Släktresan

- i dåtid och nutid

  • december 2014
    m ti o to f l s
    « Nov    
    1234567
    891011121314
    15161718192021
    22232425262728
    293031  
  • Arkiv

  • Top 8 Länkar

  • Medlem i

  • Besökare

  • Ange din e-postadress för att följa denna blogg och få meddelanden om nya inlägg via e-post.

Archive for the ‘släkt’ Category

Part 9: Research in twentieth-century in the churchbooks

Posted by tagesdotter på december 19, 2014

Det är mycket lättare att forska efter svenskar på 1900-talet och framåt än det är i US. Vår sekretess är på 70 år, dvs man får inte offentlighetsgöra dokument som är yngre än 70 år. Det betyder att allt eftersom 70 årsgränsen släpper sin grepp görs originalhandlingar tillgängligt för oss forskare.

Men, det finns ett stort M på engelska översätts det till ett stort B, som i But. Jag antar att du redan har genom din forskning upptäckt att de flesta kyrkoböckerna sträcker sig över ett antal år. Exempelvis 1810 – 1830 eller  1896 – 1920. Det gör att böcker som sträcker sig in över 70 årsgränsen ex 1930 – 1955 görs inget material tillgängligt i. Något som gör att information från originalböckerna är inte tillgängligt för dig att läsa i din dator.

Statistik

För den som ändå vill ha den information som är tillgänglig finns SCB materialet att tillgå via Ancestry ($) och Riksarkivet – The National Archives of Sweden ($) på födelse- och dokbok, Lysning- och vigsel samt Död- och begravningsbok. Dessa är avskrifter från originalhandlingarna.

I Sverige har det samlats in statistik länge. SCB är en förkortning på Sveriges Statistiska Central Byrå, en gång hette myndigheten Tabellverket. Hos just Ancestry och Riksarkivet finns det det avskrifter ur originalböckerna Födelse- och Dopbok, Lysning- och Vigselbok och Död- och Begravningsbok. De börjar runt 1860 och sträcker sig långt in på 1900-talet. Hos Ancestry finns de tillgängliga 1860-1941 hos Riksarkivet 1860-1943. 

Från Riksarkivets webbplats:
SCBs kyrkboksavskrifter av födda, vigda och döda 1860–1949. I kungörelsen 1859 stadgades att den årliga statistiken fr.o.m. år 1860 skulle grunda sig på utdrag ur födelse-, vigsel- och dödböckerna samt husförhörslängderna som underlag till folkräkningarna. Befolkningsstatistik var grunden för SCB verksamhet, som startade 1858.

Folkräkningar har vi haft i Sverige sedan långt tillbaka. Dessa i original finns att tillgå hos Riksarkivet 1860 – 1910. Där finns också annat material som fastighetsböcker 1933-1980-talet.

Andrahands källor

Det finns andra källor att tillgå när 70-års gränsen sätter stopp i originalhandlingarna. Det är information som finna att tillgå på DVD, de räknas som andra handskällor eftersom de till den största del hämtade från originalhandlingar oftast avskrivna men också utdrag från dataregister hos myndigheter. Det kommer nästa inlägg här på bloggen handla om, Part 10.

 

Tidigare i den här serien har artiklarna

  1. Swedish roots?
  2. Why they left Sweden
  3. Start in your own country
  4. Emigrant sources
  5. Swedish churchbooks
  6. How the swedish churchbooks works
  7. Differents in the churchbooks
  8. Reading old swedish writing

publicerats.

Posted in ArkivDigital, emigrant, Emigranter, genealogi, genealogy, Hembygd, släkt, släktforskning, Swedish roots | Taggad: , , , , , | Leave a Comment »

Part 7: Differents in the churchbooks

Posted by tagesdotter på december 5, 2014

Det kan vara svårt att förstå sig på hur kyrkoböckerna fungerar vid första anblicken. Varje landsända/Stift har sin version av hur det skulle fungera. I början när bokföringen av församlingsborna började på 1600-talet, finns det inga böcker med kolumner och rader. Då liksom på 1700-talet var uppgifterna i Födelse- och Dopbok, Lysning- och Vigselbok och Döds- och Begravningsbok ofta skrivna i meningar. Löpande text är oftast svårare att läsa än text som finns i kolumner, där man vet vad som är vad.

Dalsland

Oftast finns i de äldre husförhörslängderna inte uppgift om var personerna är födda. Endast födelsedatum. Det kan skapa en hel del svårigheter att forska just i de församlingar som detta förekommer. För husförhörslängderna är ingången till att få veta mer om sina förfäder. Om då inte födelseorten/-församling finns uppgiven kan det vara extra svårt att kontrollera uppgifter i Födelse- och Dopbok. Lysning- och Vigselbok samt Död- och Begravningsbok. Inte självklart att familjemedlemmarna alla är födda i den församlingen som husförhörslängden är i eller att de är födda på samma ställe i församlingen.

Kontakta Melleruds Museum & Släktforskningsarkiv för att få hjälp. De hjälper svensk-amerikaner att hitta sina rötter i Dalsland.

Moder- och annexförsamlingar

I Västergötland är det mycket vanligt med moder- och annexförsamlingar. Här finns många små församlingar/socknar. Oftast hade inte de små råd med att ha egen präst och kommunister, därför gick församlingar ihop och bildade något som heter pastorat. Detta är särskilt synligt i gamla Skaraborgs län och på Falbygden. Här i nuvarande Falköpings kommun fanns en gång i tiden 52 församlingar/socknar. Vanligast på Falbygden var att tre församlingar slog sig samman till ett pastorat, där församlingen som var huvudförsamling kallades för moderförsamling och de andra för annexförsamlingar. De pastorat som fanns och finns nu i Falköpings finns att läsa på Falbygdsanor.se.

Det betyder att för kyrkoböckerna Födelse- och Dopbok. Lysning- och Vigselbok, Död- och Begravningsbok samt In- och Utflyttningslängd ligger dessa oftast i en gemensam volym/bok i äldre tider. Då under moderförsamlingens namn. I vilken ordning som de olika församlingarna finns oftast beskrivet på innehållsförteckning, om inte är huvudregeln att först finns moderförsamlingen och de andra kommer efter. Det kan vara i alla åren i efterföljande ordning i samma församling eller så är det ett år i taget där hela pastoratet finns med. Gemensamt för de fyra kyrkböckerna är att det inte finns något register, som det finns i Husförhörslängderna, som hänvisar till ett specifikt år eller församling. 

 

Tidigare i den här serien har artiklarna

  1. Swedish roots?
  2. Why they left Sweden
  3. Start in your own country
  4. Emigrant sources
  5. Swedish churchbooks
  6. How the swedish churchbooks works

publicerats.

Posted in emigrant, Emigranter, Falköping, genealogi, Hembygd, släkt, släktforskning | Taggad: , , , , , | 2 Comments »

Part 6: How the swedish churchbooks works

Posted by tagesdotter på november 28, 2014

För att kunna göra sökningar efter sina rötter i det svenska kyrkoarkivet, dvs främst i kyrkoböckerna behöver man några förkunskaper om vilka böcker som finns och vad de heter, de sk volymbeteckningarna.

  • AIHusförhörslängd (förkortas ofta hfl) – fram till 1800-talets slut
  • AII – Församlingsbok – böckerna börjar på 1900-talet, efter avskaffandet av husförhör. Församlingsböckerna fördes fram till 30 juni 1991, då Skatteverket tog över den svenska folkbokföringen.
  • B – In- och Utflyttningslängd
  • C – Födelse- o dopbok, innehåller ibland även Vigsel och Dödbok.
  • E – Vigsel- o lysningsbok
  • F – Död- o begravningsbok

AI: Husförhörslängd

Det är främst i Husförhörslängden som släktforskningen sker. Det är här du hämtar uppgifter om familjemedlemmarna och vilka som ingår i hushållet. Vad du får fram är namn, födelsedatum, födelseplats (ofta socken, i äldre böcker kan födelsegården stå här om personen bor och är född i samma församling).

Det är en speciell ordning som hushållet är skriven på i husförhörslängd och Församlingsbok. Det finns varianter på hur det skrevs men nedan kan ses hur det för det mesta står.

  1. Först står mannen, som kan vara hemmansägare, – brukare, torpare eller vad han nu har som yrke och titel.
  2. Sedan kommer hustrun
  3. Barnen
  4. Övriga familjemedlemmar, kanske mor eller svärmor
  5. Tjänstefolk, alltså pigor och drängar

Man kan säga att Husförhörslängden är den bok som allt kretsar kring. De uppgifterna man hittar där måste verifieras, dvs kontrolleras i de andra böckerna. Då främst i Födelse-, Vigsel- och Dödbok, för att se om främst datum stämmer, det är inte alla gånger att de gör det, men i de flesta fall är det så. In- och Utflyttningslängderna är också viktiga. Dina släktingars utflyttning till Amerika finns med där.

AII: Församlingsbok

Församlingsböckerna tar vid när det slutas att hålla husförhör i församlingarna. Då är vi i slutet av 1890-talet. Församlingsböckerna fördes fram till 30 juni 1991, 1 juli tog det svenska skatteverket över folkbokföringen i Sverige. De innehåller samma uppgifter som Husförhörslängderna men i modernare tappning. Det är inte lika noggrant antecknat vilka vaccineringar som gjorts eller om de kan bibeln. Nu tar man för givet att det är så.

B: Flyttningslängd

In- och Utflyttningslängderna är mycket viktiga att ha när familjen/personen som letas efter flyttar utanför församlingen. Hänvisningen som finns i husförhörslängden  till en annan församling hittas här.  Först kontrolleras  utflyttningsuppgiften i utflyttningslängden i den församling som familjen/personen flyttar ut från. Detta för att få bekräftat  att flyttningen gjordes.  Nästa steg är att gå i Inflyttningslängden för den församling som de inflyttade till. Detta för att få fram uppgiften till vart de flyttade in i den nya församlingen. För inte kan du leta  i hela husförhörslängden i den inflyttande församlingen efter den eller de personer som följs.

I  flyttningslängden finns det uppgift från vilken församling den eller de inflyttade kom ifrån. Det som vi forskare är mest intresserade av är vart till de flyttade, stället eller gården. Eller om de flyttade till Amerika.

Det finns ingen innehållsförteckning som i husförhörslängd och församlingsbok. Kan finnas flera församlingar i en volym flyttningslängd, så se upp att du tittar i rätt.

C: Födelse- o dopbok

Som namnet säger innehåller denna bok Födelse och Dop för de som är födda i församlingen. Brukar vara uppställd i en viss ordning:

  1. Nr barn född i församlingen under det aktuella året.
  2. Födelse- och Dopdatum
  3. Barnets fullständiga namn
  4. Föräldrarnas namn med deras yrke och ålder, under senare delen av 1800-talet och på 1900-taöet finns uppgift med om föräldrarnas födelsedatum.
  5. Var barnet är fött, vilket ställe, gård.
  6. Faddrarna, deras yrke och var de bor.

Det är i denna bok som forskaren ska verifiera att det födelsedatum som finns i husförhörslängden är korrekt. Födelse- och dopbok är källan närmast händelsen, i det här fallet födelsen. I Husförhörslängden kan det bli fel, de förs under flera år och då är det lätt att fel blir till. Om det i Husförhörslängderna blir en annan stavning eller konstellation av namnet är det här som ska räknas som den rätta uppgiften. 

Böckerna E och F kan också finnas med här. Flera församlingar kan vara med i samma bok/volym, se sk moder- och annexförsamlingar, det beskrivs i en senare artikel här på bloggen.

E: Lysning- och Vigselbok

Innehåller uppgifter om paret som gifter sig. Det finns tre viktiga datum här. De tre lysningsdatumen och det sista och viktigaste är vigseldatumet. I de tidiga böckerna finns uppgifter om föräldrar. Något som också kan stå är vilken morgongåva maken gav till sin hustru i och med giftermålet. Det var något som var lagstadgat att ge. Ex enligt lag, 30 lod silver.

F: Död- o begravningsbok

I den här boken, Död- och begravningsboken, finns uppgifter som 

  1. Namn på den döda/-e
  2. Var hon/han avled
  3. Ålder – ofta beskrivet i år, månader och dagar.
  4. Föräldrar
  5. Dödsorsak
  6. Namnet på prästen som förrättade begravningen av den döde.

 

De tre C, E och F är de böcker som brukade föras först i församlingarna. Det var viktigt med statistiken förr och det fick man genom att hålla reda på hur många barn som föddes, giftermålen och vilka som avled. Det sista var extra viktigt eftersom vid bouppteckningen som följde skulle kyrkan ha sin del och fattigvården en annan. En sorts skatt skulle betalas av dödsboet till kyrka och församling. Detta under förutsättning att det fanns något att beskatta.

 

Tidigare i den här serien har artiklarna

  1. Swedish roots?
  2. Why they left Sweden
  3. Start in your own country
  4. Emigrant sources
  5. Swedish churchbooks

publicerats.

Posted in Emigranter, Falköping, genealogi, genealogy, släkt, släktforskning, Svensk Historia, Swedish roots | Taggad: , , , , | 3 Comments »

Part 5: Churchbooks of Sweden

Posted by tagesdotter på november 21, 2014

Du har nu förhoppningsvis efter ett idogt letande hemma, hos släkten, i register och källor, fått fram de möjliga uppgifter som går att få fatt på om din farmors far i US. Han som utvandrade från Sverige och invandrade till USA. Information och uppgifter som gör att du kan gå vidare att söka i de svenska källorna för att få fram familj, anor och släkt till honom.

De huvudsakliga och mest värdefulla källorna (jag använder dem hela tiden) är kyrkoböckerna. Sverige har en av de äldsta folkbokföringar i världen. Med det menar jag inte bara folkräkningar vart 5:e eller 10:e år, utan regelbunden, utan avbrott. Det är vi släktforskare mycket tacksamma för i dag.

Det var 1686 som de startades att föras i Sverige. Att det är just det året har med att göra att då kom det en lag att kyrkan skulle anteckna sina undersåtar, dvs Sveriges Befolkning. I varje socken/församling som skulle det föras kyrkoböcker. De som skrev dem var kyrkoherden, komministern eller klockaren. I regel var det de enda som var skrivkunniga i församlingen.

Böckerna var till att hålla iordning vilka som bodde i församlingen, att se till att de kunde sin Marthin Luthers lilla katekes. Det var också ett sätt att kunna beskatta och skriva ut knektar/soldater. Indelningsverket (the Allotment System) hade precis startat upp (mer finns att läsa på Hans Högmans webbplats – Swedish Military History). På Hans Högmans webbplats finns det en hel del information för den som vill lära sig om hur svensk släktforskning fungerar och annat som är bra att kunna i ämnet.

Det finns dock landsändar där kyrkbokföringen började mycket längre bakåt i tiden. I vissa delar av Värmland skedde det redan på 1500-talet.

Viktigast var kyrkoböckerna över Födelse- och Dopbok, Lysnings- och Vigselbok och Döds- och Begravningsbok. Det syns idag genom att de sträcker sig längre ner i tiden än vad Husförhörslängderna gör.

Kyrkböckerna är indelade i län, socken/församling. Det är en av anledningarna varför det är så viktigt att veta socken och län som din anfader/-moder kom i från i Sverige. Det finns församlingar som har samma namn i olika delar av Sverige, liksom det finns orter som har samma namn i USA.

De svenska kyrkoböckerna finns online på nätet att söka i. Det finns tre aktörer. Ancestry, ArkivDigital och SVAR. Den första och sista använder sig av samma ursprungsmaterial, dvs microfilmer som mormonerna filmade av på 1950-60-talen. ArkivDigital fotografier direkt i originalböckerna.

Mer om den svenska kyrkobokföringen genom tiderna finns att läsa på ArkivguidenOrtsnamnregister finns på Institutet för språk och folkminnen.

Tidigare i den här serien har artiklarna

  1. Swedish roots?
  2. Why they left Sweden
  3. Start in your own country
  4. Emigrant sources

publicerats.

Posted in ArkivDigital, emigrant, genealogi, genealogy, genline, Karta, Nätverk, släkt, släktforskning, Svensk Historia | Taggad: , , , , , , , , | 5 Comments »

Part 4: Emigrant sources

Posted by tagesdotter på november 14, 2014

De flesta svenskar tog båten från en svensk hamn, ex Göteborg på västkusten (den största utvandringshamnen i Sverige) till Hull på Englands östkust. Sen var det tåg över landet till Liverpool på den östra sidan. Därifrån var det båt tillsammans med andra nationaliteter till en hamn i USA, för det mesta till New York.

När emigrerade din släkting från Sverige?

Det finns främst fyra källor att hämta information från på nätet.

  1. Census
    I varje Census finns en kolumn Citizienship – Year of Immigration to the United States. Där brukar året stå som immigrationen skedde till USA. Källa: Familysearch (free) och Ancestry ($).

     
  2. Ellis Island
    Ellis Island i New Yorks hamn var dit de flesta immigranter kom till när de kom till US. Det var öppet 1892 – 1924. Ju senare din släkting kom till US, ju detaljerade är listorna, Manifesten, på information. Källa: EllisIsland.org (free). Som sökmotor kan även Steven Morse webbplats användas med fördel.

     
  3. Svenska Poliskammaren
    När emigranten hade hämtat ut sin biljett, skulle denna visas upp för polisen i hamnen. Vem/Vilka som reste på biljetten, ålder, hemort, årtal och destination (hur långt biljetten var köpt till) skrevs upp. Databasen finns att köpa på CD från Göteborgs-Emigranten eller att söka på Ancestry ($) under rubriken ”Swedish Emigrant Records 1783 – 1951″. Materialet är på svenska.

      
  4. Svenska kyrkoböckerna
    Uppgifter om utvandring, noterat i de svenska kyrkoböckerna finns i en databas. Denna finns/fanns på CD:n Emibas. Tyvärr är den slutsåld och ingen mer tryckning planerad. För den som ändå vill ha tillgång till materialet är alternativet webbplatsen Emiweb ($). 
    Här finns den önskade uppgiften om var din emigrant är född.För att kunna göra en så bra sökning som möjligt behöver du de uppgifter du har fått fram om din immigrant från övriga källor du har letat i. söker du på: Surname, Firstname, Born, Parish, Moved from, Emigrant date.

Gemensamt för de båda sista källorna, kanske även i Ellis Island, är att här går varje person under sitt ursprungliga namn, dvs den svenska stavningen. De flesta svenskarna amerikaniserade sina namn. Det kan vara en bidragande orsak att det besvärligt att hitta sina förfäder i Sverige. Något att tänka på är när man söker är att en del tog ett nytt namn.

Nu har du alltså uppgifter om varifrån din morfars far kom i från. Varifrån han utvandrade och födelseförsamling. Nästa steg är att söka i de svenska kyrkböckerna. In Part 5.

Överresan

De flesta emigrantresorna gick över England. De tog båten i en hamn, ex Göteborg till Hull, åkte tåg tvärs över landet till Liverpool. Där de gick på en ny båt med destination USA. På  webbplatsen Ancestors on board.com finns Passanger Lists för dem som tog vägen över England. Ibland reste den svenske emigranten  inte från en svensk hamn, utan istället vägen över Danmark, Norge eller Tyskland. Det var först 1914 som Svensk Amerikanska linjen började gå mellan Göteborg – New York.

 Tidigare i den här serien har artiklarna

  1. Swedish roots?
  2. Why they left Sweden
  3. Start in your own country

publicerats.

Posted in Amerika, Egna Webbplatser, emigrant, Emigranter, genealogi, genealogy, släkt, släktforskning, Swedish roots | Taggad: , , , , , , , , , , | 5 Comments »

Part 3: Start in your own country

Posted by tagesdotter på november 7, 2014

Börja med

En utgångspunkt är något som är viktigt att ha när man börjar släktforska är börja med en person som forskningen utgår från. Det gäller all släktforskning, oberoende var forskaren befinner sig och var i världen som den letar i. Det kan vara från dig själv, din farfar eller någon längre bak i tiden. Gemensamt för alla att det måste finnas uppgifter som gör att du kan forska vidare, att det inte är en återvändsgräns direkt.

Kanske tycker du i första anblicken att i Sverige är det lätt att forska, det är ju ett så litet land. Men så enkelt är det inte. Tänk på att det var ca 1,3 miljoner som utvandrade från Sverige.

I Sverige hade de flesta på 1800-talet och bakåt i tiden, ett sk patronymikon, dvs man satte -son eller -dotter efter pappas förnamn. Därför har de flesta samman namn. Carl Carlsson, Stina Andersdotter, Johan el Johannes Johansson osv. Det betyder att du måste veta var de var födda. Småland eller Västergötland duger inte heller. Bara i nuvarande Falköpings Kommun finns det 52 socknar/församlingar. Tänk dig att leta igenom varenda en, det är ett gedigert arbete och kanske ledsnar du efter ett tag.

För den som forskar på sina rötter i Sverige är det viktigt att uppgifterna som man utgår ifrån är så korrekta som möjligt.

Det som behövs är helst fullständigt namn födelseuppgifter, dvs var personen i fråga är född samt födelsedata, år, månad och dag.

Hur gör man då?

Kanske har du ledtrådar hemma i form av brev och fotografier. Din morfars fars syskon som blev kvar i Sverige kanske skrev till sin bror som emigrerat. Där får du bra ledtrådar var i Sverige som du ska börja leta. Språket kanske ställer till problem, men försök att få hjälp någonstans, ex via den lokala Genealogy -, Historial Society (inlägg på bloggen) eller via Facebook. Precis som i USA så står ateljéns namn och ort på fotografierna.

Gravstenar är en bra utgångspunkt. Där får du ofta fram namn, födelse- och dödsår. Oftast är det bara året som står på gravstenen, har du tur finns även månad och år med. Kontakta Cemetery Office för att få veta mer om vilka fler som finns i graven. Kanske finns gravstenen och information på webbplatsen Find A Grave (free).

Nästa steg är att hitta din morfars far eller vem det nu är som är din utgångspunkt, i registren som finns i ditt land. I Census finns hela familjen uppräknad som bodde på en adress. Om du inte har så bra uppgifter om din morfars far kan du med fördel söka på din morfar i stället. Förhoppningsvis vet du mer om honom än hans pappa.

Census är som du kanske vet en mycket bra källa att plocka information från. Den gjordes och görs vart 10 år.  Den har vi som söker åt andra hållet, dvs efter våra utvandrande släktingar mycket god nytta av. Den senaste släppta Censuset och sökbara är från 1940 och de finns på ett antal aktörers webbplatser. Mest kända är Familysearch (free) och Ancestry ($).

Death Certificate får man inte glömma. Där kan det vara antecknad var din släkting/ana var född. De går att beställa.

Om och när din släkting blev amerikansk medborgare, Naturalizerad som det kallades, finns detta registrerat. När naturalizeringen gjordes skulle alla uppge var de var födda. Registret och originalet är sökbart hos Ancestry i databasen U.S., Naturalization Records – Original Documents, 1795-1972. 

Om din släkting var med i ett krig, finns det antecknat. Drafterna för WW I och II finns på Ancestry. Familysearch.org. Där kan det vara antecknad var han var född i Sverige.

Tidningsnotiser och Death Notice/Obitauries är en guldgruva. Där kan finnas exakt varifrån din morfars far var född samt uppgifter om släkten i Sverige, var syskon och syskonbarn bor vid dödstillfället. Lista över webbplatser med tidningsarkiv finns på Lawson Research Services, LLC. För dig som har släkt som bosatte sig i Illinois är Genealogybanks.com en bra tjänst som tillhandahåller tidningar online. Det finns naturligtvis även tidningar på andra ställen i USA hos dem.

För varje County så finns det ett County Courthouse. De är väl värda besök. Här finns material som inte finns eller kanske aldrig kommer att publiceras på Internet. Länk till Minnesotas County Courthouses. Hur man forskar här finns tips i boken County Courthouse Book.

Var dina immigranter medlemmar i en kyrka? I de svensk-amerikanska kyrkorna fördes det bok på, precis som hemma i Sverige, medlemmarna och deras familj. Här kan det finnas uppgifter om hela familjen, vilka man är släkt i i församlingen och var immigranterna var födda i Sverige. Det fanns/finns en hel del kyrkor i US som har anknytning till Sverige. Ex. Dessa register finns tyvärr inte på Internet men de flesta blev filmade av Lennart Setterdahl 1962-1995. Filmerna finns att få tillgång till på Swenson Swedish Immigration Research Center i Augustana Collage, Rock Island, IL. Kontakta dem gärna i förväg om du tänkt att besöka, så att det görs en sökning i registret efter dina svenska immigranter om de var medlemmar. (Obs! Registret finns bara i Sverige inte på plats i Rock Island). En sådan kyrka är Gethsemane Lutheran Church i Austin, Texas.

Det finns ett flertal webbplatser som kan ha information om den du söker uppgifter om eller hänvisar till var de kan hittas. Men börja på några få för att känna dig fram.

 Tidigare i den här serien har artiklarna

  1. Swedish roots?
  2. Why they left Sweden

publicerats.

Posted in Amerika, efterlysning, emigrant, Emigranter, genealogi, genealogy, släkt, släktforskning, Swedish roots | Taggad: , , , , , , , , , , | 6 Comments »

Part 2: Why they left Sweden

Posted by tagesdotter på oktober 31, 2014

De flesta av oss har emigranter i släkten. Det kan vara på långt håll eller närma i släkten. För oss svenskar är emigrationen till USA något som skedde i det förflutna, det har gått ett antal generationer sedan den gjordes. Men den är inte glömt. Idag utvandrar inte många svenskar till USA, om det inte är för att de arbetar för ett multi internationelt företag, som stationerar sina anställda lite varstans i världen.

De flesta emigranterna blev kvar i sitt nya hemland, de blev immigranter och naturaliserad US medborgare som slog sig ner och skapade ett nytt liv för sig och sin familj. Det kunde gå bra för dem eller så blev inte livet som det var tänkt. Andra var där för att tjäna pengar för att kunna åka hem och exempelvis köpa sig en större gård eller leva gott på sin ålderdom hemma i Sverige.

I dag är Sverige ett mångkulturelt land med många nationaliteter. De har liksom våra utvandrare en gång i tiden, lämnat sitt hemland och flyttat till ett annat. Först emigrerat för att sedan immigrera. Våra immigranters familjer kan har spridits sig över flera världsdelar. Nu senast är det många av syrier som flyr sitt land för krig.

När våra emigranter en gång i tiden gav sig av var det främst till USA. Andra mindre strömmar gick till Tyskland, Danmark, Kanada, Argentina, Brasilien, Ryssland och Sydafrika m fl.

Vilka var orsakerna de gav sig i väg då? Why did they left Sweden? Ja det är ett flertal. De vanligaste är uppräknade här nedan. Några av skälen känns igen även idag.

  • Religiösa skäl
    Sverige var ett ganska kontrollerat land. Det var tvång att gå i kyrkan varje söndag, stadskyrkan, som var den enda som var tillåtna. För de som ville tro på sitt sätt och utöva sin religion var hänvisade att göra det hemma. De blev snart upptäckta och hade två val. Antingen att inrätta sig i ledet eller ge sig i väg. Bishop Hill är en sådan koloni, som startades av Erik Jansson och hans anhängare.
  • Fattigdom
    Missväxt förekom och det fanns ingen mer mark att bryta till jordbruk. Barnkullarna var stora och de flesta överlevde till vuxen ålder, särskilt efter att barnen vaccinerades mot koppor. För att komma någonstans i världen gav man sig i väg. De ville skapa sig en ny framtid någon annanstans. När fattiga hela familjer gav sig av kunde socknen hjälpa till med resekassan. De betalade en klumpsumma och blev så av med framtida kostnader för den/de fattiga. 
  • Övriga i familjen gav sig av för länge sedan
    När maken/makan dör har den föräldern som är kvar ingen kvar som kan sköta om henne/honom på ålderns höst. Så hon/han flyttar till någon till barnen därborta.
  • Äventyrslusta
    De som var framåt och ville göra något nytt. De ville inte vara inrutade i de gamla mönstren ex vara dräng åt jordägande bönder hela livet. Det var svårt för den som kom ur de lägre klasserna att slå sig fram mot toppen.
  • Följde med strömmen, grupptryck
    Vänner och släkt hade givit sig av. Hörde så mycket gott om det nya landet att de flyttade de också. Och ville träffa de sina igen.
  • Arbetsvandring
    Man ville tjäna pengar, för att kunna komma hem och köpa sig en stor gård och bilda familj eller komma hem på åldernshöst och leva ett gott liv. De kunde jobba som maids, servant eller i någon gruva. Några lyckades andra inte.

Folkomflyttningar har det varit så länge människor har levat på jorden. Förr fanns det inga gränser om hur många som fick flytta från och till ett annat land och de fick klara sig på egen hand. I dag är det helt annorlunda, med gränser och lagar som gör att folkomflyttningar inte kan ske hur och när som helst.

Har en kompis som har bott i Sverige i 26 år och är från Filippinerna. Hon har sex syskon. Två av dem bor kvar i hemlandet, en bror i London, England, en annan har nyss flyttat till Australien, en finns i Dubai och en syster fann kärleken här i Sverige efter att hälsat på sin syster för 8 år sedan. Övriga familjemedlemmar finns bl a i Filippinerna, Spanien och USA. Det där med Spanien har med att göra att pappan kom därifrån och flyttade till Filippinerna, då han stred i USA:s armé i Vietnamn och sedan blev stationerad på basen i Manilla.

Tidigare i serien: Part 1: Swedish roots?

Posted in Amerika, emigrant, Emigranter, Falköping, genealogi, genealogy, Hembygd, Resa i Amerika, släkt, släktforskning, Socialt Nätverk, Svensk Historia | Taggad: , , , , , | 7 Comments »

Part 1: Swedish roots?

Posted by tagesdotter på oktober 24, 2014

Att hitta sina rötter i Sverige är något viktigt för svensk-amerikaner. Det syns på Facebook och de olika grupperna som jag är medlem i. Som ex Swedish American Genealogy Group och Swedish/American People Search. Under åren har jag även fått en hel del förfrågningar via min webbplats Emigrant.se.

I Sverige har vi det extra förspänt eftersom våran folkbokföring startade 1686 och är en av de äldsta i världen. Vi har också en öppenhet för nutiden som inte finns någon annanstans i världen även om vi har en 70-års gräns för att se originalhandlingar.

Brukar rekommendera att man går ett kurs i att släktforska, för att lära sig på rätt sätt, få tips i hur man gör och ha någon att fråga, för frågor blir det hela tiden. Men det är inte lätt alla gånger att göra det i ett annat land. Särskilt en smältdeg som USA där det finns så många nationaliteter och var och en forskar på sitt sätt och har material att ta ur. Då gäller det att man bor på rätt ställen, dvs där många svenskar slog sig ner, ex Chicago och Rockford i Illinois, Minneapolis o svensktrakterna i Minnesota eller Lindsborg i Kansas. Swedish American Museum i Chicago har ett Nordic Family Genealogy Center och Swedish Genealogy Society of Minnesota i St Paul, har kurser i att forska efter sina svenska rötter. Eller så tar man vara på när SwedGenTour drar förbi. I höst var det Arlington Heights och Rock Island i Illinois och St Paul, Minnesota som fick besök. För då kan man få hjälp att starta upp sin forskning och tips var och hur man ska leta.

Internet har öppnat upp en hel del för släktforskning över landsgränser som gör att man kan få åtkomst till material och information via sin webbläsare. Det gör att kontakter knyts fortare när man väl har hittat sin släkting i ett annat land. Men det gäller att nå dit.

Språket är något av ett hinder. Det går bra att översätta skrivet material på webbplatser men det är värre med bilder med text och särskilt i skrivstil, som de svenska kyrkböckerna är på, de går inte att översätta med hjälp av google eller annan översättningshjälp. Dessutom är svenskan som finns i kyrkoböckerna inte av dagens datum. Språk förändras med tiden och det gäller även svenskan.

Vill man försöka själv, är det att rekommendera att läsa en bok eller webbplats med instruktioner om hur man gör. Att ha någon att fråga är också bra att ha. För du kör förr eller senare fast. 

För den som ha en bok på engelska rekommenderar jag att använda sig av Släktforska – steg för steg på engelska. Den heter Your swedish roots, A step by step Handbook. Den är att rekommendera för er svensk-amerikaner som vill veta mer om era svenska rötter. I boken får du inte bara hur man forskar utan en hel del förklaringar och översättningar till vad som står i böckerna, ex yrke. Boken finns att köpa på Amazon.com.

 

Det här är början på en artikel serie med engelsk rubrik men texten är på svenska. Den är riktad mot svensk-amerikaner som söker sina rötter i Sverige. Att rubriken är på engelska är för att svensk-amerikaner enklare ska hitta artiklarna på sökmotorer (de söker naturligtvis på sitt eget språk). Texten är på svenska för att bloggen är på svenska. Den kan lätt översättas med hjälp av översättningshjälp i webbläsarna, ex googleöversättning.

Posted in Amerika, emigrant, Emigranter, Facebook, Falköping, genealogi, genealogy, släkt, släktforskning, Swedish roots | Taggad: , , , | 8 Comments »

Utbildning är viktigt i släktforskning

Posted by tagesdotter på oktober 20, 2014

Vi som är kurs(hand)ledare vill naturligtvis kunna lära ut på kunskapen om att släktforska på bästa sätt. Alla har vi våra egna knep, ingen lär ut eller som jag ser mer på saken förmedlar på samma sätt. Liksom våra kursdeltagare har vi olika förutsättningar och sätt att ta tillvara på ny kunskap. För ny kunskap får man vid varje kurstillfälle av deltagarna och erfarenheter. Alla har de egna forskarproblem och sätt att vara. Det gäller att vara lyhörd och pedagogisk, kunna förmedla så att deltagarna förstår och framför att vara påläst i ämnena och vilka resurser som finns att tillgå.

Vi kurs(hand)ledare arbetar oftast ensamma eller i par, vi kör i egen regi (som jag) eller genom en släktforskarförening. Tyvärr kan man som ledare bli hemmablind, köra på i spåret man alltid kört. Kanske blir det så om man varit ledare i ett flertal år. Men det gäller att kunna ta till sig ny kunskap och veta vilka resurser som finns för oss och våra kursdeltagare. Utbildar oss gör vi hela livet, varför också inte i att handleda?

KursledareutbildningAlvesta

Sveriges Släktforskarförbundet hjälper till med att ge utbildning till oss kurs(hand)ledare, de ges i tre olika utbildningsträffar under helg. De har letts av Gunilla Didriksson och Anna-Lena Hultman. Man börjar med grundutbildningen, som även innefattar en hemuppgift som visar att man kan forska fram en familj utan att man är släkt med dessa, precis som man gör när man lotsar fram och hjälper kursdeltagare. Vi får alltså bevisa att vi kan konsten med att släktforska och skriva/redovisa på rätt sätt. Faktiskt ganska välbehövligt att någon annan ger en en uppgift och godkänner den. Som kurs(hand)ledare är man mer van åt andra hållet. Men nu är det ju vi som sitter i skolbänken. Diplom utdelas och möjligheten att gå vidare till nästa kurs, första fortsättningskursen och efter den fortsättningskurs 2.

Under kursträffarna ges inte bara föreläsningar av och om förbundet och deras resurser utan även av andra inhyrda föreläsare. Ibland är det rent ut av kursdeltagarna som delar med sig av sina erfarenheter och kunskaper. När Anna-Lena Hultman föreläste om emigrantforskning i fortsättningskurs 1, var jag med och stöttade. Nu sist var ett föredrag om dna-forskning som en deltagare pratade om. För en kurs är inte bara till för att hämta information utan också för att dela med sig och byta erfarenheter. Samtal och diskussioner förs vid frukost, kaffe, mat eller när så tillfälle ges. Vi träffas ansikte mot ansikte och det är mycket viktigt. Vi distraheras inte av något annat under de aktuella helgerna utan det är bara kursledarutbildningen som gäller.

StudieförbundenAlvesta2010 2

Vi är ungefär 40 kurs(hand)ledare i Sverige som har gått alla tre kurserna. För oss som har gått kurserna är det ett stort plus att kunna visa upp det för ett studieförbund eller för egen del att vara stolt för att vi har fått ett diplom i att vara kursledare. För studieförbunden är det ett sätt att kvalitetssäkra deras kurser/utbildningar i släktforskning. Det bevisar att de har en eller flera duktiga kurs(hand)ledare att tillgå. Oftast är det de som redan är kurs(hand)ledare som går kursledarkurserna och som vill lära sig mer, i ämnen som man aldrig lär ut eller har tagit tag i i sin egen forskning men vill veta mer om. De vill ta till sig nya influenser och annat som kan användas i kursverksamhet. 

In i finrummet

Trovärdigheten för att vara kurs(hand)ledare ökar om denna/-e har gått de här kurserna. Det höjer standarden och släktforskning har möjlighet att komma med i finrummet. För släktforskning i dag ses lite över axeln att det inte är fint nog. Det är ganska tydligt när det anordnas kulturdagar och -veckor i vårt land av kommuner, landsting eller vem nu arrangören är. Våra museer, kyrkor och hembygdsföreningar får gärna vara med men folket som levde på bygden och byggde upp bygden/Sverige är aldrig med. Se min artikel Som vanligt, släktforskning är inte med :(.

Andra har åsikter

Det finns naturligtvis andra som har en annan åsikt och uppfattning om att de här kurserna inte behövs. Argument som: Jag kan ändå, varför ska jag gå en utbildning, det blir en klubb för en inre krets eller helt enkelt är emot det som Släktforskarförbundet försöker göra, att kvalitetssäkra. De vill helt enkelt inte av den ena eller andra anledningen. De personerna får ju tycka och tänka det de vill, vi lever ju i en demokrati. Men de får inte stå i vägen för oss andra som verkligen vill lära oss något nytt och träffa personer på kurs som gör samma sak som sak, dvs lära ut och förmedla konsten att släktforska. Nu råkar det vara Släktforskarförbundet som har tagit tag i att utbilda, ett ganska naturligt val då de är ett förbund.

Egen kritik

Om jag själv ska vara kritisk är att jag saknar uppföljning till kurserna för att kunna hålla sig uppdaterad, diskutera eller helt enkelt hjälpa varandra i konsten. Har efterlyst det förut här på bloggen genom artikeln Forum för kurs(hand)ledare saknas att ett forum för oss som har gått eller går kursledare-utbildningarna att fortsätta vår kunskapsinhämtande och kunna träffas på ett sätt utan att ta sig till en fysisk plats. För oss som har gått alla tre utbildningarna blir det ju inget mer, ingen mer fysisk träff, vad jag vet. Då är ett forum en bra förlängning, där ska vi kunna fortsätta vårt lärande och våra diskussioner. Det ska vara ett forum liknande som föreningen DIS har för sina DIS-funktionärer, dvs öppen bara för oss som gått någon med flera av kursledare-utbildningarna hos Sveriges Släktforskarförbund.

Fortsättning

Jag hoppas verkligen att utbildningssatsningen får fortsätta hos förbundet. Jag vill att fler ska få samma möjlighet som jag att gå de här helgkurserna. Det är ett bra sätt att få ny kunskap för mig som kurs(hand)ledare på ett bra sätt, kontaktnätverket växer. Kurserna är en bra bit på vägen att kvalitetssäkra oss kurs(hand)ledare. Normen är satt.

Själv gick jag grundutbildningen i Alvesta hösten 2010 och fortsättningskurs 1 och 2 under våren 2012 och 2014 här i Falköping. Jag är ensam om att gått de här kurserna i Falköping. Är en oberoende kurs(hand)ledare, alltså mina kurser går inte i någon släktforskningsförenings regi. För mig betyder de här kursledarutbildningarna en hel del, de ger mig självförtroende att fortsätta. Har egen kurslitteratur sedan hösten 2013 som jag har författat själv. den är anpassad till mitt sätt att leda och lära/förmedla ut. 

Posted in Falköping, genealogi, genealogy, Hembygd, Nätverk, släkt, släktforskning, Socialt Nätverk, Svensk Historia | Taggad: , , , , , , , , , , , , | Leave a Comment »

15 kursdeltagare i nybörjarkurser hösten 2014

Posted by tagesdotter på oktober 17, 2014

Släktforskning är ett ord som är på mångas läppar just nu, nja nu kanske ni tycker att jag tar i. Men jag har 15 kursdeltagare i nybörjarkurser just nu!!  De är fördelade på två kurser som går tisdagar och onsdagar.

Kursen på tisdagar startade nu i tisdags, då hade onsdagskursen kommit till hälften av kursträffarna. I båda fallen är det åtta kursträffar som gäller. Att det är åtta är att då är det inte för många gånger för den som konstaterar att det är inget för dem och för de andra att släktforskning vill vi fortsätta med.

Två skilda gäng med olika förutsättningar. Onsdagsgänget, som består av nio deltagare, har verkligen kommit igång att släktforska och suckade redan andra gången att nu är det inte mer än sex gånger kvar. Det är sånt man vill höra som kursledare. Då är de riktigt på hugget och vill veta mer om släkten. Tisdagsgänget är lite mer osäkra med det här med dator och fönsterhantering, a och o att egentligen kunna när man ska lära sig forska. Då ska man lära sig hur dator, klienten AD (ArkivDigital) och hur man gör när man släktforskar. Det blir lite mycket på en gång att lära sig. Men det kommer nog att gå bra. Det är ju alltid så där i början när man ska lära sig något nytt, osäkerheten smyger sig på. Skrev om det där i artikeln Nybörjare är vi alla i början.

Det är i alla fall kul att så många vill veta mer om sin familj och släkt. Jag ställer gärna upp och har fler kurser, det är en konst att vara kursledare eller som jag hellre vill kalla mig – handledare se Att vara kurs(hand)ledare i släktforskning. Jag har numera egen kurslitteratur detta då jag efter ett tag tyckte att den kurslitteratur som finns tillgänglig inte passade mitt sätt att förmedla kunskapen i och det håller även nere kostnaderna för kursdeltagarna.

Till våren väntar förhoppningsvis nya kurser. Fortsättningskurs för de nybörjare jag har nu och kanske nya nybörjarkurser. Jag håller till på ABF i Falköping.

 

 

Posted in genealogi, Hembygd, släkt, släktforskning | Taggad: , , , , , , | Leave a Comment »

 
Följ

Få meddelanden om nya inlägg via e-post.