriver i det rätta. 

Stavning i kyrkoböcker

För att komplicera och förvirra ytterligare kan en persons namn stavas olika i de olika kyrkeböckerna (originalbok). Det beror helt enkelt på vem som har hållit i pennan, vad prästen, komministern eller klockaren hade för normer hur ett namn skulle stavas. Hur stort inflytande föräldrar eller personen med namnet hade, låter jag vara osagt.

Vilken version som du väljer att skriva upp är upp till dig, men jag brukar rekommendera källan som är närmast händelsen. Ex en födelse, välj födelseboken.

Skriv gärna här i kommentaren om ni har fler namn som är standardiserade i databaser och stavas på ett annat sätt i originalhandlingen.

Posted in efterlysning, släktforskning | Taggad: , , , , , , , , , , , , | 1 Comment »

Floby sockens torp och backstugor

Posted by tagesdotter på april 9, 2013

Som jag utlovade i artikeln Ny lokalhistorisk bok i Falköping, där jag skrev om den nya boken om Rössberga i Valtorp, att jag skulle skriva om den nya boken om Floby. Skaffade boken för ett tag sedan.

Sture Creutz – en eldsjäl i hembygdsforskning i FlobyFloby socken

Sture Creutz med postadressen Floby, boende i Sörby socken, strax utanför Floby samhälle är ett uppslagsverk när det gäller de gamla och deras boställen i och runt Floby. Nu har han delat med sig av den kunskapen i den nya boken Torp, torpare och backstugor inom Floby socken. Han har lagt ner tusentals timmar på att leta i arkiv, på kartor och ute i naturen efter information och tecken efter de gamla boplatserna.

Det var hans förtjänst att de gamla ekonomiska kartorna för Skaraborg en gång gavs ut på 1980-talet. I dag är de verkligen en skatt och till stor hjälp när det gäller att identifiera var förfäderna bodde och härleda dem till nutid. Inte så konstigt att de blev utgivna, eftersom han då när de publicerades arbetade på Lantmäteriet i Gävle och han såg till att de blev utgivna innan han gick i pension.

Sture och jag har haft kontakt genom åren. Han har guidat svensk-amerikaner i bygden och delat med sig av vad han kan om deras historia på bygden. Har haft förmånen att få komma in i hans Floby-Sörby rum, där allt är samlat och staplat på varandra. Har ävens hans avskrifter av husförhörslängderna i Floby AI:8 1870 – 1890, AI:9 1891 – 1900 och Församlingsbok AII:1 1900-1915, där det även finns kompletteringar som inte finns i originalböckerna. Dessa finns numera att läsa och forska i på ArkivDigital.

Bokens huvudpersoner och ställen är numrerade i en lista. Varje nummer finns utritat på en karta som finns i slutet av boken. De sju kartorna visar var i Floby socken som varje ställe, torp, stuga eller jordkula låg en gång i tiden. På platsen finns en markeringstolpe som märker ut var stället låg. De flesta av dem är borta sedan länge, rivet, netplockat eller helt enkelt uppodlat. Stolparna är uppsatta av Sörby-Floby Hembygdsförening under 2012.

Omslagsbilden på boken är på Rök-Olle som står på trappan framför sin stuga. Det står att han har på fötterna en söndags- och en vardagstoffel och när man tittar efter kan det ses tydligt att det är en två olika på. Om honom och hans stuga handlar nr 1 om. Fotot är bara ett av många, ett flertal finns i boken. Placerade under rubrik eller sist efter varje beskrivande text om stället och dess invånare. I förteckningen som finns längst fram i boken över de hus och personer som boken handlar om, finns även information om vem som är ägare av marken i dag, i alla fall 2012.

Ur boken

Ställen förr fick namn efter en person som hade bott där eller så var det tvärs om att den som bodde där fick smeknamn efter vad stället. Som Andersa på Åsen. Torpet (nr 21 i boken) har fått namnet efter Anders Gustaf Andersson 1826-1908 med sin hustru Maja Lisa Johansdotter 1823-1906, båda avlider på torpet. De flyttade in 1850 och var de sista som var bosatta där. Vidare får vi veta att torpare Anders hade en bror Johannes, som sedemera blev präst och tog sig då namnet Floberg. Namnet kom efter brodern till deras mormor Maria Jonsdotter som var guldsmeden Sven Floberg. Torpet Andersa på Åsen finns inte kvar sedan 100 år, husplanen är uppodlad, endast brunnen finns kvar.

Ett annat ställe var Skottes (nr 38). Ett torp som också kallades för Skottalyckan och var ett torp som låg under Backgården i Bragnum. Det var på ett utskifte intill gärdesvägen mellan Grolandavägen och Backgården. Dit flyttade 1850 en Johan Johansson Skott 1818-1889 och hustrun vid namn Maria Stina Jonsdotter 1823-1877. De fick sju barn varav de sex yngsta var födda i torpet. Sönerna Anders, Erik och Carl tog sig efternamnet Sandberg. Erik och Anders utvandrade till Nordamerika från Jämtland. Anders gifte senare om sig med en Charlotta Andersdotter, med äktenskapet var inte lyckligt. Kanske var en bidragande orsak att Anders var begiven på starka drycker. En tidningsnotis finns med om Anders.

Arbetskarlen Johan Johansson Skott från Backgården från Floby socken född 1818 och gift sedan 10 år insjuknade den 6 dennes på kvällen, sedan han omkring 9 på aftonen förtärt aftonmåltiden ärtsoppa. Han fick strax därefter kräkningar och dog följande dag mellan 4 och 5 på em. Som han icke under livstiden låtit undfalla sig yttrande som tydde på självmordstankar, misstänktes förgiftning. I följd härav förrättades av doktor O Selling obduktion å den döda kroppen den 23 dennes, därvid i magsäcken påträffades misstänkta korn som vid följande dag å apoteket verkställd mikroskopisk undersökning visade sig vara arsenik.

I boken finns fortsättningen i berättelsen om Johan Johansson Skotts död och om ytterligare 109 numrerade boställen, som Klara på Lunnen, Ramströms, Lidholmslyckan och Skägg-Jonasa.

Upplägg

Boken har ungefär samma upplägg som De gamla öde boplatserna i Gökhem och dess bebyggare, samt fornminnen och minnesvärda platser, utgivet 1989. Det skiljer 24 år i utgivningsår. Då renskrevs boken på skrivmaskin (jag själv) från anteckningarna som K G & Ingbritt Johansson i Odensberg inventerat 1975-87.

Det har hänt en hel i skrivreglerna sedan dess (själv fick jag en åthutning efter att ha skrivit den första hemtentan i Datapedagogik 1999, när jag gick på Högskolan i Skövde), bl a skrivs rubrikerna med fet stil i stället som förr med ett streck under, luft mellan stycken och gärna underrubriker för att det ska bli läsvänligt. Tyvärr har inte den som renskrev den här boken inte följt de nya reglerna. Kanske kan det bero på att man inte ville ha så många sidor i boken.

Tycker själv att boken förlorar på ovanstående men det är kanske en smaksak. Det bästa sättet att läsa boken är att lägga ett vitt A5 under och dra som en linjal, då är inte risken att man läser på någon annan rad. Men det är så mycket intressant att läsa om så man kanske inte bryr sig om upplägget. För det är mycket fakta som kan läsas, sånt som faller i glömska om det inte finns någon eller några eldsjälar som tar vara på det och ger ut i bokform. Har själv en hel del anor från Floby socken men mycket avbokens innehåll var nytt för mig.

Utgivare

Boken utgiven av Sörby-Floby Hembygdsförening under början av det här året 2013. Boken finns att köpa på Floby Antikvariat, på nätet hittar man boken under Bokbörsen. Kostar 225:-. ISBN: 9789163725180.

Posted in ArkivDigital, Falköping, genealogi, släkt, släktforskning | Taggad: , , , , , , , , , , | Leave a Comment »

Tavlor

Posted by tagesdotter på april 3, 2013

Tavlor har vi väl alla gjort någon gång av det ena eller andra slaget. Tavla kan vara mycket, men i släktforskning pratar vi bara om två stycken, antavla och stamtavla.

För den som inte är insatt eller är nybörjare kommer här en förklaring.

Se det som ett träd och då menar jag hela, med det som syns ovan jord – stam och grenar och det som är under jord- rötter.Tagesdotters antavla

Antavla

Varje rot grenar ut sig i två trådar, när du hittar en ana till blir det ytterligare en klyvning. Ju längre bak i tiden du kommer ju längre ner i jorden kommer du.

Vi släktforskare inriktar oss först på att gå så långt bak i tiden som det är möjligt, dvs vi vill hitta våra rötter (trädets rötter).  Det är det samma som våra anor, föräldrar i rakt  nedstigande led, dessa förs upp på en antavla.

I ett släktforskningsprogram räcker det med en knapptryckning men som nybörjare är det bästa att lära sig att skriva för hand. Bäst är en förtryckt blankett men det går även att rita en egen. Själv föredrar jag min egen version Tagesdotters antavla, där jag har lagt ett rutat papper under ett vitt papper som jag sedan har dragit linjer på i olika sektioner. För att få en större klistrar man helt enkelt ihop två/fyra på bredden. Saknar den gamla sorten som gick att köpa i grön-vit kartong. Det här är en variant på den.

Stamtavla

Tänk på stammen, den finns ovanför ytan, alltså är det trädet vi ser ovan mark med grenar som vi använder oss av i en stamtavla.

På stammen (stam + grenar) går du framåt i tiden, fram till nutid och stamtavlan visar vilka du är släkt med. På stamtavlan på den grenen som börjar med din mor eller far (partnern ska vara med men ingen gren utgå från den personen). Du själv ska vara med likaså din familj bestående av föräldrar, syskon, partner och barn.

Vilken generation som ska placeras på stammens början är upp till dig själv. Om jag utgår från mig själv har jag fyra träd, ett för min mormor, morfar, farmor och farfar. Varje gren på trädet representerar en person. Nutiden finns på flera platser i trädet längst ut på en gren. Den grenen kommer att växa när vederbörande som sitter på grenen bildar familj och får barn.

Här har jag ingen handritad variant som kan skrivas på. Det går inte att standalisera eftersom varje föräldrarpar har olika många barn. Men Mocavo har en bra variant, på engelska. För den som är händig kan göra om den till en svensk version.

Posted in släkt, släktforskning | Taggad: , , , , , , , , | Leave a Comment »

 
Följ

Få meddelanden om nya inlägg via e-post.