Släktresan

- i dåtid och nutid

  • november 2014
    m ti o to f l s
    « Okt    
     12
    3456789
    10111213141516
    17181920212223
    24252627282930
  • Arkiv

  • Top 8 Länkar

  • Medlem i

  • Besökare

  • Ange din e-postadress för att följa denna blogg och få meddelanden om nya inlägg via e-post.

Archive for the ‘släkt’ Category

Floby sockens torp och backstugor

Posted by tagesdotter på april 9, 2013

Som jag utlovade i artikeln Ny lokalhistorisk bok i Falköping, där jag skrev om den nya boken om Rössberga i Valtorp, att jag skulle skriva om den nya boken om Floby. Skaffade boken för ett tag sedan.

Sture Creutz – en eldsjäl i hembygdsforskning i FlobyFloby socken

Sture Creutz med postadressen Floby, boende i Sörby socken, strax utanför Floby samhälle är ett uppslagsverk när det gäller de gamla och deras boställen i och runt Floby. Nu har han delat med sig av den kunskapen i den nya boken Torp, torpare och backstugor inom Floby socken. Han har lagt ner tusentals timmar på att leta i arkiv, på kartor och ute i naturen efter information och tecken efter de gamla boplatserna.

Det var hans förtjänst att de gamla ekonomiska kartorna för Skaraborg en gång gavs ut på 1980-talet. I dag är de verkligen en skatt och till stor hjälp när det gäller att identifiera var förfäderna bodde och härleda dem till nutid. Inte så konstigt att de blev utgivna, eftersom han då när de publicerades arbetade på Lantmäteriet i Gävle och han såg till att de blev utgivna innan han gick i pension.

Sture och jag har haft kontakt genom åren. Han har guidat svensk-amerikaner i bygden och delat med sig av vad han kan om deras historia på bygden. Har haft förmånen att få komma in i hans Floby-Sörby rum, där allt är samlat och staplat på varandra. Har ävens hans avskrifter av husförhörslängderna i Floby AI:8 1870 – 1890, AI:9 1891 – 1900 och Församlingsbok AII:1 1900-1915, där det även finns kompletteringar som inte finns i originalböckerna. Dessa finns numera att läsa och forska i på ArkivDigital.

Bokens huvudpersoner och ställen är numrerade i en lista. Varje nummer finns utritat på en karta som finns i slutet av boken. De sju kartorna visar var i Floby socken som varje ställe, torp, stuga eller jordkula låg en gång i tiden. På platsen finns en markeringstolpe som märker ut var stället låg. De flesta av dem är borta sedan länge, rivet, netplockat eller helt enkelt uppodlat. Stolparna är uppsatta av Sörby-Floby Hembygdsförening under 2012.

Omslagsbilden på boken är på Rök-Olle som står på trappan framför sin stuga. Det står att han har på fötterna en söndags- och en vardagstoffel och när man tittar efter kan det ses tydligt att det är en två olika på. Om honom och hans stuga handlar nr 1 om. Fotot är bara ett av många, ett flertal finns i boken. Placerade under rubrik eller sist efter varje beskrivande text om stället och dess invånare. I förteckningen som finns längst fram i boken över de hus och personer som boken handlar om, finns även information om vem som är ägare av marken i dag, i alla fall 2012.

Ur boken

Ställen förr fick namn efter en person som hade bott där eller så var det tvärs om att den som bodde där fick smeknamn efter vad stället. Som Andersa på Åsen. Torpet (nr 21 i boken) har fått namnet efter Anders Gustaf Andersson 1826-1908 med sin hustru Maja Lisa Johansdotter 1823-1906, båda avlider på torpet. De flyttade in 1850 och var de sista som var bosatta där. Vidare får vi veta att torpare Anders hade en bror Johannes, som sedemera blev präst och tog sig då namnet Floberg. Namnet kom efter brodern till deras mormor Maria Jonsdotter som var guldsmeden Sven Floberg. Torpet Andersa på Åsen finns inte kvar sedan 100 år, husplanen är uppodlad, endast brunnen finns kvar.

Ett annat ställe var Skottes (nr 38). Ett torp som också kallades för Skottalyckan och var ett torp som låg under Backgården i Bragnum. Det var på ett utskifte intill gärdesvägen mellan Grolandavägen och Backgården. Dit flyttade 1850 en Johan Johansson Skott 1818-1889 och hustrun vid namn Maria Stina Jonsdotter 1823-1877. De fick sju barn varav de sex yngsta var födda i torpet. Sönerna Anders, Erik och Carl tog sig efternamnet Sandberg. Erik och Anders utvandrade till Nordamerika från Jämtland. Anders gifte senare om sig med en Charlotta Andersdotter, med äktenskapet var inte lyckligt. Kanske var en bidragande orsak att Anders var begiven på starka drycker. En tidningsnotis finns med om Anders.

Arbetskarlen Johan Johansson Skott från Backgården från Floby socken född 1818 och gift sedan 10 år insjuknade den 6 dennes på kvällen, sedan han omkring 9 på aftonen förtärt aftonmåltiden ärtsoppa. Han fick strax därefter kräkningar och dog följande dag mellan 4 och 5 på em. Som han icke under livstiden låtit undfalla sig yttrande som tydde på självmordstankar, misstänktes förgiftning. I följd härav förrättades av doktor O Selling obduktion å den döda kroppen den 23 dennes, därvid i magsäcken påträffades misstänkta korn som vid följande dag å apoteket verkställd mikroskopisk undersökning visade sig vara arsenik.

I boken finns fortsättningen i berättelsen om Johan Johansson Skotts död och om ytterligare 109 numrerade boställen, som Klara på Lunnen, Ramströms, Lidholmslyckan och Skägg-Jonasa.

Upplägg

Boken har ungefär samma upplägg som De gamla öde boplatserna i Gökhem och dess bebyggare, samt fornminnen och minnesvärda platser, utgivet 1989. Det skiljer 24 år i utgivningsår. Då renskrevs boken på skrivmaskin (jag själv) från anteckningarna som K G & Ingbritt Johansson i Odensberg inventerat 1975-87.

Det har hänt en hel i skrivreglerna sedan dess (själv fick jag en åthutning efter att ha skrivit den första hemtentan i Datapedagogik 1999, när jag gick på Högskolan i Skövde), bl a skrivs rubrikerna med fet stil i stället som förr med ett streck under, luft mellan stycken och gärna underrubriker för att det ska bli läsvänligt. Tyvärr har inte den som renskrev den här boken inte följt de nya reglerna. Kanske kan det bero på att man inte ville ha så många sidor i boken.

Tycker själv att boken förlorar på ovanstående men det är kanske en smaksak. Det bästa sättet att läsa boken är att lägga ett vitt A5 under och dra som en linjal, då är inte risken att man läser på någon annan rad. Men det är så mycket intressant att läsa om så man kanske inte bryr sig om upplägget. För det är mycket fakta som kan läsas, sånt som faller i glömska om det inte finns någon eller några eldsjälar som tar vara på det och ger ut i bokform. Har själv en hel del anor från Floby socken men mycket avbokens innehåll var nytt för mig.

Utgivare

Boken utgiven av Sörby-Floby Hembygdsförening under början av det här året 2013. Boken finns att köpa på Floby Antikvariat, på nätet hittar man boken under Bokbörsen. Kostar 225:-. ISBN: 9789163725180.

Posted in ArkivDigital, Falköping, genealogi, släkt, släktforskning | Taggad: , , , , , , , , , , | Leave a Comment »

Tavlor

Posted by tagesdotter på april 3, 2013

Tavlor har vi väl alla gjort någon gång av det ena eller andra slaget. Tavla kan vara mycket, men i släktforskning pratar vi bara om två stycken, antavla och stamtavla.

För den som inte är insatt eller är nybörjare kommer här en förklaring.

Se det som ett träd och då menar jag hela, med det som syns ovan jord – stam och grenar och det som är under jord- rötter.Tagesdotters antavla

Antavla

Varje rot grenar ut sig i två trådar, när du hittar en ana till blir det ytterligare en klyvning. Ju längre bak i tiden du kommer ju längre ner i jorden kommer du.

Vi släktforskare inriktar oss först på att gå så långt bak i tiden som det är möjligt, dvs vi vill hitta våra rötter (trädets rötter).  Det är det samma som våra anor, föräldrar i rakt  nedstigande led, dessa förs upp på en antavla.

I ett släktforskningsprogram räcker det med en knapptryckning men som nybörjare är det bästa att lära sig att skriva för hand. Bäst är en förtryckt blankett men det går även att rita en egen. Själv föredrar jag min egen version Tagesdotters antavla, där jag har lagt ett rutat papper under ett vitt papper som jag sedan har dragit linjer på i olika sektioner. För att få en större klistrar man helt enkelt ihop två/fyra på bredden. Saknar den gamla sorten som gick att köpa i grön-vit kartong. Det här är en variant på den.

Stamtavla

Tänk på stammen, den finns ovanför ytan, alltså är det trädet vi ser ovan mark med grenar som vi använder oss av i en stamtavla.

På stammen (stam + grenar) går du framåt i tiden, fram till nutid och stamtavlan visar vilka du är släkt med. På stamtavlan på den grenen som börjar med din mor eller far (partnern ska vara med men ingen gren utgå från den personen). Du själv ska vara med likaså din familj bestående av föräldrar, syskon, partner och barn.

Vilken generation som ska placeras på stammens början är upp till dig själv. Om jag utgår från mig själv har jag fyra träd, ett för min mormor, morfar, farmor och farfar. Varje gren på trädet representerar en person. Nutiden finns på flera platser i trädet längst ut på en gren. Den grenen kommer att växa när vederbörande som sitter på grenen bildar familj och får barn.

Här har jag ingen handritad variant som kan skrivas på. Det går inte att standalisera eftersom varje föräldrarpar har olika många barn. Men Mocavo har en bra variant, på engelska. För den som är händig kan göra om den till en svensk version.

Posted in släkt, släktforskning | Taggad: , , , , , , , , | Leave a Comment »

Indexering på gott och ont

Posted by tagesdotter på mars 13, 2013

För mig som är emigrantforskare och som söker i databaser i USA är indexerade ett måste och helst normaliserade också. Jag kan inte bläddra igenom varje fotografi/bild av en bok/kartotek som består av hundratusentals ark för att hitta information som är nytta för mig. Indexerade databaser underlättar en hel del i mitt forskningsarbete.

Söker just i databaser efter emigranter från Falbygden och deras familjer. Har precis gått igenom US Passport Applications 1795-1925 (finns på Ancestry.com), där våra emigranter som har blivit USA-medborgare finns med. I databasen finns de som ansökte om pass med för att resa hem till Sverige och hälsa på gamla mor, släktingar eller helt enkelt göra en nöjesresa i Danmark, Norge eller något annat land, oftast i Europa.

För att kunna gå igenom alla ansökningarna på bästa sätt är det till stor hjälp att använda sig av indexeringen. Det finns en hel del möjliga sökmöjligheter att använda sig av. Har upptäckt för att få med de flesta är det att söka på så få uppgifter som möjligt. Om det går söker jag endast på Location i Birth i sökformuläret. Du får gå igenom en hel del ändå för att få med alla som kan tänkas finnas med.

Är ganska beroende av att indexeringen är bra gjord och det är den inte alla gånger. Inte konstigt kanske om man tänker på vilka som sitter och indexerad – kineser. De som sitter där kan väl endast engelska och inga andra extra språk. Då gäller det att det verkligen blir rätt men det blir det inte.

Har sett en hel del olika stavningar på bl a Falköping och Stenstorp i US Passport Application databasen. Å andra sidan har jag förståelse, det kan inte vara lätt alla gånger att läsa på ett främmande språk. Men då ska det göras så mycket som möjligt för att rätta till och jag tycker att Ancestry slarvar en del. De borde ha någon som går igenom materialet innan det läggs ut, korrekturläsning kallas sånt. Det ska vara en person som kan det språk som den amerikanska medborgaren har från början t ex svenska och ha lokalkännedom om landet för att det ska bli så rätt som möjligt.

Exempel på stavningar som kan hittas

Falköping

  • Foblicolan
  • Falk Spring
  • Fahlowing
  • Fathoping
  • Falkopeng
  • Felkokiping
  • Falkaping
  • Folsheping
  • Faltopeng
  • Falkapeng
  • Zrlkoping

Karleby

  • Karlechy

Kleva

  • Eleva

Stenstorp

  • Stenshop
  • Stenstork

Ullene

  • Ulleved

Det här med att de som skriver av inte kan tyda ut eller läsa vad som verkligen står, skapar stora problem för den som söker efter sina släktingar som hade blivit amerikanska medborgare och var hemma på besök. En annan sak om det är felstavat från början, då kan det kanske inte vara så lätt om att det går att tyda för den som har lokalkännedom vad det ska vara för ort.

För mig blev det att leta i nästan hela sökträffen på 37 000 ansökningar. Rättstavningarna kommer längst fram och sedan kommer resten i blandad kompott. Det tog ett tag men det var det värt. En hel del nya uppgifter om emigranterna från Falbygden hittades och som matades in i databasen.

Posted in Amerika, Emigranter, Falköping, genealogi, genealogy, släkt, släktforskning | Taggad: , , , , , , , , , , , , | 1 Comment »

Forum för kurs(hand)ledare saknas

Posted by tagesdotter på februari 27, 2013

Grundskole- och gymnasielärare hämtar ofta idéer utifrån om metodik, undervisning och laddar ner material, det är för dem naturligt. De delar gärna med sig sina erfarenheter till andra lärare och ger förslag på hur undervisning kan bedrivas. Oftast görs detta via webbplatser och forum.  Exempel på webbplatser är: Lektion.se, Facebook och Twitter. Det var i slutet av 1990-talet som utvecklingen började ta fart i samma takt som dator och Internet blev tillgängligt för var och en. KK-stiftelsen drev på skolans utveckling med att skapa virituella lärarrum.

Datorn och Internet har också utvecklat släktforskningen och gjort en hel del forskningsmaterial tillgängligt. Det finns otaliga webbplatser och databaser med forskningsmaterial för oss släktforskare. Sveriges Släktforskarförbund var tidigt ute med sitt Anbytarforum där forskare kan ställa frågor om sin forskning och få svar från andra. På Facebook finns det en hel del grupper för släktforskning, där kan även lokala släktforskarföreningar eller privatpersoner lägga upp grupper i ämnet. Ex Pitebygdens Forskarförening, Släktforskning – en gravsten och arkiv berättar och Swedish American Genealogy Group.

Men någon utveckling liknande som lärarnas virituella lärarrum har har jag inte sett och det är något jag saknar. Det skulle vara ett ställe som kurs(hand)ledare från hela Sverige skulle kunna utbyta tankar, idéer och ev material med varandra. De flesta av oss arbetar genom ett studieförbund, förening eller driver egen verksamhet. Vi försöker ju alla lära ut och förmedla grunderna i släktforskning och mer avancerat till intresserade.

Jag tror att vi alla som är studieledare, även erfarna, skulle ha något att vinna av och ha nytta det här. Alltid bra att få influenser från utifrån, ha bollplank och byta idéer. Flera av oss behöver någon att vända oss till för att få nya influenser. En kursledare som kör kurs på ABF på annan plats i Sverige kontakta mig för att få tips hur man skulle kunna lägga upp en fortsättningskurs. Jag har inga svårigheter med det. Visst finns det en hel del utgivet utbildningsmaterial, men det gäller att kunna använda och förmedla det på rätt sätt.

Har gått studiehandledarutbildning för Sveriges Släktforskarförbund, både grunden och fortsättningen. Varför inte låta ett forum bli en förlängning i kursen? Nu när Anbytarforum ska göras om tycker jag att utrymme för ett virituellt lärarrum ska avsättas. Det kan bli ett (kursledar)lyft i Släktforsknings Sverige, precis som lärarlyftet är. Antar att det är väl tanken med studieledarutbildningen som förbundet försöker förverkliga. Det är alltid bra att träffas ansikte mot ansikte, men varför inte utnyttja de tekniska möjligheter som finns? WordPress (som den här bloggen ligger på) lanserade förra veckan verktyget classroom.

Den störste vinnaren på det här är väl nybörjaren i släktforskning. Det är hon/han som har största beroende av en kursledare som har tillgång till rätt kursmaterial och metodik för just sig. Alla lär sig inte på samma sätt, se artikeln Att vara kurs(hand)ledare i släktforskning. Jag vill i alla fall att deltagarna ska när kursen är slut att de ska känna att de har fått en bra hjälp på vägen i sin fortsatta forskning.

I släktforskning har det varit lite av revirtänkande, i alla fall var det så när det var forskning med hjälp av mikrorulle o -fish och bland de som har hållit på i ett 30-tal år och mer. Kanske naturligt då eftersom det krävde en hel del av släktforskaren och källorna var inte så lätt tillgängliga som i dag. Jag hoppas att det har förändrats, eller har det det?

Posted in efterlysning, Facebook, genealogi, genealogy, släkt, släktforskning, Socialt Nätverk, Tvittra | Taggad: , , , , , , , , , , , , , , , , , | 2 Comments »

Telefonkataloger i världen

Posted by tagesdotter på februari 22, 2013

Telefonkatalogen ges numera inte ut i pappersform här i Sverige. Någon enstaka finns dock, reklamfinansierade, som DinDel. I stället är vi hänvisade till de som är på nätet. Eniro och Hitta är väl de mest kända för oss. För företagare och oss andra som vill ha information dessa finns det andra alternativ som företagsfakta.se, 121.nu och Bizbook.

Telefonkataloger för världens länder finns också att tillgå via Internet. För oss emigrantforskare är det värdefullt eftersom du kan då få kontakt med dina nu levande personer. Men man måste vara beredd på att det inte står rätt eller att uppgifterna är gamla.

Gamla uppgifter på webbplatsen switchboard.com är vad som finns för en av mina släktingar. Hon bor i Indiana och det finns två adresser och telefonnummer för henne, båda fel och är gamla uppgifter. De nya uppgifterna finns inte med. Det fick till följd att för några år sedan när jag skulle skicka det årliga julpaketet att jag skickade till fel adress. Tog då den senare av adresserna  och skickade paketet. Men det kom tillbaka och fick skicka om. Inte kul alls.

För den som ändå vill söka sina släktingar i telefonkatalogen och pröva på att kontakta dem, finns en webbplats som mer eller mindre har alla i världen. Infobel.com – heter den. Bläddra ner en bit till rubriken World och välj kontinent och land.

Det är tråkigt att det inte finns kataloger i pappersform längre, det gör att man inte kan sätta dem på bokhyllan och spara för framtida behov. Hur det är med kataloger i andra delar av världen vet jag inte. Har sparat några äldre och även den sista stora för Skaraborg som gavs ut för ett par år sedan. Det är guld värt när det letas efter släktingar och var de bodde en gång i tiden i en telefonkatalog. Undrar om någon historisk sparas på de uppgifter som finns i webbkatalogerna? Någon som vet?

Posted in Amerika, emigrant, Emigranter, släkt, släktforskning, Socialt Nätverk | Taggad: , , , | Leave a Comment »

Nybörjare är vi alla i början

Posted by tagesdotter på februari 13, 2013

Alla är vi nybörjare i början när vi ska lära oss något nytt. Så även när vi börjar att släktforska. Jag gjorde även en hel del nybörjarfel i början. Brukar rekommendera att bästa sättet att lära sig är att gå kurs, men det var inte så jag lärde mig, är självlärd men har haft någon att fråga. Min mamma började att släktforska på 1970-talet och det är till henne jag vände mig när jag körde fast. Hon kunde grunderna hur man släktforskar och jag tekniken, dvs datorn och vilka redskap som kunde och kan användas i släktforskningens tjänst. Min storasyster forskade också ett tag så släktforskning var inget främmande i min familj.

Allt eftersom man lär sig så upptäcks det hur det ska vara, dvs hur noga uppgifter ska antecknas. Har fått göra om tidigare forskning flera gånger, för att få iordning på materialet. Tur att numera förs det mesta av uppgifterna i ett släktforskningsprogram annars hade det inte gått. I början var det den så viktiga källhänvisningen som brast eller så skrevs den inte som den skulle. I dag är det rätt så okey.

Som kursledare i nybörjarkursen i släktforskning har man sett en hel del varianter på hur nybörjarna forskar. Jag är inte den som står med pekpinnen och påpekar alla fel utan jag ser mig mer som en handledare, dvs är ett pedagogiskt stöd och förmedlar kunskap. Sedan är det upp till kursdeltagaren att ta till sig informationen, omsätta den och få ner den på papper eller var det nu antecknas, det är eget ansvar. Brukar rekommendera penna och papper i början eller så skrivs det som en vanligt text, det rör tillräckligt i huvudet ändå, så mycket ny information som ska tas in och läggas på minnet. Släktforskarprogrammet kommer i fortsättningskursen.

Klassiska nybörjarfel, inget att skämmas för

Nybörjare gör ofta en del klassiska fel, men det ska man låta dem göra. De måste få den där haha-upplevelsen och med upptäcka hur det ska vara. De har själv ansvar för sina uppgifter och det är det som är tjusningen, det är de själva som har forskat, ingen annan har gjort det åt dig. Ta åt dig äran att det här har jag gjort!

Vanliga nybörjarfel

  • Upptagen att hitta sina anor så snabbt som möjligt och komma ner i århundrandena så långt det går. Det gör att det det där med att anteckna källan är inte så viktigt i början, det viktigaste för dem som gör så är att hitta namnen. Det skapar en del problem, särskilt om forskaren behöver gå tillbaka till samma källa som man tittade på i vid förra kursträffen. 
     
  • Det där med att köra ut bilder på papper på husförhörslängden eller vilken bok det nu må vara som uppgifter hittas i är inte heller någon bra idé, så länge de bara läggs på hög. Det gäller då att veta vilken bild hör till vilken familj. Dessutom blir det en massa papper som kanske berättar samma och sedan när informationen ska renskrivas kanske det blir oöverskådligt.
     
  • Glömmer att anteckna syskon till anorna. Det är ju anorna som är det viktigaste tycker nybörjaren inte de andra. Men det är information om syskon till din ana som gör familjen mer komplett. Det kan även komma väl till pass in den senare forskningen. Kanske har du hört talas om att den och den person är en släkting eller ett syskon till anan har emigrerat, då gäller det att få fram uppgifter om i vilken generation och vilka anor som är gemensamma med den person du söker släktskapet med. Och har du då redan antecknat vilka barn som anorna har är det mycket lättare att ta upp tråden för den sidogrenen.
     
  • Anteckningsblocket är alldeles för litet. Skriver på ett A6-block eller mindre. Rekommendationen är A4. Det mesta får där plats och lite luft emellan de olika händelserna eller uppgifter från olika böcker blir det också. Dessutom kan A4 med fördel rivas ut och sättas in i pärm, för inte antecknas allt i turordning i ett block.

Tips!
För ett par veckor sedan gav Sveriges Släktforskarförbund ut en arbetsbok med namnet Släktforskarens Arbetsbok i A4-format. I den finns det en del förklaring samt läsövningar och det bästa är att här finns även ansedlar för 32 personer. Inget lösbladsystem här inte!

Posted in efterlysning, släkt, släktforskning | Taggad: , , , , , | 2 Comments »

Släktforskning i TV-reklam

Posted by tagesdotter på februari 4, 2013

De flesta av er har väl sett Ancestrys reklam som just nu går på TV. Där är det så enkelt att hitta släkt och information om dem. Men är det så? Tror du på vad som sägs i en TV-reklam? Det är ganska svårt att få ut budskapet i en TV-reklam eftersom den är så kort och det ska ut så mycket information som möjligt, då är det förenkling som gäller.

Vad Ancestry menar tror jag att det är så mycket enklare numera att släktforska. När jag började på 1990-talet var det hjälp av microfilm, som man fick skicka efter från SVAR om inte det lokala biblioteket hade (brukar vara kommunen). Numera behöver man inte ta sig till ett bibliotek/arkiv utan kan sitta vid sin dator hemma och få tag på samma kyrkoboksmaterial.

Men så enkelt som att det är bara att trycka på en knapp är det inte som det faktiskt låter i TV-reklamen. Det heter ju släkt- och emigrant-forskning. Forskning vet vi ju vad det betyder – sökning efter information i flera källor. Ancestry är bara en av dem även om de vill tro att det är den enda man behöver. De har inte allt även om det de har en hel del.

Men hur släktforskning går till förklarar de inte. Det finns heller ingen möjlighet att trycka in på den korta tid, som reklamen rullar i TV-rutan. Det låter bra det där om att hon har fått fram uppgifter om han som hade ett apotek i Chicago och blev dömd för att ha smugglat sprit.

Jag hoppas att det inte är någon som går på den enkla förklaringen i Ancestrys TV-reklam, där går det som en dans och är ganska lätt. Fortfarande är det ett hantverk att släkt- och emigrantforska. Det är ett mycket större hantverk än det som är i Sverige. Fler källor att ösa ur i stället för några få som i Sverige. Det gäller med andra ord veta vilka källor som det ska letas i. Pusselbitar som hittas här o där som man sedan fogar samman till en bild av en person eller familj.

Har skrivit en hel del om hur det är att emigrantforska här på bloggen. Sök gärna efter artiklar.

Posted in Amerika, genealogi, genealogy, släkt, släktforskning | Taggad: , , , , , , , , , , | 1 Comment »

Slutforskat på Emigrantinstitutet

Posted by tagesdotter på januari 21, 2013

Skrev om Emigrantinstitutets vara eller inte vara i november 2011, nu har det blivit sanning att de har stängt för oss emigrantforskare, det som huset en gång byggdes för.

Borta är nästan all verksamhet när det släkt- och emigrantforskning för allmänheten. Borta är alla besök som man en gång fick. Jag undrar vad svensk-amerikarna säger när de knackar på och vill forska. Kanske inte så konstigt att glasbruken i Småland inte går ihop. Svensk-amerikanarna köpte mycket där förut och lät skicka hem. 

All forskning har flyttats och bedrivs numera i Göteborg, på Emigranternas Hus. Forskarpersonalen i Växjö var utlånad under 2012 till Göteborg och det är väl den utlåningen som har blivit permanent.

Det har varit en dragkamp länge om huset och omgivningen, nu har de som har varit ute efter utställningsytan vunnit. En anledning är att huset ligger bra till i en park, med fin utsikt och därför är det ett attraktiv ställe. Jag tycker att det är riktigt synd att det har blivit så. För det har varit naturligt att ha emigrationsverksamheten det nere i Småland.

Grunden att det har blivit så här är felsatsningen när Institutet byggde på en våning till med lånade pengar. Det var tänkt att göra möjlig för mer plats för forskare. Men så kom Internet och numera behövs det inte åkas så mycket till arkiv.

Pengabristen har gjort att de mer eller mindre var tvungna att gå ihop med Kulturparken Småland eftersom då de bidrag de fick för om åren helt plötsligt var villkorat med krav att så skulle göras. Det försöktes stretas emot ett par år med följd att det blev akut likviditedsproblem och all verksamhet mer eller mindre ströps. Jag anser att det nu är endast skylten på fasaden som numera minner om de fornstora dagarna på Emigrantinstitutet. Kultur är ett ganska vitt begrepp men som vanligt skulle jag säga, anses inte släktforskning och emigration vara just kultur, det kommer alltid på undantag.

Att bevara sin hembygd och konst i alla former är kultur. Men vilka var de som bodde i vår hembygd en gång i tiden är inte så intressant, av någon anledning, se min artikel Hembygdsföreningar bevara byggnader men… . Numera anordnas utställningar som inte har någon med huset att göra. Senast var dock en som ligger i tiden och passade någorlunda in, Refugees, som handlar om somaliska flyktingar, emigration i modern tid.

Undrar vad det blir av arkivet med alla brev, bandinspelningar och framför allt Svensk Amerikanska Kyrkoarkivet som är livsverket Lennart Setterdahl lämnade efter sig. Det finns mycket nere i källaren som bara professionella forskare har fått tillgång till. Själv har jag varit i Växjö tre gånger och i huset. En anledning är att jag har tillgång till SAKA-material hos Anna-Lena Hultman i Hössna i hennes Konkordiahus.

Mer om forskningsflytten finns att läsa på Helsingborgs Dagblads webbplats i artikeln – Här är den nya arenan för migrationsforskning.

Jag skulle inte ha något emot att göra ett besök på Emigranternas Hus i Göteborg för att orientera mig om vad de har. Någon som vill följa med så vi blir några stycken?

Posted in Amerika, emigrant, Emigranter, genealogi, genealogy, Hembygd, släkt, släktforskning | Taggad: , , , , , , , , , , , , , | Leave a Comment »

Summering av mitt släktforskningsår 2012

Posted by tagesdotter på januari 1, 2013

2012 gjorde jag inte lika mycket som 2011 när det gäller släktforskning. Det beror främst på att i år har jag inte brutit något. 2011 halkade jag på is och fick en spricka i min vänstra armbåge. Det gjorde att jag var sjukskriven i två månader, och vad gjorde jag då, jo emigrantforskade om de Falbygdsbor som var äventyrliga nog att ta båten över ett hav och skapa sig ett nytt liv i ett för dem ett främmande land. Resultatet blev 10 000 individer i databasen om emigranterna från Falbygden.

En artikel om min forskning i sista numret av Falköping Xtra för året blev det också. En gratis tidning som delas ut av SLA i Falköpings området veckan före jul.

Emigranter från Falbygden

2012 var målet att antalet individer i min databas skulle nå 55 000 samt 100 nya återfunna emigranter. Båda målen nådde jag med råge. 147 återfunna emigranter blev det till slut. Den siste var en Ivar Johansson F 1871 i Brunnhem och som bytte namn till Wahlstrom. Självmord var dödsorsaken 1933 i Rockford, Winnebago Co, IL. Hans fru Anna F 1872 i Sjogerstad hade förolyckats i en bilolycka 1926 utanför Elgin, Kane Co, IL när de var på väg att besöka en son där. Därefter det gick det utför för Ivar, han var alkoholiserad när han tog sitt liv. Båda händelserna finns beskrivna i tidningsarkivet på GenealogyBanks.com webbplats.

De flesta 2012 års är helt säkerställda återfunna emigranterna från Falbygden, men det finns några som det står i källan att de är födda på Falkoping eller däromkring. Har inte hittat var de är födda men de tas med ändå. Kan ju hitta familjen till dem i framtiden och det vore inte bra att ha missat chansen att ha hittat dem där borta i det nya landet. Har i alla fall nått över 4000 återfunna, närmare bestämt 4015 st finns nu på min lista.

Har  även uppdaterat listorna på återfunna emigranter på min webbplats Emigrant.se. Det var två år sen sist. Som vanligt var det ett digert arbete, inget gjort in en handvändning då listorna ska tvättas, sorteras och html-kodas. Det tar ungefär tre månader innan det är klart. Därav att uppdateringen inte görs så ofta. Föredrar att lägga ner tiden på forskning i stället.

Svensk-amerikaner

Alltid kul att hjälpa svensk-amerikaner att söka sina rötter på Falbygden och släkt i Sverige. I år kan nämnas en ättling till Gustav Lindblad, 1834-1887, som 22 oktober 1887 blev mördad på vägen hem efter att ha hämtat medicin i Falköping till sin son Aron, vagnen kördes av sonen Efraim. Vid Svältarebacken, stötte han på några kacksiga torparsöner på Stora Bjurum, där han var rättare. Händelsen och efterspel finns berättad i boken Potatisriket, Stora Bjurum 1857-1917 Jorden, makten, samhället av Lars Nyström, en avhandling från Historiska institutionen, Göteborgs universitet 2003.

När de kom ut ur skogen vid Svältebacken stod där helt plötsligt en hop människor på ömse sidor om vägen. Rättare! var det någon som skrek, och samtidigt brakade det till i gärdesgården bakom dem. Så började folkskaran springa efter vagnen. Efraim försökte snabba på sin häst, men förföljarna var dem tätt i hälarna.

Den första stenen träffade rättaren i ryggen. Omedelbart därefter följde ytterligare en smäll, den här gången på halsen, strax under högerörat ”Råkade det i huvudet” frågade Efraim sin fader. Och med skallen hängande bakåt och en röst så svag att den knappt var märkbar svarade rättaren ”Ja”. När de kom fram till gården var han redan död.

Gustaf Lindblad hade åtta barn, varav Aron dog tidigt, Aron begravdes på Gudhems kyrkogård samtidigt som fadern. Den äldste sonen Birger samt Efraim (nr 3) emigrerade. Båda slog sig ner i South Dakota och blev farmare. 

Kurs i släktforskning

Det blev även fyra kurser på ABF, två varje termin och en nybörjar- och fortsättningskurs varje gång. Även om jag börjar få vanan är en kurs inte lik den andra. Det beror på deltagarna och dynamiken dem i mellan. Hoppas att intresset är lika stort 2013.

Förfrågningar

Får fler och fler förfrågningar när det gäller personer som emigrerat från Falbygden. De flesta fortfarande från svensk-amerikaner men också svenskar. De flesta via e-post men en och annan ringer också. Även gjort en PDF-fil med tips på emigrantlänkar, som kan användas i sökandet efter släktingar som emigrerat. Det är väl ett tecken på att jag, min forskning och kunskap blir mer och mer känd.

WordPress

Antalet besökare här på bloggen har också ökat. Den bäst besökta månaden 2012 var november med 1554 besök. 2012 är det mest besökta året för bloggen med 12 937 besök, nådde över 40 000 besök i början av december.

2013

Året som kommer hoppas jag blir fortsatt produktivt i släktforskningsväg för min del. Målet är i år att nå 60 000 individer och 100 återfinna avlidna i min databas om Emigranter från Falbygden samt lokalisera vart de slog sig ner och deras familjer.  Vill gärna fortsätta lära ut hur man forskar efter sin anor och släktingar. 

Här på bloggen ska det fortsättas att skrivas. Ser fram emot att ni läsare kan tips mig på ämnen. Ibland är det idé torka och jag behöver då hjälp på traven att hitta uppslag. Jag ser även fram emot fler kommentarer på inläggen. Det är kul att få respons på mina blogginlägg. Välkomna!!

Posted in Amerika, emigrant, Emigranter, Falköping, genealogi, genealogy, släkt, släktforskning, Socialt Nätverk | Taggad: , , , , , , , , , , , | 1 Comment »

Tagesdotters Emigrantforsknings länkar

Posted by tagesdotter på november 29, 2012

Har fått en hel del förfrågningar under årens lopp om jag inte har någon lista på webbplatser att ge ut när det gäller emigrantforskning. Men det har jag inte haft, utan hänvisat hit till bloggen. Här har jag skrivit och skriver en hel del om hur man letar och vilka källor som vi emigrantforskare kan leta, söka och hitta i.  Minnesota = MNHitta nu levande i USA, Begravda i USA och Illinois state länkar är några av alla de artiklar om emigrantforskning som jag har skrivit här på bloggen. Det finns så många fler, söka efter fler kan göras.

En annan plats där jag lägger ut tips på webbplatser är på min Facebookgrupp Tagesdotter. Där hamnar de som jag har hittat just då. Ibland skriver jag om dem här, i de de allra flesta fall inte. Det kan bli en hel del länkar på en vecka.

I samband med att jag föreläste om emigrantforskning på min fortsättningskurs för några veckor sedan, gjorde jag en lista med emigrantlänkar som speglade föresläsningens innehåll. Efter den tänkte jag att kunde utveckla den mer och att den blir verkligen ett dokument med emigrantforsknings länkar. För säkerhetskull har jag lagt till en hel del andra länkar än vad föreläsningen handlar om. Det har gjort att jag har utvecklat dokumentet från två sidor till fyra.

Det här är alltså länkarna som jag rekommenderar inom emigrantforskning just nu.

Gemensamt med de flesta av webbplatserna i USA när man letar är att engelska kunskap är ett krav. Visst kan du använda Google-översättningen men den kan inte användas överallt. Särskilt inte i databaser eller originalhandlingar.

Posted in Amerika, Blogga, emigrant, Emigranter, genealogi, genealogy, släkt, släktforskning, Socialt Nätverk | Taggad: , , , , , | Leave a Comment »

 
Följ

Få meddelanden om nya inlägg via e-post.