Släktresan

- i dåtid och nutid

  • november 2014
    m ti o to f l s
    « Okt    
     12
    3456789
    10111213141516
    17181920212223
    24252627282930
  • Arkiv

  • Top 8 Länkar

  • Medlem i

  • Besökare

  • Ange din e-postadress för att följa denna blogg och få meddelanden om nya inlägg via e-post.

Archive for the ‘Hembygd’ Category

Ingen garanti för 100% korrekthet

Posted by tagesdotter på juli 21, 2011

Hoppas att den här artikeln inte avskräcker till att börja släktforska. Men det här är något man bör ha kunskap om att så är det.

Som släktforskare använder man sig av de källor som står till buds. Kyrkoböcker är prio ett källa och sedan tar man till databaser som finns på nät och cd/dvd om man inte kan få åtkomst till första hands källan. Det som man strävar efter är just första handskällor, dvs de källor som finns närmast själva händelsen, det brukar vara det handskrivna materialet (fanns ju inga datorer på den tiden), som ex finns i kyrkoböckerna.

Men det är inte alltid att första hands källor är korrekta. Den som skrev kanske inte var ärlig, skrev fel, glömde bort att tillföra uppgifter eller blev tillfrågad att inte göra detta. Finns exempel på det senare här i trakten, där till och med prästen skulle ha blivit mutad att stryka en dotter i en familj och skriva att hon flyttade till Amerika (hon flyttade till Stockholm). Orsaken var att hon blev med barn och pappan till flickan körde ut henne ur familjen. Ett annat exempel är i födelseboken för Gökhem, min farfar fick fel födelsedatum. Prästen skrev fel i födelsboken. ”Jag vet väl när min egen pöjk var födder” sa alltid min farfars mor.

Ofta var det en skriv- och läskunnig person som förde kyrkoböckerna. Inte nödvändigtvis präst eller komminister, det kunde också vara klockaren som förde bok. Husförhörslängder uppdaterades i samband med husförhör (ni har väl sett Emil i Lönneberga – Husförhör i Katthult?), men också när personer som skulle flytta utanför socknen kom till prästen och ville ha flyttningsbetyg. Då som idag var man tvungen att tala om vart man skulle flytta och den nya adressen. Inte att förglöma stod det även på flyttningsbetyget om man var ledig för äktenskap, inte var gift innan. Det var alltså inte fritt att flytta och röra sig som man ville i Sverige utan att myndigheterna skulle ha reda på det och anteckna. Fram till 1860 skulle man t o m ha inrikespass, då avskaffades även pass för utrikesresor. Men flyttningsbetyget fanns kvar även efter 1860. Tyvärr finns inte många flyttningsbetyg kvar eftersom det lämnades in till nästa sockenpräst och kunde återanvändas av en annan person eller helt enkelt kastades bort.

Det kan även skilja på uppgifter från bok till bok. För att var säker på att ha den mest korrekta uppgiften är att alltid den kyrkebok som är närmast händelsen som är den mest korrekt. För födelse, vigsel och döduppgift ska man i första hand välja födelse- vigsel- och dödbok. Det är lätt hänt att det blev fel uppgifter inskrivna i husförhörslängden.

När en person flyttade från en församling till den andra kunde det lätt bli fel. Kanske visste inte den som förde in personen i den nya församlingen att en församling fanns och ändrade därför till någon närbelägen eller känd församling i stället. Det finns exempel på detta att uppgift om födelseförsamling har ändrats i den nya församlingens husförhörslängd. Det får till följd att för den som släktforskar och vill följa personen bakåt i tiden, inte kommer att hitta personen i fråga.

Som släktforskare har man inget val än att lita på dessa källor. Om vi inte gjorde det skulle det inte bli något släktforskat alls. Man gör så gått det går. Något som är viktigt i sammanhanget är att alltid uppge källan. Det är ett till närmast ett måste när man ska dela med sig av materialet. Om det inte publiceras ihop med forskningsresultat ska det finnas i ditt eget material, så om någon frågar efter vilken/vilka källor som används ska du kunna ta fram det. Ett exempel på en sådan databas är föreningen DIS databas Disbyt, där medlemmar kan skicka in sina forskningsresultat. I Disbyt finns inga källhänvisningar med.

Inte att förglömma är att som forskare kan man även skriva av fel. Det är lätt att slinka fel med fingrarna på tangentbordet. Upptäcker ibland detta även i mitt material och då är det bara att rätta till.

Bli nu inte förskräckta och tar avstånd att släktforska i rädsla att göra fel. Släktforskning är en rolig hobby. Genom att släktforska får du reda din historia inte bara den som finns i historiböckerna, för den skrevs ofta av kungar och styrande.

Posted in genealogi, genealogy, Hembygd, släkt, släktforskning | 1 Comment »

Minnesota goverment shutdown

Posted by tagesdotter på juli 14, 2011

Det är ett flertal länder i världen som har dålig ekonomi. Greklands är ett följetång, likaså USA:s, där man nått taket för skulder och lån. Men USA:s stater och county har också problem.

Som turist och besökare ska man nog inte befinna sig i Minnesota just nu. Eftersom det är Minnesota goverment shutdown och med det är en hel del av det offentliga är stängt. Detta på grund av att de valda politikerna som styr staten Minnesota har inte kunnat bli överens och enas om budgeten för 1 juli 2011 – 30 juni 2012. Gapet mellan partiernas budgetar är 5 billions dollar och med ett budgetunderskott på 1,4 miljarder dollar. Det fick till följd att pengarna tog slut i slutet av juni, verksamhet som är state-finansierat stänges ner.

All state-finansierat verksamhet har dragits ner till ett minimum och sånt som inte är samhällsfarligt har slagit igen. Verksamhet som museum, bibliotek, parker, camp-grounds, djurparker, konserter blir inte av, servicekontor osv. Viss verksamhet bedrivs fortfarande som fängelse, sjukhus, skolor och offentlig verksamhet. 22 000 personer som avlönas är nu utan jobb. De har som tur var fortfarande tillgång till hälso- och sjukvård med det är också allt. Anhöriga som vill besöka sina familjemedlemmar i fängelserna drabbas, eftersom det inte finns personal för just den verksamheten.

Det gör att tillgängligheten för en hel del besöksmål nu inte finns. Som exempelvis Minnesota Historical Society’s lokaler på 345 W. Kellogg Blvd., St. Paul, MN, som jag besökte sommaren 2007, och som är ett av de måste besök i Minneapolis/St Paul området som man bör besöka, om man vill veta mer om Minnesotas historia. Det är inte bara de fysiska lokalerna som är stängda, utan de databaser som föreningen har på nätet har släckts ner. För mig som emigrantforskar, är detta ett avbräck. Detta eftersom databasen Death Certificate Index är väldigt värdefull i sökandet av emigranter, i mitt fall emigranter från Falbygden.

Det har tidigare bara varit en Minnesota goverment shutdown, det var 2005 när man inte kunde enas om budgeten om bl a utbildning, då varade den i åtta dagar. Nu har det gått två veckor och det verkar vara ett riktigt dödlägge den här gången.

Vi får verkligen hoppas att förhandlingarna mellan guvernören och partierna kan återupptas. Eller är det semestertider och semesterstäng hos politikerna i Minnesota?

Posted in Amerika, genealogy, Hembygd, Resa i Amerika, släktforskning | Leave a Comment »

Kristi himmelsfärds dag 2011

Posted by tagesdotter på juni 1, 2011

I år 2011 infaller Kristi himmelsfärds dag ganska sent, i början av juni. Det har att göra med att påsken var också sen i almanackan eftersom Kristi himmelfärds dag är den 40:de dagen efter Påsk. Dagen är en kristen högtidsdag och firas som den dag som Jesus enligt Bibeln lämnade jorden och reste till himlen.

Kristi himmelsfärdsdag infaller alltid på en torsdag, det har också med att göra med påsken eftersom Påskafton alltid infaller på en lördag. Det är också en röd dag i den svenska almanackan.

I år sammanfaller dagen med vår national dag 6 juni. Det gör att för den som kan jobba in klämdagen 3 juni får en lång helg på fem dagar.

Kristi himmelfärds dag har sedan länge varit hembygdsrörelsen dag. Hembygdsföreningar runt om i Sverige har öppet i sina stugor och har aktiviteter runt dessa. Så sker även på Falbygden. Vilka hembygdsföreningar som finns här på bygden finns på webbplatsen Falbygdsanor.se. Klicka er fram till Falbygden – Bygdelänkar.

Brunnhems hembygdsförening har varje Kristi himmelsfärds dag öppet hus i hembygdsstugan och bygdegården samt plantförsäljning där föreningsmedlemmar skänker plantor och behållningen går till föreningen och dess verksamhet. Men de är inte de enda som har verksamhet, även Börstig, Gökhem, Hornborga, Segerstad, Ugglum, Vartofta-Åsaka och Norra Åsarp har aktiviteter i morgon Kristi himmelsfärds dag.

Posted in Falköping, Hembygd, Karta, Nätverk, släktforskning | Leave a Comment »

Vad som händer på Falbygen

Posted by tagesdotter på maj 24, 2011

Falbygden är en bygd där det alltid händer någonting varje dag, i alla fall för det mesta. Det finns många aktiviteter som man kan sysselsätta sig med. Men det gäller att få reda på vad, var och när det händer något. Det finns flera vägar att gå.

Det första är ju att vända sig till den förening eller vem som nu anordnar händelsen. Det kan vara Falbygdens Naturskyddsförening, Falköpings kulturhusförening, Falbygdens museum med fler. Det finns ett stort antal anordnare här på bygden. En del anordar regelbundet en händelse, andra en årlig eller någon då och då.

Vad finns det att göra då? Några exempel: Naturvandringar, tipspromenader, konstutställningar, besöka museum och kyrkor, mässor, återvändardagar, nationaldagsfirande, loppis, konserter, teater, cirkus, fester mm.

Om man vill göra någon speciel aktivitet eller bara vill veta vad som händer på Falbygden, finns det flera ställen att vända sig till att få informationen. Dagens aktiviteter Vad som händer publiceras i Falköping Tidning varje dag. Ett ställe, som jag ofta hämtar information från, är Internet. Turistbyråns evenemangskalender är ett bra sånt ställe att får fram uppgifter från. Den finns att hämta på tre webbplatser, Falköpings Kommun, Turistbyråns, där även månadens evenemang går att ladda ner som pdf-fil för utskrift. Länge kunde man få denna hemskickat till sig, men sedan den lades ut på nätet görs det inte längre.

Naturligtvis händer det med säkerhet fler saker än vad som finns på evenenmangskalendern. En anledning kan vara att anordnare inte anmäler händelsen av någon anledning. Då gäller det att hitta andra vägar. Ett sätt kan vara att besöka gruppen Vad händer i Falköping? på Facebook. Har kan man lägga in evenemang eller någon annan händelse som man vill att världen ska veta om. Själv har jag lagt in blänkare om den här bloggen där. Eller så får man ta till släkt och vänner eller kanske känner till en person som man tror att denne borde veta.

Ja, för er som har tänkt att besöka Falbygden / Falköpings kommun någon gång i framtiden eller bor i området, är det bra att få veta vad som händer. Turistsäsongen drar igång när det gäller museum och andra fasta objekt 1  juni. I år blir det väl i samband med Kristi himmelsfärd och 6 juni. Men det händer något på Falbygden året om!

Har lagt upp en rubrik här till höger -  Falbygden, med länkar till vad som finns att se och händelser.

Posted in Facebook, Falköping, Hembygd, Nätverk, Resa i Amerika, Socialt Nätverk | Leave a Comment »

Hembygdsföreningar bevarar byggnader men…

Posted by tagesdotter på maj 19, 2011

För ett par månader sedan gick Riksantikvarieämbetet ut med att hembygdsgårdarna får nya pengar att bevara byggnaderna. 15 extra miljoner i år. Pengar är något som för det mesta brukar vara en bristvara när den gäller hembygdsrörelsen. Idéer och förslag brukar det dock inte vara brist på.

Ofta är det ryggåsstugor, torp eller industrimiljöer som är föremål för hembygdsgårdarna och  -föreningarnas bevarande. Miljöer som en gång fanns i början på 1900-talet och bakåt i tiden. Man har studiecirklar om sin bygd och sätter upp stolpar där hus en gång har funnits. Så långt är det bra men är det någon som tänker på att bevara byggnader och prylar som användes för bara 50 år tillbaka eller när man tänker på bevarande är det bara på i svunna tider och inget som vi själva har upplevt? De miljöerna blir ju också i framtiden något som har funnits i svunna tider.

En annan aspekt att bevara sin hembygd och byggnader är att ta reda på vem som har bott i de bevarade byggnaderna. Här på Falbygden har vi ganska många bevarade byggnader från en gång i tiden. De bevaras oftast av olika föreningar, vars medlemmar lägger ner mycket tid och ork. Exempel på stugor är Skogs stuga i Broddetorp, Gran-Annas stuga i Vårkumla och de tre stugorna vid Segerstads bygdegård/kyrka, Idas, Granna Hildes, och Augusta Barkes stugor, samt industrinmiljön Ryttarens Torvströfabrik i Kättilstorp.

Men lika viktigt som att bevara miljöer från den gamla tiden är de som har bott i stugorna; de får inte glömmas. Att forska om bygdens folk är i min mening lika viktigt som att bevara husen. Utan personerna hade inte husen/stugorna inte byggts eller funnits.

Vi släktforskare har kanske lättare att ta steget över från ren släktforskning till att hembygdsforska om en socken än att en medlem i en hembygdsförening gör detta. Det finns exempel på detta här på Falbygden. Som ex i Kinneved och Brunnhem. Där är släktforskare involverad i hembygdsforskningen. Något som förvånar mig är att ingen har släktforskat och gjort någon utredning om de som bodde på Åslet Tå. Åsle Tå är den mest bevarade tå-gatan där husen finns kvar på sin ursprungliga plats, i Sverige. Här verkar det att bevarandet av byggnaderna och redskapen är viktigare än de som bodde där, i alla fall finns det ingen släktforskning eller kartläggning (som jag vet) av de som en gång bodde på tån.

Så ett samarbete mellan hembygdföreningar och släktforskare är för mig ett måste för att levande göra stugorna och de redskap som finns kvar och användes av personer på bygden en gång i tiden. Att bevara hus och redskap och sätta ut stolpar är bra, men för mig som släktforskar är detta bara ett ben att bevara bygden. Ett annat är att veta vilka som bott där samt det tredje är att berätta om detta för oss som lever i dag. Det sista är de flesta föreningar bra på.

Posted in Falköping, genealogi, Hembygd, släktforskning | 3 Comments »

Virtuella vänner vanligare än vanliga?

Posted by tagesdotter på maj 11, 2011

Många är vi som är uppkopplade mot Internet. Kontakt med kompisar och släktingar via e-post, chatt och communities. Vi bloggar och tvittrar för att hålla kontakten och för att se till att vi syns och hörs.

Så hur är det med dina vänner och ”vänner”? Har du fler virituella än vanliga? Oftast är så fallet. De vanliga vännerna har man i närområdet medans de virituella kan finnas över hela jordklotet. Visst kan barndomsvänner flytta till en annan världsdel (har en klasskompis som bor i Japan) och för att inte tappa kontakten har man blivit virtuella kompisar.

Virtuella kompisar har inga geografiska begränsningar, dvs de behöver man inte åka till utan träffen är på datorskärmen. Ofta är man kompis på nätet med sina vanliga kompisar också. Man håller reda på varandra dagligen via ex Facebook. 

Som släktforskare är nätet en guldgruva. Jag använder mig av nätet och dess möjligheter att för att få kontakt med personer som jag annars inte hade träffat. Har en hel del släktingar och släktforskningskollegor ute i vida världen, en del har jag träffat ansikte mot ansikte, men de flesta har jag fått kontakt med via någon frågelåda eller nätverk, som Message Boards på Rootsweb.com och Genealogy.com eller Facebook och GenealogyWise. Tänk vad begränsad man var när inte datorn fanns. Datorn och dess program och hjälpmedel har gjort att världen har krympt och flyttat in hemma.

Från ComputerSweden tisdagen 10 maj 2011
I genomsnitt har de som använder sociala medier dubblet så många vänner online som utanför nätet, enligt en studie som gjorts av Cystic Fibrosis Trust, uppger The Guardian. Dessutom är vi mer öppna, trygga och ärliga med våra virtuella vänner än med dem vi har i verkligheten. En av tio uppger att de träffat sin bästa vän på nätet eller tror att de kommer att knyta vänskapsband där.

Posted in Blogga, efterlysning, Facebook, Falköping, genealogi, Hembygd, mix, Nätverk, släktforskning, Socialt Nätverk, Tvittra | Leave a Comment »

Falköping, Sveriges sockentätaste kommun?

Posted by tagesdotter på maj 9, 2011

Ja, det är något som jag undrar. Jag har i alla fall inte hittat någon annan kommun som har så många socknar som Falköping. Hur många är de då undrar ni säkert. Jag räknar 52 socknar/församlingar. Vilka är de då? Jag tänker inte rabbla upp alla här, men en lista över alla finns på min webbplats www.falbygdsanor.seSocknar. De sträcker sig över alfabetet, med början på B, som i Bjurum och avslutas på Ö, som i Östra Tunhem.

Falköping hade en gång en lands- och en stadsförsamling, ja om man ska hårddra var det faktiskt två landsförsamlingar, den Västra och den Östra.

En gång i tiden hade varje socken även en egen kyrka. Numera är flera små rivna och socknar gått ihop om en, som exempelvis den lilla socknen Södra Kyrketorp, dess kyrka revs och dess invånare tillhör Stenstorps kyrka. Men Falbygden är fortfarande den kyrkotätaste kommunen på fastlandet. Gotland är också ett kyrktätt område.

En anledning till att Falbygden är så sockentätt kan vara att den här delen av Sverige var den första som kristnades. Vi har Gudhems nunnekloster inom området. Varnhems munkkloster ligger på andra sidan av Hornborgasjön och där har Sveriges äldsta kyrka grävts ut. Skara domkyrka ligger heller inte så långt borta. 

Skaraborgs län hette en gång i tiden för Orreholmens län. Namnet kom från gården Orreholmen kungsgård, som ligger i socknen Skörstorp och i Falköpings kommun. Skörstorps kyrka är den enda rundkyrka i Skara stift. Gustav Vasa och framför allt Erik XIV var här åtskilliga gånger. Det finns även en legend här. För Eriks enorma rikedom togs inte över av brodern Johan III. Legenden heter att den kan finnas nedgrävd någonstans och ett ställe den skulle kunna ligga är på Orreholmens kungsgård.

Falköpings kommun är också ytmässigt den största kommunen i gamla Skaraborgs län. Kommunen gränsar till gamla Älvsborgs län och går i andra ändan upp på berget Billingen. Så en del Skövdebor bor faktiskt i Falköpings kommun och inte i Skövde. Befolkningsmängden är dock inte att skryta med, ca 32 00 inom kommunen, hälften av dessa bor inne i staden Falköping.

Alla kommuners socknar finns listade i den gamla länen här.

Posted in Falköping, genealogi, Hembygd, Karta | 2 Comments »

Valborgsmässofirandet

Posted by tagesdotter på april 29, 2011

Valborgsmässofirandet i Sverige är ingen gammal tradition för mig. För mig Påskelden mycket större när jag växte upp. Numera har den traditionen mer eller mindre dött ut här och ersatts av Valborg. Känner bara till ett ställa som det eldas i trakten och det är i Ulla eller Ullene som det egentligen heter (som ligger mitt i Västergötland). Där finns en livaktigt hembygdsförening som anordnar en brasa och fyrverkerier varje år.

Valborg fanns där men det var inget som firades varje år när jag var barn. Min mamma har berättat att när hon var ung, skulle man ta på sig sina sommarkläder på Valborg, oavsett vilken temperatur eller hur vädret var. Brr, tänk vad kallt det var när snön låg kvar. I år 2011 kan man kanske gå med sommarkläder till Valborgsmässoelden. Tänka på är dock att det blir kallt fort när solen försvinner, det är ingen värme i luften och vinden än.

Valborg var en engelsk prinsessa som blev abbedissa i någon tysk stat på 400-talet. Valborg blev helgon 1 maj 779.  

Valborgsmässoelden är tyskarnas variant på påskeld vi har importerat. Natten mellan 30 april – 1 maj red häxorna på kvastar / getabockar till en offerplats. Känns det igen? Jojomänsam, det är samma som våra häxor tar kvasten till Blåkulla på Skärtorsdagen och hälsas hem med en påskbrasa på Påskafton. Men här verkar det som de har vänt på det, dvs de har en eld när de reser inte när de kommer hem, som vi har med Påskelden.

I dag kanske Valborg är en mer akademisk högtid, dvs det är något som studenterna har tagit till sig och firar. Med studentkörer och kortege på gatorna, som ex Lundaspexet och Cortégen från Chalmers. Mösspåtagning är en viktig tradition på vissa lärosäten, såsom Linköping och Stockholm. En av alla de sånger som framförs brukar vara Studentsången. Musiken till denna har väl som alla vet en prins skrivit. Prins Gustaf, son till Oskar I och Josefine. Tyvärr gick Gustaf bort alldeles förtidigt av Tyfoidfeber, vilken musikskatt Sverige gick miste om där.

I dag är Valborg mer en gräns mellan vinter och vår. I år verkar det vara mer av gränsen mellan vinter och sommar eftersom sommarvärmen tycks redan har kommit. Vi får se hur länge värmen varar. Det kanske blir som i fjol. Då hade vi varmt under maj och juni var en kall och dragig månad. Bättre lycka i år, får vi hoppas!

Posted in Falköping, Hembygd, Resa i Amerika | Leave a Comment »

Odla för hushållet

Posted by tagesdotter på april 27, 2011

Det här med att odla egen mat har gjorts i flera tusen år. Det var när människan blev bosatt som det blev en överlevnadsstrategi, samtidigt började man även hålla boskap. Falbygden är en gammal odlings bygd. Det syns om inte annat med alla våra megalitgravar gånggrifterna. I området finns 3/4 av alla gånggrifter i Sverige. Det finns fotografier från Ekornavallen i Broddetorp där potatisen odlades intill väggen på den stora graven Girommen. Då var det för verklig överlevnad. Befolkningstillväxten var stor och det var ont om odlingsmark. Det var torpare och de som inte hade någon egen mark som odlade där. Ekornavallen var en gång bara en liten del av alla gravar och rösen som fanns i trakten. Det var dock bara där som stenarna och spåren blev kvar, resten är uppodlat.

Västergötland var en av de första bygderna som kristnades. Det syns tydligt här på Falbygden eftersom vi är den kyrkotätaste området på fastlandet (på Gotland är det lika tätt) i Sverige. Här har det funnits kyrkor i varje socken. I Gökhem var det t o m två kyrkor, tätt intill varandra. Sägnen där var att det var två systrar som inte kunde bestämma sig var kyrkan skulle ligga så de byggde var sin. Efter en tid dog den ena och då blev bygget övergivet. Min teori är dock att det som i dag är kyrkoruin var tänkt som gårdskyrka. För det var inte ovanligt att storbönder hade egna kyrkor en gång i tiden. Ruinen ligger intill gården Överkyrke. Det finns bara två gårdar med namnet Överkyrke (Nedre och Övre) i Sverige. Båda ligger i Gökhem.

När potatisen importerades till Sverige, blev det snabbt en viktig gröda och basfödan. För många blev potatis det som räddade livet. Det kan läsas om i böckerna om Kulla-Gulla. Där i beskrivs att potatisen var skillnaden mellan liv och död i fattig Sverige. Det var likadant på Irland. När potatispesten slog till på 1840-talet var det katastrof, The Great Irish Famine. Det blev det hungersnöd och den stora massutvandringen från Irland till USA tog fart.

Det är först på 1900-talet som jordbruket blev industrialiserat i och med att människor flyttade in till städer och inte hade tillgång till egen täppa utan går till affären för att köpa mat. Befolkningen har också ökat markant. Sveriges befolkning är numera över 9 miljoner.

Själv är jag uppväxt på en gård, där odling av potatis och grönsaker var en del av livet och det odlades till husbehov. Från första början har jag varit med i kålgår’n och det har jag fortsatt med. Ränderna går inte ur. Det gäller att odla och kunna lägga på lager i jordkällaren, skafferi och i frysen, för att ta upp och äta på vintern. Det är sällan jag köper några grönsaker. Om i så fall är det färska, som ex sallad och gurka.

Numera har det blivit big business att odla som våra förfäder. Ett namn har det fått också. Det kallas det att man odlar ekologiskt. För mig spelar det ingen roll, jag fortsätter att bruka och odla jorden. Behöver ingen marknadsföringsterm.

Posted in Amerika, emigrant, Falköping, Hembygd, Nätverk | Leave a Comment »

Kulturen är stark i Falköping

Posted by tagesdotter på april 21, 2011

Kultur vad är det? Enligt Wikipedia kommer det från det latinska ordet cultura av cultus som betyder odling och som hör samman med ordet kult.

Kultur kan betyda sedvänja, levnadssätt, religion och ritualer, sånt som förs från generation till generation. Det är ett ganska vidsträckt begrepp. I dag tänker vi kanske mer på musik, teater och konst.

Att det konst som man tänker på med ordet kultur, syns om inte annat i under Konstrundan i Påsk här på Falbygden. Konstrundan har varit och är bra förankrad på bygden. Det är det konst i alla dess former som gäller. Konstrundan börjar i dag Skärtorsdagen och avslutas Annandag Påsk. Det är en tradition som har funnits länge här om än blivit i större skala de senaste åren, särskilt fick det sig en uppsving när Tranrikemässan i Broddetorp startade 2006. Inte att förglömma är att vi fick också en landbygdsutvecklare (som även har startat upp ett eget företag Niclas Fällströms Guide & Information) och EU-pengar att fördela. Till det blev ju Falköping den första CittaSlow kommunen i Sverige.

Här på Falbygden är kultur ett mycket starkt inslag, det finns flera konstnärer och ateljéer. Vi har även tre affärer som säljer konst och ramar, en av dessa säljer även bilfönster. Musikfestivaler anordnas som exempelvis Parkfestivalen i Mössebergsparken eller Dragonflyfestivalen i Ekehagens fornby i Åsarp osv.

Under sommaren i Slow Food anda blir det lördagsmarknad på Stora Torget i Falköping. Skördemarknad kallar man det. Där kommer lokala producenter och konstnärer vara med.

På hösten har vi Mekelsmäss som i år är i skarven mellan september och oktober. Första gången Mekelsmäss anordnades här på Falbygden, var 2000. Då visas och försäljs som namnet påvisar främst matprodukter. Men konsten kommer även in här, där konstnatten är en påtaglig del.

Men vart har släktforskningen då tagit vägen, är inte det kultur? JoO vill jag utbrista! Om man nu ska gå tillbaka till ursprunget till vad kultur betyder, dvs något som förs från generation till generation passar släktforskningen bra in.

Vem var det som en gång i tiden som odlade ekologiskt?  Våra förfäder/anor så klart!
Vilka var de? Det kan vi släktforskare berätta om!

Posted in Falköping, Hembygd, Nätverk | Leave a Comment »

 
Följ

Få meddelanden om nya inlägg via e-post.