Släktresan

- i dåtid och nutid

  • november 2014
    m ti o to f l s
    « Okt    
     12
    3456789
    10111213141516
    17181920212223
    24252627282930
  • Arkiv

  • Top 8 Länkar

  • Medlem i

  • Besökare

  • Ange din e-postadress för att följa denna blogg och få meddelanden om nya inlägg via e-post.

Archive for the ‘släkt’ Category

Part 5: Churchbooks of Sweden

Posted by tagesdotter på november 21, 2014

Du har nu förhoppningsvis efter ett idogt letande hemma, hos släkten, i register och källor, fått fram de möjliga uppgifter som går att få fatt på om din farmors far i US. Han som utvandrade från Sverige och invandrade till USA. Information och uppgifter som gör att du kan gå vidare att söka i de svenska källorna för att få fram familj, anor och släkt till honom.

De huvudsakliga och mest värdefulla källorna (jag använder dem hela tiden) är kyrkoböckerna. Sverige har en av de äldsta folkbokföringar i världen. Med det menar jag inte bara folkräkningar vart 5:e eller 10:e år, utan regelbunden, utan avbrott. Det är vi släktforskare mycket tacksamma för i dag.

Det var 1686 som de startades att föras i Sverige. Att det är just det året har med att göra att då kom det en lag att kyrkan skulle anteckna sina undersåtar, dvs Sveriges Befolkning. I varje socken/församling som skulle det föras kyrkoböcker. De som skrev dem var kyrkoherden, komministern eller klockaren. I regel var det de enda som var skrivkunniga i församlingen.

Böckerna var till att hålla iordning vilka som bodde i församlingen, att se till att de kunde sin Marthin Luthers lilla katekes. Det var också ett sätt att kunna beskatta och skriva ut knektar/soldater. Indelningsverket (the Allotment System) hade precis startat upp (mer finns att läsa på Hans Högmans webbplats – Swedish Military History). På Hans Högmans webbplats finns det en hel del information för den som vill lära sig om hur svensk släktforskning fungerar och annat som är bra att kunna i ämnet.

Det finns dock landsändar där kyrkbokföringen började mycket längre bakåt i tiden. I vissa delar av Värmland skedde det redan på 1500-talet.

Viktigast var kyrkoböckerna över Födelse- och Dopbok, Lysnings- och Vigselbok och Döds- och Begravningsbok. Det syns idag genom att de sträcker sig längre ner i tiden än vad Husförhörslängderna gör.

Kyrkböckerna är indelade i län, socken/församling. Det är en av anledningarna varför det är så viktigt att veta socken och län som din anfader/-moder kom i från i Sverige. Det finns församlingar som har samma namn i olika delar av Sverige, liksom det finns orter som har samma namn i USA.

De svenska kyrkoböckerna finns online på nätet att söka i. Det finns tre aktörer. Ancestry, ArkivDigital och SVAR. Den första och sista använder sig av samma ursprungsmaterial, dvs microfilmer som mormonerna filmade av på 1950-60-talen. ArkivDigital fotografier direkt i originalböckerna.

Mer om den svenska kyrkobokföringen genom tiderna finns att läsa på ArkivguidenOrtsnamnregister finns på Institutet för språk och folkminnen.

Tidigare i den här serien har artiklarna

  1. Swedish roots?
  2. Why they left Sweden
  3. Start in your own country
  4. Emigrant sources

publicerats.

Posted in ArkivDigital, emigrant, genealogi, genealogy, genline, Karta, Nätverk, släkt, släktforskning, Svensk Historia | Taggad: , , , , , , , , | 1 Comment »

Part 4: Emigrant sources

Posted by tagesdotter på november 14, 2014

De flesta svenskar tog båten från en svensk hamn, ex Göteborg på västkusten (den största utvandringshamnen i Sverige) till Hull på Englands östkust. Sen var det tåg över landet till Liverpool på den östra sidan. Därifrån var det båt tillsammans med andra nationaliteter till en hamn i USA, för det mesta till New York.

När emigrerade din släkting från Sverige?

Det finns främst fyra källor att hämta information från på nätet.

  1. Census
    I varje Census finns en kolumn Citizienship – Year of Immigration to the United States. Där brukar året stå som immigrationen skedde till USA. Källa: Familysearch (free) och Ancestry ($).

     
  2. Ellis Island
    Ellis Island i New Yorks hamn var dit de flesta immigranter kom till när de kom till US. Det var öppet 1892 – 1924. Ju senare din släkting kom till US, ju detaljerade är listorna, Manifesten, på information. Källa: EllisIsland.org (free). Som sökmotor kan även Steven Morse webbplats användas med fördel.

     
  3. Svenska Poliskammaren
    När emigranten hade hämtat ut sin biljett, skulle denna visas upp för polisen i hamnen. Vem/Vilka som reste på biljetten, ålder, hemort, årtal och destination (hur långt biljetten var köpt till) skrevs upp. Databasen finns att köpa på CD från Göteborgs-Emigranten eller att söka på Ancestry ($) under rubriken ”Swedish Emigrant Records 1783 – 1951″. Materialet är på svenska.

      
  4. Svenska kyrkoböckerna
    Uppgifter om utvandring, noterat i de svenska kyrkoböckerna finns i en databas. Denna finns/fanns på CD:n Emibas. Tyvärr är den slutsåld och ingen mer tryckning planerad. För den som ändå vill ha tillgång till materialet är alternativet webbplatsen Emiweb ($). 
    Här finns den önskade uppgiften om var din emigrant är född.För att kunna göra en så bra sökning som möjligt behöver du de uppgifter du har fått fram om din immigrant från övriga källor du har letat i. söker du på: Surname, Firstname, Born, Parish, Moved from, Emigrant date.

Gemensamt för de båda sista källorna, kanske även i Ellis Island, är att här går varje person under sitt ursprungliga namn, dvs den svenska stavningen. De flesta svenskarna amerikaniserade sina namn. Det kan vara en bidragande orsak att det besvärligt att hitta sina förfäder i Sverige. Något att tänka på är när man söker är att en del tog ett nytt namn.

Nu har du alltså uppgifter om varifrån din morfars far kom i från. Varifrån han utvandrade och födelseförsamling. Nästa steg är att söka i de svenska kyrkböckerna. In Part 5.

Överresan

De flesta emigrantresorna gick över England. De tog båten i en hamn, ex Göteborg till Hull, åkte tåg tvärs över landet till Liverpool. Där de gick på en ny båt med destination USA. På  webbplatsen Ancestors on board.com finns Passanger Lists för dem som tog vägen över England. Ibland reste den svenske emigranten  inte från en svensk hamn, utan istället vägen över Danmark, Norge eller Tyskland. Det var först 1914 som Svensk Amerikanska linjen började gå mellan Göteborg – New York.

 Tidigare i den här serien har artiklarna

  1. Swedish roots?
  2. Why they left Sweden
  3. Start in your own country

publicerats.

Posted in Amerika, Egna Webbplatser, emigrant, Emigranter, genealogi, genealogy, släkt, släktforskning, Swedish roots | Taggad: , , , , , , , , , , | 1 Comment »

Part 3: Start in your own country

Posted by tagesdotter på november 7, 2014

Börja med

En utgångspunkt är något som är viktigt att ha när man börjar släktforska är börja med en person som forskningen utgår från. Det gäller all släktforskning, oberoende var forskaren befinner sig och var i världen som den letar i. Det kan vara från dig själv, din farfar eller någon längre bak i tiden. Gemensamt för alla att det måste finnas uppgifter som gör att du kan forska vidare, att det inte är en återvändsgräns direkt.

Kanske tycker du i första anblicken att i Sverige är det lätt att forska, det är ju ett så litet land. Men så enkelt är det inte. Tänk på att det var ca 1,3 miljoner som utvandrade från Sverige.

I Sverige hade de flesta på 1800-talet och bakåt i tiden, ett sk patronymikon, dvs man satte -son eller -dotter efter pappas förnamn. Därför har de flesta samman namn. Carl Carlsson, Stina Andersdotter, Johan el Johannes Johansson osv. Det betyder att du måste veta var de var födda. Småland eller Västergötland duger inte heller. Bara i nuvarande Falköpings Kommun finns det 52 socknar/församlingar. Tänk dig att leta igenom varenda en, det är ett gedigert arbete och kanske ledsnar du efter ett tag.

För den som forskar på sina rötter i Sverige är det viktigt att uppgifterna som man utgår ifrån är så korrekta som möjligt.

Det som behövs är helst fullständigt namn födelseuppgifter, dvs var personen i fråga är född samt födelsedata, år, månad och dag.

Hur gör man då?

Kanske har du ledtrådar hemma i form av brev och fotografier. Din morfars fars syskon som blev kvar i Sverige kanske skrev till sin bror som emigrerat. Där får du bra ledtrådar var i Sverige som du ska börja leta. Språket kanske ställer till problem, men försök att få hjälp någonstans, ex via den lokala Genealogy -, Historial Society (inlägg på bloggen) eller via Facebook. Precis som i USA så står ateljéns namn och ort på fotografierna.

Gravstenar är en bra utgångspunkt. Där får du ofta fram namn, födelse- och dödsår. Oftast är det bara året som står på gravstenen, har du tur finns även månad och år med. Kontakta Cemetery Office för att få veta mer om vilka fler som finns i graven. Kanske finns gravstenen och information på webbplatsen Find A Grave (free).

Nästa steg är att hitta din morfars far eller vem det nu är som är din utgångspunkt, i registren som finns i ditt land. I Census finns hela familjen uppräknad som bodde på en adress. Om du inte har så bra uppgifter om din morfars far kan du med fördel söka på din morfar i stället. Förhoppningsvis vet du mer om honom än hans pappa.

Census är som du kanske vet en mycket bra källa att plocka information från. Den gjordes och görs vart 10 år.  Den har vi som söker åt andra hållet, dvs efter våra utvandrande släktingar mycket god nytta av. Den senaste släppta Censuset och sökbara är från 1940 och de finns på ett antal aktörers webbplatser. Mest kända är Familysearch (free) och Ancestry ($).

Death Certificate får man inte glömma. Där kan det vara antecknad var din släkting/ana var född. De går att beställa.

Om och när din släkting blev amerikansk medborgare, Naturalizerad som det kallades, finns detta registrerat. När naturalizeringen gjordes skulle alla uppge var de var födda. Registret och originalet är sökbart hos Ancestry i databasen U.S., Naturalization Records – Original Documents, 1795-1972. 

Om din släkting var med i ett krig, finns det antecknat. Drafterna för WW I och II finns på Ancestry. Familysearch.org. Där kan det vara antecknad var han var född i Sverige.

Tidningsnotiser och Death Notice/Obitauries är en guldgruva. Där kan finnas exakt varifrån din morfars far var född samt uppgifter om släkten i Sverige, var syskon och syskonbarn bor vid dödstillfället. Lista över webbplatser med tidningsarkiv finns på Lawson Research Services, LLC. För dig som har släkt som bosatte sig i Illinois är Genealogybanks.com en bra tjänst som tillhandahåller tidningar online. Det finns naturligtvis även tidningar på andra ställen i USA hos dem.

För varje County så finns det ett County Courthouse. De är väl värda besök. Här finns material som inte finns eller kanske aldrig kommer att publiceras på Internet. Länk till Minnesotas County Courthouses. Hur man forskar här finns tips i boken County Courthouse Book.

Var dina immigranter medlemmar i en kyrka? I de svensk-amerikanska kyrkorna fördes det bok på, precis som hemma i Sverige, medlemmarna och deras familj. Här kan det finnas uppgifter om hela familjen, vilka man är släkt i i församlingen och var immigranterna var födda i Sverige. Det fanns/finns en hel del kyrkor i US som har anknytning till Sverige. Ex. Dessa register finns tyvärr inte på Internet men de flesta blev filmade av Lennart Setterdahl 1962-1995. Filmerna finns att få tillgång till på Swenson Swedish Immigration Research Center i Augustana Collage, Rock Island, IL. Kontakta dem gärna i förväg om du tänkt att besöka, så att det görs en sökning i registret efter dina svenska immigranter om de var medlemmar. (Obs! Registret finns bara i Sverige inte på plats i Rock Island). En sådan kyrka är Gethsemane Lutheran Church i Austin, Texas.

Det finns ett flertal webbplatser som kan ha information om den du söker uppgifter om eller hänvisar till var de kan hittas. Men börja på några få för att känna dig fram.

 Tidigare i den här serien har artiklarna

  1. Swedish roots?
  2. Why they left Sweden

publicerats.

Posted in Amerika, efterlysning, emigrant, Emigranter, genealogi, genealogy, släkt, släktforskning, Swedish roots | Taggad: , , , , , , , , , , | 2 Comments »

Part 2: Why they left Sweden

Posted by tagesdotter på oktober 31, 2014

De flesta av oss har emigranter i släkten. Det kan vara på långt håll eller närma i släkten. För oss svenskar är emigrationen till USA något som skedde i det förflutna, det har gått ett antal generationer sedan den gjordes. Men den är inte glömt. Idag utvandrar inte många svenskar till USA, om det inte är för att de arbetar för ett multi internationelt företag, som stationerar sina anställda lite varstans i världen.

De flesta emigranterna blev kvar i sitt nya hemland, de blev immigranter och naturaliserad US medborgare som slog sig ner och skapade ett nytt liv för sig och sin familj. Det kunde gå bra för dem eller så blev inte livet som det var tänkt. Andra var där för att tjäna pengar för att kunna åka hem och exempelvis köpa sig en större gård eller leva gott på sin ålderdom hemma i Sverige.

I dag är Sverige ett mångkulturelt land med många nationaliteter. De har liksom våra utvandrare en gång i tiden, lämnat sitt hemland och flyttat till ett annat. Först emigrerat för att sedan immigrera. Våra immigranters familjer kan har spridits sig över flera världsdelar. Nu senast är det många av syrier som flyr sitt land för krig.

När våra emigranter en gång i tiden gav sig av var det främst till USA. Andra mindre strömmar gick till Tyskland, Danmark, Kanada, Argentina, Brasilien, Ryssland och Sydafrika m fl.

Vilka var orsakerna de gav sig i väg då? Why did they left Sweden? Ja det är ett flertal. De vanligaste är uppräknade här nedan. Några av skälen känns igen även idag.

  • Religiösa skäl
    Sverige var ett ganska kontrollerat land. Det var tvång att gå i kyrkan varje söndag, stadskyrkan, som var den enda som var tillåtna. För de som ville tro på sitt sätt och utöva sin religion var hänvisade att göra det hemma. De blev snart upptäckta och hade två val. Antingen att inrätta sig i ledet eller ge sig i väg. Bishop Hill är en sådan koloni, som startades av Erik Jansson och hans anhängare.
  • Fattigdom
    Missväxt förekom och det fanns ingen mer mark att bryta till jordbruk. Barnkullarna var stora och de flesta överlevde till vuxen ålder, särskilt efter att barnen vaccinerades mot koppor. För att komma någonstans i världen gav man sig i väg. De ville skapa sig en ny framtid någon annanstans. När fattiga hela familjer gav sig av kunde socknen hjälpa till med resekassan. De betalade en klumpsumma och blev så av med framtida kostnader för den/de fattiga. 
  • Övriga i familjen gav sig av för länge sedan
    När maken/makan dör har den föräldern som är kvar ingen kvar som kan sköta om henne/honom på ålderns höst. Så hon/han flyttar till någon till barnen därborta.
  • Äventyrslusta
    De som var framåt och ville göra något nytt. De ville inte vara inrutade i de gamla mönstren ex vara dräng åt jordägande bönder hela livet. Det var svårt för den som kom ur de lägre klasserna att slå sig fram mot toppen.
  • Följde med strömmen, grupptryck
    Vänner och släkt hade givit sig av. Hörde så mycket gott om det nya landet att de flyttade de också. Och ville träffa de sina igen.
  • Arbetsvandring
    Man ville tjäna pengar, för att kunna komma hem och köpa sig en stor gård och bilda familj eller komma hem på åldernshöst och leva ett gott liv. De kunde jobba som maids, servant eller i någon gruva. Några lyckades andra inte.

Folkomflyttningar har det varit så länge människor har levat på jorden. Förr fanns det inga gränser om hur många som fick flytta från och till ett annat land och de fick klara sig på egen hand. I dag är det helt annorlunda, med gränser och lagar som gör att folkomflyttningar inte kan ske hur och när som helst.

Har en kompis som har bott i Sverige i 26 år och är från Filippinerna. Hon har sex syskon. Två av dem bor kvar i hemlandet, en bror i London, England, en annan har nyss flyttat till Australien, en finns i Dubai och en syster fann kärleken här i Sverige efter att hälsat på sin syster för 8 år sedan. Övriga familjemedlemmar finns bl a i Filippinerna, Spanien och USA. Det där med Spanien har med att göra att pappan kom därifrån och flyttade till Filippinerna, då han stred i USA:s armé i Vietnamn och sedan blev stationerad på basen i Manilla.

Tidigare i serien: Part 1: Swedish roots?

Posted in Amerika, emigrant, Emigranter, Falköping, genealogi, genealogy, Hembygd, Resa i Amerika, släkt, släktforskning, Socialt Nätverk, Svensk Historia | Taggad: , , , , , | 3 Comments »

Part 1: Swedish roots?

Posted by tagesdotter på oktober 24, 2014

Att hitta sina rötter i Sverige är något viktigt för svensk-amerikaner. Det syns på Facebook och de olika grupperna som jag är medlem i. Som ex Swedish American Genealogy Group och Swedish/American People Search. Under åren har jag även fått en hel del förfrågningar via min webbplats Emigrant.se.

I Sverige har vi det extra förspänt eftersom våran folkbokföring startade 1686 och är en av de äldsta i världen. Vi har också en öppenhet för nutiden som inte finns någon annanstans i världen även om vi har en 70-års gräns för att se originalhandlingar.

Brukar rekommendera att man går ett kurs i att släktforska, för att lära sig på rätt sätt, få tips i hur man gör och ha någon att fråga, för frågor blir det hela tiden. Men det är inte lätt alla gånger att göra det i ett annat land. Särskilt en smältdeg som USA där det finns så många nationaliteter och var och en forskar på sitt sätt och har material att ta ur. Då gäller det att man bor på rätt ställen, dvs där många svenskar slog sig ner, ex Chicago och Rockford i Illinois, Minneapolis o svensktrakterna i Minnesota eller Lindsborg i Kansas. Swedish American Museum i Chicago har ett Nordic Family Genealogy Center och Swedish Genealogy Society of Minnesota i St Paul, har kurser i att forska efter sina svenska rötter. Eller så tar man vara på när SwedGenTour drar förbi. I höst var det Arlington Heights och Rock Island i Illinois och St Paul, Minnesota som fick besök. För då kan man få hjälp att starta upp sin forskning och tips var och hur man ska leta.

Internet har öppnat upp en hel del för släktforskning över landsgränser som gör att man kan få åtkomst till material och information via sin webbläsare. Det gör att kontakter knyts fortare när man väl har hittat sin släkting i ett annat land. Men det gäller att nå dit.

Språket är något av ett hinder. Det går bra att översätta skrivet material på webbplatser men det är värre med bilder med text och särskilt i skrivstil, som de svenska kyrkböckerna är på, de går inte att översätta med hjälp av google eller annan översättningshjälp. Dessutom är svenskan som finns i kyrkoböckerna inte av dagens datum. Språk förändras med tiden och det gäller även svenskan.

Vill man försöka själv, är det att rekommendera att läsa en bok eller webbplats med instruktioner om hur man gör. Att ha någon att fråga är också bra att ha. För du kör förr eller senare fast. 

För den som ha en bok på engelska rekommenderar jag att använda sig av Släktforska – steg för steg på engelska. Den heter Your swedish roots, A step by step Handbook. Den är att rekommendera för er svensk-amerikaner som vill veta mer om era svenska rötter. I boken får du inte bara hur man forskar utan en hel del förklaringar och översättningar till vad som står i böckerna, ex yrke. Boken finns att köpa på Amazon.com.

 

Det här är början på en artikel serie med engelsk rubrik men texten är på svenska. Den är riktad mot svensk-amerikaner som söker sina rötter i Sverige. Att rubriken är på engelska är för att svensk-amerikaner enklare ska hitta artiklarna på sökmotorer (de söker naturligtvis på sitt eget språk). Texten är på svenska för att bloggen är på svenska. Den kan lätt översättas med hjälp av översättningshjälp i webbläsarna, ex googleöversättning.

Posted in Amerika, emigrant, Emigranter, Facebook, Falköping, genealogi, genealogy, släkt, släktforskning, Swedish roots | Taggad: , , , | 4 Comments »

Utbildning är viktigt i släktforskning

Posted by tagesdotter på oktober 20, 2014

Vi som är kurs(hand)ledare vill naturligtvis kunna lära ut på kunskapen om att släktforska på bästa sätt. Alla har vi våra egna knep, ingen lär ut eller som jag ser mer på saken förmedlar på samma sätt. Liksom våra kursdeltagare har vi olika förutsättningar och sätt att ta tillvara på ny kunskap. För ny kunskap får man vid varje kurstillfälle av deltagarna och erfarenheter. Alla har de egna forskarproblem och sätt att vara. Det gäller att vara lyhörd och pedagogisk, kunna förmedla så att deltagarna förstår och framför att vara påläst i ämnena och vilka resurser som finns att tillgå.

Vi kurs(hand)ledare arbetar oftast ensamma eller i par, vi kör i egen regi (som jag) eller genom en släktforskarförening. Tyvärr kan man som ledare bli hemmablind, köra på i spåret man alltid kört. Kanske blir det så om man varit ledare i ett flertal år. Men det gäller att kunna ta till sig ny kunskap och veta vilka resurser som finns för oss och våra kursdeltagare. Utbildar oss gör vi hela livet, varför också inte i att handleda?

KursledareutbildningAlvesta

Sveriges Släktforskarförbundet hjälper till med att ge utbildning till oss kurs(hand)ledare, de ges i tre olika utbildningsträffar under helg. De har letts av Gunilla Didriksson och Anna-Lena Hultman. Man börjar med grundutbildningen, som även innefattar en hemuppgift som visar att man kan forska fram en familj utan att man är släkt med dessa, precis som man gör när man lotsar fram och hjälper kursdeltagare. Vi får alltså bevisa att vi kan konsten med att släktforska och skriva/redovisa på rätt sätt. Faktiskt ganska välbehövligt att någon annan ger en en uppgift och godkänner den. Som kurs(hand)ledare är man mer van åt andra hållet. Men nu är det ju vi som sitter i skolbänken. Diplom utdelas och möjligheten att gå vidare till nästa kurs, första fortsättningskursen och efter den fortsättningskurs 2.

Under kursträffarna ges inte bara föreläsningar av och om förbundet och deras resurser utan även av andra inhyrda föreläsare. Ibland är det rent ut av kursdeltagarna som delar med sig av sina erfarenheter och kunskaper. När Anna-Lena Hultman föreläste om emigrantforskning i fortsättningskurs 1, var jag med och stöttade. Nu sist var ett föredrag om dna-forskning som en deltagare pratade om. För en kurs är inte bara till för att hämta information utan också för att dela med sig och byta erfarenheter. Samtal och diskussioner förs vid frukost, kaffe, mat eller när så tillfälle ges. Vi träffas ansikte mot ansikte och det är mycket viktigt. Vi distraheras inte av något annat under de aktuella helgerna utan det är bara kursledarutbildningen som gäller.

StudieförbundenAlvesta2010 2

Vi är ungefär 40 kurs(hand)ledare i Sverige som har gått alla tre kurserna. För oss som har gått kurserna är det ett stort plus att kunna visa upp det för ett studieförbund eller för egen del att vara stolt för att vi har fått ett diplom i att vara kursledare. För studieförbunden är det ett sätt att kvalitetssäkra deras kurser/utbildningar i släktforskning. Det bevisar att de har en eller flera duktiga kurs(hand)ledare att tillgå. Oftast är det de som redan är kurs(hand)ledare som går kursledarkurserna och som vill lära sig mer, i ämnen som man aldrig lär ut eller har tagit tag i i sin egen forskning men vill veta mer om. De vill ta till sig nya influenser och annat som kan användas i kursverksamhet. 

In i finrummet

Trovärdigheten för att vara kurs(hand)ledare ökar om denna/-e har gått de här kurserna. Det höjer standarden och släktforskning har möjlighet att komma med i finrummet. För släktforskning i dag ses lite över axeln att det inte är fint nog. Det är ganska tydligt när det anordnas kulturdagar och -veckor i vårt land av kommuner, landsting eller vem nu arrangören är. Våra museer, kyrkor och hembygdsföreningar får gärna vara med men folket som levde på bygden och byggde upp bygden/Sverige är aldrig med. Se min artikel Som vanligt, släktforskning är inte med :(.

Andra har åsikter

Det finns naturligtvis andra som har en annan åsikt och uppfattning om att de här kurserna inte behövs. Argument som: Jag kan ändå, varför ska jag gå en utbildning, det blir en klubb för en inre krets eller helt enkelt är emot det som Släktforskarförbundet försöker göra, att kvalitetssäkra. De vill helt enkelt inte av den ena eller andra anledningen. De personerna får ju tycka och tänka det de vill, vi lever ju i en demokrati. Men de får inte stå i vägen för oss andra som verkligen vill lära oss något nytt och träffa personer på kurs som gör samma sak som sak, dvs lära ut och förmedla konsten att släktforska. Nu råkar det vara Släktforskarförbundet som har tagit tag i att utbilda, ett ganska naturligt val då de är ett förbund.

Egen kritik

Om jag själv ska vara kritisk är att jag saknar uppföljning till kurserna för att kunna hålla sig uppdaterad, diskutera eller helt enkelt hjälpa varandra i konsten. Har efterlyst det förut här på bloggen genom artikeln Forum för kurs(hand)ledare saknas att ett forum för oss som har gått eller går kursledare-utbildningarna att fortsätta vår kunskapsinhämtande och kunna träffas på ett sätt utan att ta sig till en fysisk plats. För oss som har gått alla tre utbildningarna blir det ju inget mer, ingen mer fysisk träff, vad jag vet. Då är ett forum en bra förlängning, där ska vi kunna fortsätta vårt lärande och våra diskussioner. Det ska vara ett forum liknande som föreningen DIS har för sina DIS-funktionärer, dvs öppen bara för oss som gått någon med flera av kursledare-utbildningarna hos Sveriges Släktforskarförbund.

Fortsättning

Jag hoppas verkligen att utbildningssatsningen får fortsätta hos förbundet. Jag vill att fler ska få samma möjlighet som jag att gå de här helgkurserna. Det är ett bra sätt att få ny kunskap för mig som kurs(hand)ledare på ett bra sätt, kontaktnätverket växer. Kurserna är en bra bit på vägen att kvalitetssäkra oss kurs(hand)ledare. Normen är satt.

Själv gick jag grundutbildningen i Alvesta hösten 2010 och fortsättningskurs 1 och 2 under våren 2012 och 2014 här i Falköping. Jag är ensam om att gått de här kurserna i Falköping. Är en oberoende kurs(hand)ledare, alltså mina kurser går inte i någon släktforskningsförenings regi. För mig betyder de här kursledarutbildningarna en hel del, de ger mig självförtroende att fortsätta. Har egen kurslitteratur sedan hösten 2013 som jag har författat själv. den är anpassad till mitt sätt att leda och lära/förmedla ut. 

Posted in Falköping, genealogi, genealogy, Hembygd, Nätverk, släkt, släktforskning, Socialt Nätverk, Svensk Historia | Taggad: , , , , , , , , , , , , | Leave a Comment »

15 kursdeltagare i nybörjarkurser hösten 2014

Posted by tagesdotter på oktober 17, 2014

Släktforskning är ett ord som är på mångas läppar just nu, nja nu kanske ni tycker att jag tar i. Men jag har 15 kursdeltagare i nybörjarkurser just nu!!  De är fördelade på två kurser som går tisdagar och onsdagar.

Kursen på tisdagar startade nu i tisdags, då hade onsdagskursen kommit till hälften av kursträffarna. I båda fallen är det åtta kursträffar som gäller. Att det är åtta är att då är det inte för många gånger för den som konstaterar att det är inget för dem och för de andra att släktforskning vill vi fortsätta med.

Två skilda gäng med olika förutsättningar. Onsdagsgänget, som består av nio deltagare, har verkligen kommit igång att släktforska och suckade redan andra gången att nu är det inte mer än sex gånger kvar. Det är sånt man vill höra som kursledare. Då är de riktigt på hugget och vill veta mer om släkten. Tisdagsgänget är lite mer osäkra med det här med dator och fönsterhantering, a och o att egentligen kunna när man ska lära sig forska. Då ska man lära sig hur dator, klienten AD (ArkivDigital) och hur man gör när man släktforskar. Det blir lite mycket på en gång att lära sig. Men det kommer nog att gå bra. Det är ju alltid så där i början när man ska lära sig något nytt, osäkerheten smyger sig på. Skrev om det där i artikeln Nybörjare är vi alla i början.

Det är i alla fall kul att så många vill veta mer om sin familj och släkt. Jag ställer gärna upp och har fler kurser, det är en konst att vara kursledare eller som jag hellre vill kalla mig – handledare se Att vara kurs(hand)ledare i släktforskning. Jag har numera egen kurslitteratur detta då jag efter ett tag tyckte att den kurslitteratur som finns tillgänglig inte passade mitt sätt att förmedla kunskapen i och det håller även nere kostnaderna för kursdeltagarna.

Till våren väntar förhoppningsvis nya kurser. Fortsättningskurs för de nybörjare jag har nu och kanske nya nybörjarkurser. Jag håller till på ABF i Falköping.

 

 

Posted in genealogi, Hembygd, släkt, släktforskning | Taggad: , , , , , , | Leave a Comment »

Förberedelser till Mekelsmäss 2014

Posted by tagesdotter på september 9, 2014

Det är bara 2 ½ veckor kvar till Mekelsmäss 2014 här i Falköpings kommun och förberedelserna har pågått under hela sommaren. Sista helgen i september 26-28.Tornfalksunge i holk

Första gången jag är med på evenemanget. Min utställning ingår i gruppen Kreativ Studio på Falbygdens. Vi håller till på Vilhelmsro gårdscafés loft i utkanten av Falköping. Där finns det ett stort utrymme för oss medlemmar. Det blir stora varianter på hur vi presenterar oss. De flesta är fotografier men det finns även några blyertsteckningar.

Själv kommer jag att ställa foton. De flesta av mina fotografier är tagna under sommaren. Två stycken är sedan 2007, men det tar vi senare här. Följde vad som hände i en fågelholk och efter under flera veckor. Det började med att prata med ungarna i holken och slutade med att fåglarna flög i väg, för de finns inte kvar på trakten. Det var under en fågelholk med tornfalksungar som jag tog de flesta fotografierna som ska vara med på utställningen i början av juli månad. Det där med att prata med fåglarna är ett bra sätt att komma nära. Det lönar sig när de har flugit ur holken och sitter i träden eller på något annat. Som närmast kom jag 10 meter. Har man dessutom ett objektiv på kameran som är ganska bra räckvidd på 100-400, så blir det bra närbilder.

IMG_7167-1

Andra fåglar som är med, sädesärla, talgoxe, trana, bofink, svart-vit flugsnappare, pilfink, nötväcka, lövsångare och ev blåmes och hackspett.

Vid datorn

När jag väl hade bestämt vad som skulle vara med på utställningen, började det stora arbetet vid datorn att välja ut vilka fotografier som ska vara med. Vilka som passar ihop. Några reservfoton ska också finnas. Stötandet och blötandet varade i flera veckor. Det är ett pusslande hit och dit. 

Släktforskning

Något med släktforskning ska ju också vara med. Mmmm… fundera, fundera. Fick ett tips av en arbetskollega om att hon tycker så mycket om att gå och titta på gravstenar på kyrkogårdar.  Javisst, tänkte jag det tar vi med. Sagt och gjort, en tur på kamera till olika kyrkogårdar gjordes. 

Våra gravstenar är ju också en del av släkten. På våra kyrkogårdar kan man hitta höga, låga, liggandes gravstenar. Ingen är den andra lik. Ibland står det familjegrav och då undrar man förstås vilka som är begravda där. I andra är alla i graven uppräknade. Var och en berättar en historia. Man blir fundersam hur deras liv var och vad de fick vara med om.tittar

För att illustrera att vi har emigranter som reste från bygden, finns även två gravstenar från Scandia, Washington Co, MN med. De togs när jag och min mamma hälsade på släktingar i USA sommaren 2007- Det var så den här bloggen kom till. 

Min fotouställning heter Bevingat & Skrivet i Sten

Var beredd på att foton kan vara hängda där du minst anar!

 

Välkomna!!

Posted in Blogga, emigrant, Emigranter, Facebook, Falköping, genealogi, genealogy, Kreativ Studio på Falbygden, Nätverk, Resa i Amerika, släkt, släktforskning, Utställning | Taggad: , , , , , , , | Leave a Comment »

Sveriges Dödbok vers 6

Posted by tagesdotter på september 2, 2014

Så har den ny kommit! Den efterlängtade version 6 av Sveriges Dödbok. Mitt exemplar inköptes på Släktforskardagarna i Karlstad som gick av stapeln sista helgen i augusti.

Resan upp till Karlstad gjordes med Nässjö Järnvägsmuseums 60-tals tåg. En resa som gjordes i glatt sällskap. Vi var fyra i kupén, tre skaraborgare och en smålänning. Det var jag och min mamma som åkte upp. Vi tog taxi från stationen, då vi räknade med att vi skulle gå en hel del på mässan och min mamma ville spara sin rygg.

Släktforskardagarna var i Karlstad CCC, ett ganska nybyggt konferenscenter. Utställningsytan fanns på tre våningar, så det blev en hel del rulltrappeåkning. I rulltrappan hade Karlstad sin älg. Nu var det inte den vita älgen utan en av olika gosedjur.

Det var en hel del kända folk att hälsa på, nämnas kan mina emigrantkollegor Anneli Andersson och Anna-Lena Hultman, men också Viktoria Jonasson, Gunilla Didriksson från förbundet som jag träffat på kursledarutbildningarna samt Sara Silander från MyHeritage. Släktforskningsmässan är chansen att kunna nätverka och träffa likasinnade.

Lyssnade även på tre föredrag. Det gäller att passa på så när man har chansen för fullärd blir man aldrig. En av dem var Martin Dackling, som skrivit en avhandling om uppkomsten av släktgårdar. Särskilt intressant blev det då den handlar om de tre skaraborgska socknarna Bäreberg, Ekby och Våmb.

Något besök på Sverige Amerika Centret blev det inte. Vi ansåg att tiden inte räcker till. Mässan som den var var ju bara då, centret däremot består. Så det får bli en annan gång. Kanske kan vi då även passa på att träffa släkten i Värmland. Har två sysslingar i trakten kring Karlstad, som jag inte träffat på länge.

 Martin Dackling

Sveriges Dödbok vers 6

Så var det då inköpet av Sveriges Dödbok vers 6. Ett planerat sådant. Den har länge varit efterlängtad eftersom tiden går och det har gått fyra år sedan den senaste gavs ut. Vers 5 började också från 1901 men sträckte sig till 2009. En hel det har ju avlidit efter det.

Nya kompletteringar har också gjorts i projektet Namn åt de döda hos förbundet, välbehövliga skulle jag vilja säga. Det fattas en del fortfarande, något som syns särskilt i Stockholms län. Till nästa version hoppas jag att detta är gjort. Tredje gången gillt, heter det ju. Det var i vers 5 som åren 1901-1946 kom med.

Dödskivan, som den kallas i allmänt är ett oersättligt hjälpmedel i sökandet efter släkten. Den kan vara en ingångspunkt till att få fram uppgift om var och när mormors far var född, så att du vet i vilken församling som det ska börjas leta i kyrkoböckerna i. Den används också till att forska om nutiden. Goseälg Karlstad Släktforskardagarna 2014

Som vanligt har bilden som pryder omslaget något med döden att göra. Denna gång en dödskalle i mosaik från en vägg i ruinstaden Pompeji, Italien.

 

Tack, Anna-Lena Hultman för att du har lagt ner mycket tid med att tvätta och färdigställa materialet, för det är ju till dig som allt material har skickats. Du har gjort ett stort arbete.

Posted in genealogi, genealogy, Hembygd, Nätverk, släkt, släktforskning | Taggad: , , , , , | 1 Comment »

Åker till Släktforskardagarna i Karlstad

Posted by tagesdotter på augusti 25, 2014

Nu drar säsongen 2014/2015 av släktforskning i gång i och med att det är släktforskardagar i Karlstad i helgen 29-31 augusti.

Förra gången jag var på en släktforskningsmässa var i Örebro 2010. Då var även stämman förlagd på lördagen så att man kunde gå och lyssna. Numera ligger den förlagd på fredagen, då föreningarna ville ha det så. Detta så att föreningen kan ha samma personer med på stämma och ha en egen monter på mässan. Mässan är ju lördag och söndag.

Den gången 2010 var det utgivningen av version 5 av Sveriges Dödbok som köptes. Den här gången är det version 6 som ska inhandlas. Det var även tal om i våras att Sveriges Befolkning 1910 skulle vara klart från Riksarkivet lagom till släktforskardagarna, men sedan har inget hörts så utgivningen där är väl framflyttad.

Årets tema är ju något av min specialitet, migration. Det gäller att hålla sig uppdaterad och få nya infallsvinklar i emigrantforskning. 

Min databas om emigranter från Falbygden, de och deras familjer växer hela tiden. Snart över 61 000 individer. Inte har inte blivit så mycket i år eftersom jag även fotograferar en hel del. Det blir utställning om en månad på Vilhelmsro Gårdscafé med mina foton av fåglar, de flesta av tornfalksungar. Då kommer även ett par emigranters gravstenar vara med.

Ett besök på Sverige Amerika Centret ska hinnas med också. 

Ska åka med Nässjö Järnvägsmuseums tåg, kanske träffas vi på tåget eller i Karlstad!

Posted in Amerika, emigrant, Emigranter, genealogi, Nätverk, släkt, släktforskning | 3 Comments »

 
Följ

Få meddelanden om nya inlägg via e-post.