Släktresan

- i dåtid och nutid

  • april 2014
    m ti o to f l s
    « Mar    
     123456
    78910111213
    14151617181920
    21222324252627
    282930  
  • Arkiv

  • Top 8 Länkar

  • Medlem i

  • Besökare

  • Ange din e-postadress för att följa denna blogg och få meddelanden om nya inlägg via e-post.

Arkiv för kategori ‘släkt’

Några rader

Skrivet av tagesdotter på december 7, 2011

Den här veckan blir det ingen artikel i egentlig mening här på bloggen utan bara några rader i allmänhet. Har idétorka.

I stället för att skriva koncentrerade jag mig i helgen på min databas. Har nu kommit över 49 000 i databasen och det vore kul om jag kunde nå magiska 50 000. Då gäller det att jobba på. Ett annat mål är också att hitta 230 återfunna emigranter för i år. Är på god väg då jag har två kvar att hitta. Jobbar just nu med Emibas och blev färdig med födda i Jäla igår och ska börja med Grolanda, där 484 emigrerande födda i Grolanda finns registrerade.

Det är också dags att få iväg julklapparna uti världen. Har haft ett par brevvänner i 30 år där vi fortfarande håller kontakten om än sporadiskt, Ines i Tyskland håller jag kontakten med via Facebook medans Erika i Slovakien är det just via julklapparna. Semestervykort blir det i mellanåt också. Dessutom har jag ett par släktingar i USA som jag skickar till. Vad det är för julklappar? Fotokalendrar, sedan tre år tillbaka. Efter att ha skickat i över 30 år är det svårt att skicka saker, det gäller att man inte har skickat förut. Almanackorna är uppskattade. I år är inget undantag hoppas jag.

Förra veckan gästbloggade jag på MyHeritage, så den artikeln får ni gärna läsa för denna veckan här på min blogg.

Sparad i Falköping, genealogi, Hembygd, Nätverk, Resa i Amerika, släkt, släktforskning | Leave a Comment »

MyHeritage in på den amerikanska marknaden

Skrivet av tagesdotter på november 30, 2011

MyHeritage är ett israeliskt företag och är mest känt för sitt gratis familjenätverk, där man kan lägga ut sina anor och familjer på deras webbplats. Det är också en mötesplats där man kan skapa forum som är öppet för alla medlemmar eller ett för utvalda. De har en släktforskningsprogram Family Tree Builder som kan laddas hem till din dator. I båda fallen har  programmen har en funktion Smart Matches, som söker igenom material som någon annan medlem redan har lagt ut på webbplatsen när man lägger in något nytt, om man vill. Det blir stora träd av det där så småningom, världsträd och på så vis kan man få kontakt med andra forskare som forskar om samma familj/släkt. Det är ett enkelt ställe att lägga in sina forskningsresultat eftersom språkgränserna suddas ut i och med MyHeritage finns på flera språk, bl a svenska. Det finns över 61 miljoner medlemmar över världen, ungefär 400 000 av dem är svenskar, enligt deras webbplats.

MyHerigate har med de nyliga köpen av FamilyLink.com och WorldVitalRecord.com flyttat fram sina positioner på släktforskningsmarknaden i USA. Båda två är betalwebbplatser och nu ska de tre integreras och verka från samma plattform, klart under 2012.

Det är inte det första köpet som MyHeritage gjort under de senaste åren. Sedan 2007 har företaget köpt upp åtta andra webbplatser och databaser, som har funnits på den europeiska marknaden. För mig är det mest kända uppköpet det av det holländska nätverket ZOOOF, som också var ett nätvärk där man kunde lägga ut sina familjer på nätet och koppla samman dessa med andras arbeten. Jag prövade på ZOOOF en tid, eftersom jag letar efter något verktyg och programvara att använda mig av för att kunna lägga upp min databas om Emigranter från Falbygden på Internet.

Huvudkontoret för USA-delen kommer att ligga i Provo, Utah, dvs man kommer att överta FamilyLinks kontor. Utah kan räknas som ett centrum för släktforskning och företag som verkar i branchen i USA. För det är verkligen en branch. För oss vanliga kanske det är en hobby men det är big business i USA och Utah. Anledningen att centrumet ligger i Utah har med att göra mormonerna har sitt högkvarter i Salt Lake City med sitt stora släktforskningsbibliotek. 

Vi släktforskare vill ju få åtkomst till alla de källor som våra förfäder och släktingar finns i på ett lätt sätt. Med hjälp av datorn och dess hjälpmedel kan man förflytta sig i tid och rum över hela världen. Och om det finns flera aktörer som tillhanda håller de tjänster vi efterfrågar och vill ha är det bara bra. Flera aktörer skapar konkurrens och det finns ingen möjlighet att all information samlas på en webbplats. Okey att man får lösa abonnemang, eftersom det är inte gratis att lägga upp material på nätet, se min artikel Gratis släktforskning på nätet, Glöm det! från 2010.

Prenumererade på WorldVitalRecords.com för ett par år sedan för min emigrantforskning. Tycker det är en bra webbplats som har källor som ofta man inte har åtkomst någon annanstans, bl a årsböcker från skolor i USA. Ser fram emot att se och pröva den nya webbplatsen när de tre nuvarande webbplatserna ska bli en. Skulle tänka mig att det blir en gratis del med MyHeritage delen som den är och en abonnemangsdel där man får betala för att få åtkomst till de två nyligen uppköpta amerikanska företagens material.

Sparad i Amerika, emigrant, Emigranter, genealogi, genealogy, Nätverk, släkt, släktforskning, Socialt Nätverk | Leave a Comment »

Emigrantinstitutets vara eller inte vara?

Skrivet av tagesdotter på november 9, 2011

Svenska Emigrantinstitutet grundades i Växjö 1965 på intiativ av landshövdingen för Kronobergs län Gunnar Helén. Utvandrarnas hus har funnits där det ligger i Museumparken sedan slutet av 1960-talet. Det har länge varit ett viktigt centrum för svensk-amerikanskt emigrantforskande, med ett stort bibliotek och samlingar, bl a mikrofilmade SAKA-register, men det är fråga om hur länge det får vara så. Växjö har skapat något som heter Kulturparken Småland. Och som man vill integrera institutet med. Något som institutet försöker med alla medel att undvika.

Anledningen att institutet befinner sig i den prekära akuta finansieraproblemmet är att det gjordes en utbyggnad när en våning  byggdes till 1999-2000. Denna utbyggnad var financierad med hjälp av bl a lån. Man hade tänkt sig att besöksantalet skulle öka och på så sätt skulle man få intäkter. Vad man inte hade tagit med i beräkningen var att Internet gjorde sitt intog och nu kunde forskare sitta vid sina datorer hemma utan att besöka arkiv och bibliotek. Detta drabbade Emigrantinstitutet hårt eftersom besöksantalet minskade istället för att öka.

För att lägga kraft bakom att Växjö kommun och Kronobergs län vill ha in Utvandrarnas hus i Kulturparken (ligger redan med på webbplatsen), har man inte gett några bidrag på tre år. Liksom alla andra kulturinstitut är man beroende av anmäla medel, dvs skattemedel för att driva verksamheten framåt. Följden har blivit att SEI:s chef Lars Hansson, har fått skära regält i aktiviteter och öppentider.

Emigrantinstitutet har trots det försökt att klara sig men det är svårt. 2010 varslades all personal av uppsägning men i sista stund såldes byggnaden till kommunen med mer eller mindre tvång och överenskommelsen var att kulturen i Växjö skulle sköta utställningarna och med det drog varslen tillbaka. Den utställning som redan fanns om emigrationen på plats har sedan dess inte uppdaterats och det har ju hänt en hel del sedan den först sattes upp, tekniskt och nya uppgifter.

Växjös politiker har visionen att institutets lokaler passar in att ha konstutställningar i eftersom det ligger så bra till i museumparken. Det är dock något som huset inte är byggt till och syftet med huset. Det finns stadgar i stiftelsen som driver Utvandrarnas hus som säger att ändamålet för huset endast ska vara till för emigration- och släktforskning och närliggande ämnen. Konst är inget av det.

Varje år anordnar Emigrantinstitutets Vänner ett  evenemang, Minnesotadagen. I år valde man dock att inte förlägga evenemanget som det brukar vara, i Emigrantinstitutets lokaler i Växjö, utan i Ljuder där möteslokalen var i socknens kyrka. Detta var en markering från föreningen Emigrantinstitutets Vänner att man inte gillar läget för Emigrantinstitutet. Något som även noterades i Smålandsposten.

Ljuder var där Karl-Oskar och Kristina bodde innan de emigrerade till Chisago, MN i boken Utvandrarna av Wilhelm Moberg.

Man försökte förra året att samarbeta med Emigrantregistret i Karlstad men det har tydligen runnit ut i sanden.  Ulf Beijbom var under Utvandrarnas hus glansdagar dess chef. T o m han har tröttnat på det hela och vill att samlingarna ska flyttas till Göteborg. I en artikel har han uttryckt sitt stöd att gå ihop med Emigranternas Hus i Göteborg. Detta för att materialet ska kunna bli tillgängligt för forskare. Som det nu är ligger det i sina arkiv utan att någon kan forska i det eller få fram uppgifter.

Har själv varit nere på Utvandrarnas hus tre gånger, två för forskning och 2009 under Minnesotadagen och som jag skrev om vid tillfället.

Sparad i Amerika, efterlysning, emigrant, Emigranter, genealogi, genealogy, Nätverk, Resa i Amerika, släkt, släktforskning, Socialt Nätverk | 1 Comment »

Arbetar vidare

Skrivet av tagesdotter på oktober 24, 2011

Mitt arbete med att bygga upp en databas med emigranter från Falbygden och deras familjer både i det gamla och nya landet fortgår. Hittills har jag 48 500 individer i databasen och fler tickar in allt eftersom jag går igenom tillgängligt material och matar in. För de flesta av personerna som finns i basen har jag skrivit in för hand. Jag hämtar de flesta  uppgifterna från skrivna källor och databaser av skilda slag. Det är inte brist på dem än men det är det på tiden att arbeta med databasen och lägga in. För det tar sin tid att mata in varje person, även om man har de flesta av uppgifterna som ska med.

Ibland får jag kontakt med svensk-amerikaner som söker rötter och sina släktingar här i Sverige. Då byter vi information. Jag får uppgifter om familjemedlemmar där borta och personen får uppgifter från Sverige.  

Innan en ny läggs upp kontrollerar jag hade personen inte redan finns i databasen. Det är lätt hänt att en person finns på flera ställen databaser, dvs är fler individer. I mellanåt går jag igenom databasen, letar efter dubbletter och ommöblerar så att barn får föräldrar och syskon osv. Det är nödvändigt att kontrollera med jämna mellan rum för annars får man ju inte fram vem som är släkt med vem i de olika släktleden.

Nu har det blivit en hel del att personer i databasen, dvs den är visningsbar. I våras var jag med på Släktforskningens dag i Tidaholms bibliotek och som anordnades av Tidaholms Genealogiska Förening.  Sedan den visningen har jag registrerat ytterligare 8 000 personer. Anledningen till det stora antalet var att i februari bröt jag av flisor ur vänsterarmbåge (halkade på is dolt i nyfallen snö) och med det var sjukskriven i två månader. Det gällde att kunna sysselsätta sig under tiden. Vid datorn kunde jag ju sitta även om det gick lite trögt innan jag hade fått in hur jag skulle sitta med armen. Sen kom gipset av och det gick lättare att sitta vid datorn. Hade som mål vid årets början (startade med 38 000) att nå 45 000  i slutet av 2011 och det har jag redan passerat med råge. Om det blir ett lika bra år nästa år tror jag inte.

Har över ca 3600 funna avlidna emigranter i databasen, ungefär 700 av dessa inte är publicerade. Därtill en hel del barn som är födda i det nya hemlandet, främst USA har det blivit också. Något som kan vara bra om ättlingar och släktingar som eftersöks för oss svenskar. Tvärtom, dvs svensk-amerikaner som söker sina rötter och släktingar i Sverige har också möjlighet i databasen.

Har arbetat i fem år med databasen, började hösten 2006. Arbetar ofta framför TV:n på kvällar (vi tjejer kan ju göra flera saker på en gång :)) för det gäller att utnyttja tiden eftersom man inte har alltför mycket av den varan. När det är dåligt väder och det inte är så roligt att vara ute, tillbringas också framför datorn.

De flesta av de återfunna emigranterna finns publicerade på min webbplats Emigrant.se. Där finns också ett exempel på en emigrantfamilj som finns i min databas Emigranter från Falbygden. Vi följer Britta Magnusdotter F 1769 i Kinneved och slingrar sig fram till 1900-talets slut i USA. Orter/församlingar i Sverige som finns med är Grolanda, Jäla och Yllestad. I USA finns familjemedlemmarna i IL och MN.

Sparad i Amerika, efterlysning, emigrant, Emigranter, Falköping, genealogi, genealogy, Hembygd, Nätverk, släkt, släktforskning | Leave a Comment »

Släktforskarkursen i gång

Skrivet av tagesdotter på oktober 19, 2011

Har nu kört släktforskarkursen för nybörjare i två veckor. Den här veckan tog vi en paus eftersom jag ansåg att vi inte fick missa Lars Bägerfeldts föreläsning om handstilar förr i tiden. Föreläsningen var i går i Falköpings Biblioteks hörsal.

Lars Bägerfeldt är mer känd för sin forskning om megalitgravarna på Falbygden, men han har även släktforskat på sina föräldrars anor. Bl a har han släkt i några Värmländska församlingar, just i de församlingarna finn de kyrkoböcker långt bakåt i tiden, t om ner till 1500-talet. Just nu håller han på att skriva en bok om handstilar samt gör ett teckensnitt som ska kunna laddas ner. Användbart för oss släktforskare.

En av de viktigaste punkterna i släktforskning är att kunna läsa och tyda handstil. Då kvittar det om du har tillgång till alla källor, om du inte kan läsa vad som står i dem.

Det är åtta kursdeltagare i nybörjarkursen som jag leder i höst. Vi håller till på ABF i Falköping. De flesta av deltagarna forskar i Falköpingstrakten, andra ställen är Dalarna, Värmland och Örebro.

Det är intresserade forskare, är vetgiriga (precis som det ska vara) och nyfikna om hur man gör. Att lära ut hur man släktforska är inte gjort på de första träffarna. Det tar hela kursen på två månader att få igång tankeverksamheten. För det är ett nytt tankesätt som ska läras in. Det krävs också ett engagemang från kursdeltagarna samt att ha tid att forska hemma under tiden. Till det har de ett elevabonnemang hos Genline.

De flesta i dag börjar numera att släktforska  på 1900-talet. Det gör att det kan vara ganska besvärligt att hitta den där ingångspunkten som behövs för att börja. För att kunna få detta behövs hjälp av nationella databaser som finns. Ex Sveriges Dödbok, Sveriges Befolkning osv.

Brukar rekommendera att börja med att hitta födelseförsamlingen på den person, vars anor som ska utforskas. Ofta är det fel födelseförsamling som man har uppgift om och som har fåtts av en släkting. Oftast och kanske utgår man från den församling som personen i fråga bodde i som barn. Men det behöver ju inte betyda att hon/han är född där.

Födelseförsamlingen och -data behövs för att hitta föräldrarna och var de bor när barnet föds. Det är där som släktforskningen börjar.

Sparad i Falköping, genealogi, genealogy, genline, Nätverk, släkt, släktforskning | Leave a Comment »

Ancestry flyttar fram sina positioner

Skrivet av tagesdotter på september 7, 2011

Sedan Ancestry köpte Genline förra året har de börjat att röra på sig när det gäller att synas medans Genline ligger lågt. Ser inga annonser från Genline längre men däremot en hel del från Ancestry. Dessa annonser finns på de mest skilda ställen, även webbplatser inte normalt kopplas ihop med historia och släktforskning. Ex är annons på Passagen.se och Aftonbladets Sportbilaga på nätet. På Facebook finns det också en annons, men det är inte så konstigt, för där annonseras det flitigt av de flesta företag som finns med. Här finns också reklam från MyHeritage

Anscestry syns verkligen nu även på svensk TV. TV-serien Sveriges Historia har börjat att sändas igen på TV4 och Ancestry är en av sponsorerna.   

De skickar ut även ut nyhetsbrev till Släktforsknings Sverige. T o m jag har stått med på listan på utskick (har inte fått på senare tid). En del av deras nyheter/information har jag skickat vidare via min Facebookgrupp Tagesdotter, där det finns medlemmar från Sverige, Norge, USA och Brasilien. Gruppen har just nu 141 medlemmar och det finns plats för fler.

Ancestry.se/Genline.se var huvudsponsor för Släktforskardagarna 2011 som i år anordnades i Norrköping. De två senaste åren har ArkivDigital varit huvudsponsorn. Det är bra att det finns flera intressenter i att lägga ut svenska kyrkoböcker på nätet. Det gör att de är på tårna och sporrar varandra att lägga ut material.

Ancestry har även jobbat en hel del med Genlines material och nu finns en indexering av SCBs avskrifter av födelsböcker för 1880 – 1920. Dvs nu är materialet sökbart så till vida att du kan söka på de uppgifter som förekommer i materialet, t ex namn, årtal och ort. Ofta börjar en nybörjare att forska i början på 1900-talet och med födelseuppgifter för att få fram generationen före, dvs föräldrar.

Genline har stängt sin webbplats familjeband för nya medlemmar och hänvisar numera till att man kan skapa ett konto hos Ancestry.se och lägga in sin släkt där.

För den som forskar om emigranter var 29/8 -5/9 2011 en möjlighet att kunna söka gratis i Ancestrys emigrant- och immigrantregister över hela världen. Värdefullt för den som söker sina släktingar som emigrerade.

Har ett gratiskonto just nu på Ancestry. För ett par år sedan hade jag ett World Deluxe-abonnemang, för mitt letande efter emigranter. Men just nu har jag andra källor att ösa ur, så jag avvaktar ett tag till. Dessutom har familysearch.org seglat upp som en farlig konkurrent, deras material är dessutom gratis att både söka i och att få fram/se uppgifter/information. Men det finns material som Ancestry är ensam om och som en emigrantforskare har nytta av, ex Word War I draften.

Sparad i Amerika, ArkivDigital, Blogroll, emigrant, genealogi, genealogy, genline, Nätverk, släkt, släktforskning | Leave a Comment »

Släktled

Skrivet av tagesdotter på augusti 4, 2011

När man har släktforskat så långt det går ner i tiden eller så lång man kommer just då (ibland ger man upp och låter anforskningen ligga några år tills man är redo att ta upp det igen), vad ska man göra då om man inte vill sluta att forska? Jo man grenar ut släktträdet, ger syskonen till sina anor familjer. Släktträdet växer på så sätt bredden i stället för bara på anorna. Det är ett effektivt sätt att få reda vilka som man är släkt med och är mycket givande eftersom bekantskapskretsen växter. Ofta får man då en överraskning, det kan vara en granne eller en barndomskamrat.

Min senaste släktutredning var på min mammas sida. släktboken var över min mormors farfar och hans sex syskon, vars föräldrar Per Larsson och Maria Salomonsdotter var födda på andra hälften av 1700-talet. Anledningen till att släktboken blev av i slutet av 2003 var att vi hade besök av släkt från USA på försommaren och när det kallades till släktmöte undrade alla hur de var släkt. Det tog ett tag att göra den. Tyvärr har personer som inte släktforskar förståelse hur lång tid det tar att forska fram uppgifter, särskilt på 1900-talet eftersom 70-års gränsen gäller för böcker och material som finns i arkiven. Det är då att ta till telefonen och ringa runt samt kontakta Skatteverket för att verifiera uppgifter. Det tog i alla fall nästan ett halvår att få fram uppgifter. Efter att boken blev utgiven har dock en gren blivit större. En av syskonen hade fyra barn varav en gifte sig och emigrerade (tyvärr dog de tre andra i tidig ålder. Denna gren är sedan boken tillkomst återfunnen och en släktbok har kommit från Texas.

Oftast delar släktingar med sig av uppgifter men har haft kontakt med personer som undrar varför man ringer och vill ha reda på personuppgifter, dvs de är misstänksamma. Man undrar ju då vad de har att dölja. Men som tur var är dessa personer i minioritet och att det går att få reda på en hel del av de eftersökta uppgifterna på annat sätt.

Man börjar läsa en släktbok undras det över hur är man släkt. Ja, det finns ju olika sätt att räkna på. Det gamla sättet är ju det här med syssling och pyssling men själv föredrar jag det engelska sätten med kusiner och ett siffra för det släktled man befinner sig i. Som exempel är min syster 2:a kusinbarn med sin man.

  1. Generation 1 – Syskon
  2. Generation 2 – Kusin, 1:a kusin, tvåmänning, A-kusin
  3. Generation 3 – Syssling, 2:a kusin, tremänning, småkusin, nästkusin
  4. Generation 4 – Brylling, 3:e kusin, fyrmänning, B-kusin
  5. Generation 5 – Pyssling, 4:e kusin, femmänning, C-kusin

När man kommer längre bort i släktledet är det nog enklast att bara sätta på en siffra framför kusin och siffran får representera hur lång bort i släktledet man är släkt.

Min släktgård på min mammas sida är Bissgården i Segerstad. I dag mer känd som den gård som Hanna Johansson från Bonde söker fru bor på och brukar.

Sparad i Amerika, Emigranter, Falköping, genealogi, genealogy, Hembygd, Nätverk, släkt, släktforskning | Leave a Comment »

Släktforskningsväder

Skrivet av tagesdotter på juli 28, 2011

Sommar betyder att vara ute i det fina vädret. Men när det är kallt, blåsigt och regnar vad gör man då? Ett alternativ är att släktforska.

Man behöver inte ha dåligt samvete om att släktforskning egentligen är en vintersysselsättning, för när det är som det är där ute just nu i det fria, är det brr-väder. Dvs man fryser och har ingen lust att vara där ute helt enkelt. Det går heller inte påta i trädgårds- eller grönsakslanden, något som jag längtar efter så här i regnigt väder. Man vet ju att även ogräset växer och det kan inte rensas bort eftersom det är ganska klenigt och grannen kan ju rycka upp också. dvs grönsaken, kryddan eller blomman. Försöker dock ändå, det går bra att gallra morötter eftersom de lätt går att få upp.

Läsa böcker och se på film är också andra sysselsättningar regniga sommardagar eller helt enkelt sova bort dagarna. Själv tar jag så här i semestertider långa sovmornar. Vakna runt nio är enkelt, särskilt om man inte lägger sig före elva på kvällen innan. Skönt att inte behöva stressa på morgnarna. Är ingen morgonmänniska utan är en sån där som har 25 timmars klocka i kroppen, dvs är pigg på kvällen.

Mellan regnskurarna och när himlen är någelunda blå tar jag med kameran ut för att ta foton av vår fina natur här på Falbygden. Tyvärr blir det inte så bra kort med en mulen himmel även om jag jagar fina moln. Har numera ett polarisationsfilter på objektiven, som gör att man får bättre färger, allt går inte att rätta till i Photoshop, särskilt inte om man som jag har en gammal version.

Eftersom det regnat och regnar de flesta dagarna på min semester passar jag på i stället att jobba på min databas om Emigranter från Falbygden. Det är ett sånt där evighetsarbete som aldrig tar slut. Basen har växt en hel del i år. Från början hade jag tänkt mig att komma upp i år i 45 000 individer (startade på 38 000) men är snart uppe i 47. En anledning var att jag bröt armen och var sjukskriven i två månader, sysselsatte mig med att mata in. Och sen har det bara rullat på.

Upptäckt att förhållandevis många Falbygdsbor slog sig ner i Rhode Island, särskilt i Kent Co och Providence Co. Men de flesta fanns i Illinois där städerna Chicago och Rockford är dominerande. 50 nya återfunna avlidna emigranter från Falbygden har jag hittat också på senaste tiden, nu är antalet för i år uppe i 160. Den senaste personen lagt till listan var en som utvandrade till Warwick i Kent Co, RI.

Men arbetar också med mina fotografier.  Har en hel del foton att ta vara på och göra ordning. Några bilder kommer också att läggas upp på Facebook. De senaste två åren har jag låtit trycka upp en fotoalmanacka, som jag ger bort som julklapp. En går till Indiana, till en släkting på min mammas sida. Vi har haft kontakt i över 30 år, först via brev och sen via e-post. Hon och hennes familj var en av de jag och min mamma besökte sommaren 2007 på vår USA resa.

I alla fall gäller det att ha en bra sysselsättning, för att inget ha att göra är inget för mig, om än det är ganska gôtt att lata sig ibland.

Sparad i Falköping, genealogi, Hembygd, släkt, släktforskning | Leave a Comment »

Ingen garanti för 100% korrekthet

Skrivet av tagesdotter på juli 21, 2011

Hoppas att den här artikeln inte avskräcker till att börja släktforska. Men det här är något man bör ha kunskap om att så är det.

Som släktforskare använder man sig av de källor som står till buds. Kyrkoböcker är prio ett källa och sedan tar man till databaser som finns på nät och cd/dvd om man inte kan få åtkomst till första hands källan. Det som man strävar efter är just första handskällor, dvs de källor som finns närmast själva händelsen, det brukar vara det handskrivna materialet (fanns ju inga datorer på den tiden), som ex finns i kyrkoböckerna.

Men det är inte alltid att första hands källor är korrekta. Den som skrev kanske inte var ärlig, skrev fel, glömde bort att tillföra uppgifter eller blev tillfrågad att inte göra detta. Finns exempel på det senare här i trakten, där till och med prästen skulle ha blivit mutad att stryka en dotter i en familj och skriva att hon flyttade till Amerika (hon flyttade till Stockholm). Orsaken var att hon blev med barn och pappan till flickan körde ut henne ur familjen. Ett annat exempel är i födelseboken för Gökhem, min farfar fick fel födelsedatum. Prästen skrev fel i födelsboken. ”Jag vet väl när min egen pöjk var födder” sa alltid min farfars mor.

Ofta var det en skriv- och läskunnig person som förde kyrkoböckerna. Inte nödvändigtvis präst eller komminister, det kunde också vara klockaren som förde bok. Husförhörslängder uppdaterades i samband med husförhör (ni har väl sett Emil i Lönneberga – Husförhör i Katthult?), men också när personer som skulle flytta utanför socknen kom till prästen och ville ha flyttningsbetyg. Då som idag var man tvungen att tala om vart man skulle flytta och den nya adressen. Inte att förglöma stod det även på flyttningsbetyget om man var ledig för äktenskap, inte var gift innan. Det var alltså inte fritt att flytta och röra sig som man ville i Sverige utan att myndigheterna skulle ha reda på det och anteckna. Fram till 1860 skulle man t o m ha inrikespass, då avskaffades även pass för utrikesresor. Men flyttningsbetyget fanns kvar även efter 1860. Tyvärr finns inte många flyttningsbetyg kvar eftersom det lämnades in till nästa sockenpräst och kunde återanvändas av en annan person eller helt enkelt kastades bort.

Det kan även skilja på uppgifter från bok till bok. För att var säker på att ha den mest korrekta uppgiften är att alltid den kyrkebok som är närmast händelsen som är den mest korrekt. För födelse, vigsel och döduppgift ska man i första hand välja födelse- vigsel- och dödbok. Det är lätt hänt att det blev fel uppgifter inskrivna i husförhörslängden.

När en person flyttade från en församling till den andra kunde det lätt bli fel. Kanske visste inte den som förde in personen i den nya församlingen att en församling fanns och ändrade därför till någon närbelägen eller känd församling i stället. Det finns exempel på detta att uppgift om födelseförsamling har ändrats i den nya församlingens husförhörslängd. Det får till följd att för den som släktforskar och vill följa personen bakåt i tiden, inte kommer att hitta personen i fråga.

Som släktforskare har man inget val än att lita på dessa källor. Om vi inte gjorde det skulle det inte bli något släktforskat alls. Man gör så gått det går. Något som är viktigt i sammanhanget är att alltid uppge källan. Det är ett till närmast ett måste när man ska dela med sig av materialet. Om det inte publiceras ihop med forskningsresultat ska det finnas i ditt eget material, så om någon frågar efter vilken/vilka källor som används ska du kunna ta fram det. Ett exempel på en sådan databas är föreningen DIS databas Disbyt, där medlemmar kan skicka in sina forskningsresultat. I Disbyt finns inga källhänvisningar med.

Inte att förglömma är att som forskare kan man även skriva av fel. Det är lätt att slinka fel med fingrarna på tangentbordet. Upptäcker ibland detta även i mitt material och då är det bara att rätta till.

Bli nu inte förskräckta och tar avstånd att släktforska i rädsla att göra fel. Släktforskning är en rolig hobby. Genom att släktforska får du reda din historia inte bara den som finns i historiböckerna, för den skrevs ofta av kungar och styrande.

Sparad i genealogi, genealogy, Hembygd, släkt, släktforskning | 1 Comment »

Det går ju så fort på TV

Skrivet av tagesdotter på juli 7, 2011

Som de flesta av er vet så rullar den andra säsongen av USAs av Vem tror du att du är? eller som den heter Who do you think you are? på just nu i svensk TV. Till hösten börjar den fjärde omgången av den svenska versionen. Originalet är från BBC, England och programmet finns även i Australien, Danmark, Holland, Irland, Israel, Kanada, Norge, Ryssland, Sydafrika och som redan nämnts USA.

Programmen är bra eftersom flera blir intresserade av att söka sina rötter och ursprung. Det blir allt lättare att söka sina rötter så programmen ligger i tiden. Det gäller att skapa ett intresse för att söka sitt ursprung och det gör verkligen de här programmen.

Men… det finns ett problem. En gemensam nämnare i programmen är att det går så fort att söka efter huvudpersonens rötter. I Sverige tar det en timma medan i det amerikanska programmet endast tar 40 minuter att rulla fram en antavla. Det senare har med att göra att de stoppar in så mycket reklam att vid sändning i USA tar programmet en timma. I programmen visar inte arbetet som ligger bakom utan oftast bara resultatet av forskningen presenteras.

Tyvärr kan programtiden få konsekvenser som att när nybörjare börjar leta efter sin släkt att de tror att det går lika lätt att hitta sina anor som på TV. Bäst är att de går nybörjarkurser (bästa sättet att börja eftersom man då får handledning och har någon att fråga i början) . Har stött på personer i början av släktforskningskurser som trott att det i stort varit att trycka på en knapp och sen rullar hela släkten fram på datorskärmen. Men så enkelt är det inte. Personer med det tankesättet fortsätter oftast inte att forska efter att kursen är slut. Det tar helt enkelt mer tid än vad som är tänkt.

Även om många källor är digitaliserade idag i form av databaser och kyrkoböcker på nätet, är det fortfarande ett hantverk att leta i dessa källorna. Fördel med digitalisering är att du nu slipper att åka till varje enskilt arkiv som har just den källan som du vill leta i och i stället kan köpa CD/DVD eller abonnemang och sitta hemma vid din dator och forska. Många tycker att det är en dyr hobby. Men vilken hobby/intresse kostar inte pengar idag?  

Programmen ger helt enkelt en falsk bild hur lätt och enkelt det är att släktforska. Önskvärt vore att det någon gång skulle vara bra om det kunde göras ett sk bakom kulissen program, om hur man verklighen släktforskar och gången på det hela. Det ingår väl inte i konceptet som SVT har köpt från BBC men varför inte skapa ett fristående program om hur det görs, eller anses det vara ett för tråkigt ämne?

Sparad i Amerika, genealogi, genealogy, Nätverk, släkt, släktforskning | 1 Comment »

 
Följ

Få meddelanden om nya inlägg via e-post.