Släktresan

- i dåtid och nutid

  • september 2014
    m ti o to f l s
    « Aug    
    1234567
    891011121314
    15161718192021
    22232425262728
    2930  
  • Arkiv

  • Top 8 Länkar

  • Medlem i

  • Besökare

  • Ange din e-postadress för att följa denna blogg och få meddelanden om nya inlägg via e-post.

Archive for the ‘Hembygd’ Category

Klassträff, 30 år sen sist

Posted by tagesdotter på september 12, 2011

Tänk vad tiden går! 30 år sedan jag slutade nian. I helgen hade avgångsklasserna från Flobyskolan 1981 klassträff. Vi var tre klasser 9A, 9B och 9C. Tyvärr var väl inte mer än hälften där. En del av oss bor numera i utlandet. De som är längst bort finns i Botswana och Japan och dessutom gick en bort i fjol somras. De som kom längst bort till festen bor i Malmö, Falkenberg och Södertälje.

Vad de tre bokstäverna stod för? A – ungarna inne i samhället Floby, B – de som bodde runt om och C – vi som gick de första sex åren på Odensbergsskolan.

I dag blandar man klasserna vid skolstarten av 7:an och tur är väl det, för jag upplevde ett utanförskap. Vi i C betraktades som bråkmakare, om det hände något fick vi ofta skulden även om vi var helt oskyldiga. Det hjälpte väl inte till att vi hade två i klassen som var ganska skoltrötta och därför hittade på hyss. 

Platsen för klassträffen var Åsle Tå, utanför Falköping, där Skafferiet stod för maten som bestod av tre pajer. Vi var ju inte där för maten utan för att träffas. En del har man inte sett på 30 år och det var verkligen kul att träffas om än en del har förändrats en hel del. Det har väl jag också men man ser inte den på samma sätt eftersom man ser sig själv i spegeln varje dag.

Först var det en tipspromenad och sedan dags att sätta sig till bord. Vi blandade klasserna och åt pajbuffé. Prisutdelning en sån där hjälm med ölburk uppe på med sugrör. Och sen satt vi och pratade hela kvällen. En del hade man inte träffat på 30 år och kände inte igen. Trots att många bor kvar i trakterna ser man dem inte så ofta eller så är det där att känna igen folk.

Priser för tipspromenaden

 
För dem i klassen som var med och inte med, finns fler bilder på Facebook.

Posted in Facebook, Falköping, Hembygd, Nätverk, Socialt Nätverk | Leave a Comment »

Släktgårdar

Posted by tagesdotter på augusti 29, 2011

Inventering av släktgårdar i Sverige pågår, jag hoppas att ni inte har missat detta. Det är JUF (Jordbrukarnas Ungdoms Förbund),  som gör inventeringen.

En släktgård här på Falbygden är Korsgården i Jäla. Den har varit i samma familj i nedstigande led i minst sju generationer. Nuvarande ägarparet är Maria och Sven-Åke Wardin. Wardins Gårdsprodukter är här på Falbygden ett välkänt ekologiskt företag. Jag hoppas att de har tagit kontakt med JUF för att komma med på listan som släktgård.

Förra gången som inventeringen räknades inte kvinnliga eller adopterade ägare. Nu tar man även med om gården har ärvts på dessa sätt. Korsgården i Jäla har gått i arv sedan Marias farmors farmors mormor Karin Larsdotter föddes 1783 på gården.

Släktgårdar i min släkt

Har tre gårdar i min familj, som jag räknar som släktgårdar. En av dessa gårdar har gått i min släkt i generationer, Sörgården i Gökhem. Men tyvärr räknas inte detta som en släktgård eftersom den har hoppat från ena släktgrenen till den andra. Först var det på min mammas sida, vars familj sålde gården i slutet på 1800-talets första hälft. 30 år senare köpte min pappas släkt gården. I dag är det min kusin Mikael Ljunggren som äger och brukar gården.

En annan släktgård som jag räknar är Bissgården i Segerstad. Gården var i familjens ägo minst sedab 1745, då min anmoder Maja Persdotter föddes på gården (1745-1810), till 1945, när min mormors morfar August Persson avled. Idag äger och brukar Hanna Johansson från Bonde söker fru gården.

Den sista släktgården som jag tänker räkna upp här är Strängagården Öja Södra Kyrketorp. Den har funnits i släkten sedan slutet av 1800-talet. Från början var markerna socknens utmarker, så gården är en ihopaplock av olika tegar, bl a soldattorp, men ändå sammanhängande. Det går tre Skövde-vägar rakt igenom markerna, den ena vägen börjar dock se ganska övervuxen ut och vägen är dock inte så lång längre, det som syns numera är endast den del som går över Strängagården. Det var den andra Skövde vägen. Den första syns endast hos grannen i Klostergården om man vet att den gick där. Den tredje sträcker sig över till Systra Kvarn och mynnar ut i den nuvarande Skövdevägen med nummer 46. Min mormors mor (se ovan) Jenny Persson (1884-1970) gifte sig med den förste familjeägaren Albert Andersson (1877-1859) 1911. Numera är det mina föräldrar som äger gården.

Posted in Falköping, genealogi, Hembygd, Nätverk, släktforskning | 1 Comment »

Svenska släktforskningsbloggar

Posted by tagesdotter på augusti 24, 2011

Det finns en hel del svenska bloggar som handlar om släktforskning eller ämnen som gränsar. Den här bloggen är en av dem. Jag försöker att skriva ett inlägg i veckan ibland blir det två. Vad jag skriver om hittar jag inspiration från omgivning, andra gånger är det jag något jag själv tycker jag måste ta upp. Ibland har jag idétorka och då gäller det att vara kreativ. Har ett antal halvskrivna inlägg som jag jobbar på ibland när jag får energi, andra blir det inget av och makuleras.

Det gäller att man når ut med sin blogg och skrivande. Man vill ju gärna få läsare och kommentarer på sina inlägg. Det gör att det blir mycket roligare att forsätta och man känner sig uppskattad. Har sett att det finns länkar till min blogg via olika webbplatser. Några är HovaledsbrudarMyHeritage blogg (där länkar till fyra av mina webbplatser finns med), Släktforskning för noviser och Västra Mälardalens Släktforskare. Har dessutom lagt länkar från några samlingssidor där länkar till bloggar samlas. Som Aftonbladets Bloggportalen, Toppblogg, TopBlogArea. Dessutom finns jag med på den amerikanska släktforsknings bloggportalen GeneaBloggers.

Men det är ganska svårt att kategorisera en släktforskningsblogg, eftersom ämnet inte finns som en kategori. Vad ska man då ligga under? På Aftonbladet finns jag under Humaniora, Toppblogg under Kultur och hos TopBlogArea under Kultur & Historia. Det finns ingen egen kategori för släktforskning, det skulle behövas.

Det här att det inte finns någon egen kategori gör att det inte finns något samlat ställe som bloggar som släktforskning i någon form. Det får mig att undrar hur många bloggar i ämnet det finns. Någon som vet?

Har diskuterat detta med Ewa KlingbergAntyda.se som har den egna bloggen Hovaledbrudar. Vad vi vet finns det ingen liknande svensk samling-/webbplats som Geneabloggers.com, där man att kan anmäla sig att man vill vara med, 1 900 bloggare är där anslutna. Det finns en del listor för svenska släktforskningsbloggar men de är inte fullständiga, dvs alla finns inte listade där. 

Önskvärt vore att någon skulle kunna ta i det här, kanske skapa en svensk eller varför inte en skandinavisk webbplats för bara bloggar som handlar om släktforskning och liknande ämnen. För en Nordisk webbplats vore något här, vi är nog inte så många i varje land och för att det ska bli något av det här. Jag är inte ute efter bara en lista utan jag skulle vilja att när bloggen uppdateras syns detta, som ex på Västra Mälardalens Släktforskare.

Tyvärr har jag inte den programeringskunskap som behövs här, inte heller tiden. Någon som vill ta tag i det här?  Kanske vore det något som kan diskuteras nu när det är Släktforskardagarna i helgen.

Posted in Blogga, emigrant, genealogi, genealogy, Hembygd, Nätverk, släktforskning | 3 Comments »

Släktled

Posted by tagesdotter på augusti 4, 2011

När man har släktforskat så långt det går ner i tiden eller så lång man kommer just då (ibland ger man upp och låter anforskningen ligga några år tills man är redo att ta upp det igen), vad ska man göra då om man inte vill sluta att forska? Jo man grenar ut släktträdet, ger syskonen till sina anor familjer. Släktträdet växer på så sätt bredden i stället för bara på anorna. Det är ett effektivt sätt att få reda vilka som man är släkt med och är mycket givande eftersom bekantskapskretsen växter. Ofta får man då en överraskning, det kan vara en granne eller en barndomskamrat.

Min senaste släktutredning var på min mammas sida. släktboken var över min mormors farfar och hans sex syskon, vars föräldrar Per Larsson och Maria Salomonsdotter var födda på andra hälften av 1700-talet. Anledningen till att släktboken blev av i slutet av 2003 var att vi hade besök av släkt från USA på försommaren och när det kallades till släktmöte undrade alla hur de var släkt. Det tog ett tag att göra den. Tyvärr har personer som inte släktforskar förståelse hur lång tid det tar att forska fram uppgifter, särskilt på 1900-talet eftersom 70-års gränsen gäller för böcker och material som finns i arkiven. Det är då att ta till telefonen och ringa runt samt kontakta Skatteverket för att verifiera uppgifter. Det tog i alla fall nästan ett halvår att få fram uppgifter. Efter att boken blev utgiven har dock en gren blivit större. En av syskonen hade fyra barn varav en gifte sig och emigrerade (tyvärr dog de tre andra i tidig ålder. Denna gren är sedan boken tillkomst återfunnen och en släktbok har kommit från Texas.

Oftast delar släktingar med sig av uppgifter men har haft kontakt med personer som undrar varför man ringer och vill ha reda på personuppgifter, dvs de är misstänksamma. Man undrar ju då vad de har att dölja. Men som tur var är dessa personer i minioritet och att det går att få reda på en hel del av de eftersökta uppgifterna på annat sätt.

Man börjar läsa en släktbok undras det över hur är man släkt. Ja, det finns ju olika sätt att räkna på. Det gamla sättet är ju det här med syssling och pyssling men själv föredrar jag det engelska sätten med kusiner och ett siffra för det släktled man befinner sig i. Som exempel är min syster 2:a kusinbarn med sin man.

  1. Generation 1 – Syskon
  2. Generation 2 – Kusin, 1:a kusin, tvåmänning, A-kusin
  3. Generation 3 – Syssling, 2:a kusin, tremänning, småkusin, nästkusin
  4. Generation 4 – Brylling, 3:e kusin, fyrmänning, B-kusin
  5. Generation 5 – Pyssling, 4:e kusin, femmänning, C-kusin

När man kommer längre bort i släktledet är det nog enklast att bara sätta på en siffra framför kusin och siffran får representera hur lång bort i släktledet man är släkt.

Min släktgård på min mammas sida är Bissgården i Segerstad. I dag mer känd som den gård som Hanna Johansson från Bonde söker fru bor på och brukar.

Posted in Amerika, Emigranter, Falköping, genealogi, genealogy, Hembygd, Nätverk, släkt, släktforskning | Leave a Comment »

Släktforskningsväder

Posted by tagesdotter på juli 28, 2011

Sommar betyder att vara ute i det fina vädret. Men när det är kallt, blåsigt och regnar vad gör man då? Ett alternativ är att släktforska.

Man behöver inte ha dåligt samvete om att släktforskning egentligen är en vintersysselsättning, för när det är som det är där ute just nu i det fria, är det brr-väder. Dvs man fryser och har ingen lust att vara där ute helt enkelt. Det går heller inte påta i trädgårds- eller grönsakslanden, något som jag längtar efter så här i regnigt väder. Man vet ju att även ogräset växer och det kan inte rensas bort eftersom det är ganska klenigt och grannen kan ju rycka upp också. dvs grönsaken, kryddan eller blomman. Försöker dock ändå, det går bra att gallra morötter eftersom de lätt går att få upp.

Läsa böcker och se på film är också andra sysselsättningar regniga sommardagar eller helt enkelt sova bort dagarna. Själv tar jag så här i semestertider långa sovmornar. Vakna runt nio är enkelt, särskilt om man inte lägger sig före elva på kvällen innan. Skönt att inte behöva stressa på morgnarna. Är ingen morgonmänniska utan är en sån där som har 25 timmars klocka i kroppen, dvs är pigg på kvällen.

Mellan regnskurarna och när himlen är någelunda blå tar jag med kameran ut för att ta foton av vår fina natur här på Falbygden. Tyvärr blir det inte så bra kort med en mulen himmel även om jag jagar fina moln. Har numera ett polarisationsfilter på objektiven, som gör att man får bättre färger, allt går inte att rätta till i Photoshop, särskilt inte om man som jag har en gammal version.

Eftersom det regnat och regnar de flesta dagarna på min semester passar jag på i stället att jobba på min databas om Emigranter från Falbygden. Det är ett sånt där evighetsarbete som aldrig tar slut. Basen har växt en hel del i år. Från början hade jag tänkt mig att komma upp i år i 45 000 individer (startade på 38 000) men är snart uppe i 47. En anledning var att jag bröt armen och var sjukskriven i två månader, sysselsatte mig med att mata in. Och sen har det bara rullat på.

Upptäckt att förhållandevis många Falbygdsbor slog sig ner i Rhode Island, särskilt i Kent Co och Providence Co. Men de flesta fanns i Illinois där städerna Chicago och Rockford är dominerande. 50 nya återfunna avlidna emigranter från Falbygden har jag hittat också på senaste tiden, nu är antalet för i år uppe i 160. Den senaste personen lagt till listan var en som utvandrade till Warwick i Kent Co, RI.

Men arbetar också med mina fotografier.  Har en hel del foton att ta vara på och göra ordning. Några bilder kommer också att läggas upp på Facebook. De senaste två åren har jag låtit trycka upp en fotoalmanacka, som jag ger bort som julklapp. En går till Indiana, till en släkting på min mammas sida. Vi har haft kontakt i över 30 år, först via brev och sen via e-post. Hon och hennes familj var en av de jag och min mamma besökte sommaren 2007 på vår USA resa.

I alla fall gäller det att ha en bra sysselsättning, för att inget ha att göra är inget för mig, om än det är ganska gôtt att lata sig ibland.

Posted in Falköping, genealogi, Hembygd, släkt, släktforskning | Leave a Comment »

Ingen garanti för 100% korrekthet

Posted by tagesdotter på juli 21, 2011

Hoppas att den här artikeln inte avskräcker till att börja släktforska. Men det här är något man bör ha kunskap om att så är det.

Som släktforskare använder man sig av de källor som står till buds. Kyrkoböcker är prio ett källa och sedan tar man till databaser som finns på nät och cd/dvd om man inte kan få åtkomst till första hands källan. Det som man strävar efter är just första handskällor, dvs de källor som finns närmast själva händelsen, det brukar vara det handskrivna materialet (fanns ju inga datorer på den tiden), som ex finns i kyrkoböckerna.

Men det är inte alltid att första hands källor är korrekta. Den som skrev kanske inte var ärlig, skrev fel, glömde bort att tillföra uppgifter eller blev tillfrågad att inte göra detta. Finns exempel på det senare här i trakten, där till och med prästen skulle ha blivit mutad att stryka en dotter i en familj och skriva att hon flyttade till Amerika (hon flyttade till Stockholm). Orsaken var att hon blev med barn och pappan till flickan körde ut henne ur familjen. Ett annat exempel är i födelseboken för Gökhem, min farfar fick fel födelsedatum. Prästen skrev fel i födelsboken. ”Jag vet väl när min egen pöjk var födder” sa alltid min farfars mor.

Ofta var det en skriv- och läskunnig person som förde kyrkoböckerna. Inte nödvändigtvis präst eller komminister, det kunde också vara klockaren som förde bok. Husförhörslängder uppdaterades i samband med husförhör (ni har väl sett Emil i Lönneberga – Husförhör i Katthult?), men också när personer som skulle flytta utanför socknen kom till prästen och ville ha flyttningsbetyg. Då som idag var man tvungen att tala om vart man skulle flytta och den nya adressen. Inte att förglöma stod det även på flyttningsbetyget om man var ledig för äktenskap, inte var gift innan. Det var alltså inte fritt att flytta och röra sig som man ville i Sverige utan att myndigheterna skulle ha reda på det och anteckna. Fram till 1860 skulle man t o m ha inrikespass, då avskaffades även pass för utrikesresor. Men flyttningsbetyget fanns kvar även efter 1860. Tyvärr finns inte många flyttningsbetyg kvar eftersom det lämnades in till nästa sockenpräst och kunde återanvändas av en annan person eller helt enkelt kastades bort.

Det kan även skilja på uppgifter från bok till bok. För att var säker på att ha den mest korrekta uppgiften är att alltid den kyrkebok som är närmast händelsen som är den mest korrekt. För födelse, vigsel och döduppgift ska man i första hand välja födelse- vigsel- och dödbok. Det är lätt hänt att det blev fel uppgifter inskrivna i husförhörslängden.

När en person flyttade från en församling till den andra kunde det lätt bli fel. Kanske visste inte den som förde in personen i den nya församlingen att en församling fanns och ändrade därför till någon närbelägen eller känd församling i stället. Det finns exempel på detta att uppgift om födelseförsamling har ändrats i den nya församlingens husförhörslängd. Det får till följd att för den som släktforskar och vill följa personen bakåt i tiden, inte kommer att hitta personen i fråga.

Som släktforskare har man inget val än att lita på dessa källor. Om vi inte gjorde det skulle det inte bli något släktforskat alls. Man gör så gått det går. Något som är viktigt i sammanhanget är att alltid uppge källan. Det är ett till närmast ett måste när man ska dela med sig av materialet. Om det inte publiceras ihop med forskningsresultat ska det finnas i ditt eget material, så om någon frågar efter vilken/vilka källor som används ska du kunna ta fram det. Ett exempel på en sådan databas är föreningen DIS databas Disbyt, där medlemmar kan skicka in sina forskningsresultat. I Disbyt finns inga källhänvisningar med.

Inte att förglömma är att som forskare kan man även skriva av fel. Det är lätt att slinka fel med fingrarna på tangentbordet. Upptäcker ibland detta även i mitt material och då är det bara att rätta till.

Bli nu inte förskräckta och tar avstånd att släktforska i rädsla att göra fel. Släktforskning är en rolig hobby. Genom att släktforska får du reda din historia inte bara den som finns i historiböckerna, för den skrevs ofta av kungar och styrande.

Posted in genealogi, genealogy, Hembygd, släkt, släktforskning | 1 Comment »

Minnesota goverment shutdown

Posted by tagesdotter på juli 14, 2011

Det är ett flertal länder i världen som har dålig ekonomi. Greklands är ett följetång, likaså USA:s, där man nått taket för skulder och lån. Men USA:s stater och county har också problem.

Som turist och besökare ska man nog inte befinna sig i Minnesota just nu. Eftersom det är Minnesota goverment shutdown och med det är en hel del av det offentliga är stängt. Detta på grund av att de valda politikerna som styr staten Minnesota har inte kunnat bli överens och enas om budgeten för 1 juli 2011 – 30 juni 2012. Gapet mellan partiernas budgetar är 5 billions dollar och med ett budgetunderskott på 1,4 miljarder dollar. Det fick till följd att pengarna tog slut i slutet av juni, verksamhet som är state-finansierat stänges ner.

All state-finansierat verksamhet har dragits ner till ett minimum och sånt som inte är samhällsfarligt har slagit igen. Verksamhet som museum, bibliotek, parker, camp-grounds, djurparker, konserter blir inte av, servicekontor osv. Viss verksamhet bedrivs fortfarande som fängelse, sjukhus, skolor och offentlig verksamhet. 22 000 personer som avlönas är nu utan jobb. De har som tur var fortfarande tillgång till hälso- och sjukvård med det är också allt. Anhöriga som vill besöka sina familjemedlemmar i fängelserna drabbas, eftersom det inte finns personal för just den verksamheten.

Det gör att tillgängligheten för en hel del besöksmål nu inte finns. Som exempelvis Minnesota Historical Society’s lokaler på 345 W. Kellogg Blvd., St. Paul, MN, som jag besökte sommaren 2007, och som är ett av de måste besök i Minneapolis/St Paul området som man bör besöka, om man vill veta mer om Minnesotas historia. Det är inte bara de fysiska lokalerna som är stängda, utan de databaser som föreningen har på nätet har släckts ner. För mig som emigrantforskar, är detta ett avbräck. Detta eftersom databasen Death Certificate Index är väldigt värdefull i sökandet av emigranter, i mitt fall emigranter från Falbygden.

Det har tidigare bara varit en Minnesota goverment shutdown, det var 2005 när man inte kunde enas om budgeten om bl a utbildning, då varade den i åtta dagar. Nu har det gått två veckor och det verkar vara ett riktigt dödlägge den här gången.

Vi får verkligen hoppas att förhandlingarna mellan guvernören och partierna kan återupptas. Eller är det semestertider och semesterstäng hos politikerna i Minnesota?

Posted in Amerika, genealogy, Hembygd, Resa i Amerika, släktforskning | Leave a Comment »

Kristi himmelsfärds dag 2011

Posted by tagesdotter på juni 1, 2011

I år 2011 infaller Kristi himmelsfärds dag ganska sent, i början av juni. Det har att göra med att påsken var också sen i almanackan eftersom Kristi himmelfärds dag är den 40:de dagen efter Påsk. Dagen är en kristen högtidsdag och firas som den dag som Jesus enligt Bibeln lämnade jorden och reste till himlen.

Kristi himmelsfärdsdag infaller alltid på en torsdag, det har också med att göra med påsken eftersom Påskafton alltid infaller på en lördag. Det är också en röd dag i den svenska almanackan.

I år sammanfaller dagen med vår national dag 6 juni. Det gör att för den som kan jobba in klämdagen 3 juni får en lång helg på fem dagar.

Kristi himmelfärds dag har sedan länge varit hembygdsrörelsen dag. Hembygdsföreningar runt om i Sverige har öppet i sina stugor och har aktiviteter runt dessa. Så sker även på Falbygden. Vilka hembygdsföreningar som finns här på bygden finns på webbplatsen Falbygdsanor.se. Klicka er fram till Falbygden – Bygdelänkar.

Brunnhems hembygdsförening har varje Kristi himmelsfärds dag öppet hus i hembygdsstugan och bygdegården samt plantförsäljning där föreningsmedlemmar skänker plantor och behållningen går till föreningen och dess verksamhet. Men de är inte de enda som har verksamhet, även Börstig, Gökhem, Hornborga, Segerstad, Ugglum, Vartofta-Åsaka och Norra Åsarp har aktiviteter i morgon Kristi himmelsfärds dag.

Posted in Falköping, Hembygd, Karta, Nätverk, släktforskning | Leave a Comment »

Vad som händer på Falbygen

Posted by tagesdotter på maj 24, 2011

Falbygden är en bygd där det alltid händer någonting varje dag, i alla fall för det mesta. Det finns många aktiviteter som man kan sysselsätta sig med. Men det gäller att få reda på vad, var och när det händer något. Det finns flera vägar att gå.

Det första är ju att vända sig till den förening eller vem som nu anordnar händelsen. Det kan vara Falbygdens Naturskyddsförening, Falköpings kulturhusförening, Falbygdens museum med fler. Det finns ett stort antal anordnare här på bygden. En del anordar regelbundet en händelse, andra en årlig eller någon då och då.

Vad finns det att göra då? Några exempel: Naturvandringar, tipspromenader, konstutställningar, besöka museum och kyrkor, mässor, återvändardagar, nationaldagsfirande, loppis, konserter, teater, cirkus, fester mm.

Om man vill göra någon speciel aktivitet eller bara vill veta vad som händer på Falbygden, finns det flera ställen att vända sig till att få informationen. Dagens aktiviteter Vad som händer publiceras i Falköping Tidning varje dag. Ett ställe, som jag ofta hämtar information från, är Internet. Turistbyråns evenemangskalender är ett bra sånt ställe att får fram uppgifter från. Den finns att hämta på tre webbplatser, Falköpings Kommun, Turistbyråns, där även månadens evenemang går att ladda ner som pdf-fil för utskrift. Länge kunde man få denna hemskickat till sig, men sedan den lades ut på nätet görs det inte längre.

Naturligtvis händer det med säkerhet fler saker än vad som finns på evenenmangskalendern. En anledning kan vara att anordnare inte anmäler händelsen av någon anledning. Då gäller det att hitta andra vägar. Ett sätt kan vara att besöka gruppen Vad händer i Falköping? på Facebook. Har kan man lägga in evenemang eller någon annan händelse som man vill att världen ska veta om. Själv har jag lagt in blänkare om den här bloggen där. Eller så får man ta till släkt och vänner eller kanske känner till en person som man tror att denne borde veta.

Ja, för er som har tänkt att besöka Falbygden / Falköpings kommun någon gång i framtiden eller bor i området, är det bra att få veta vad som händer. Turistsäsongen drar igång när det gäller museum och andra fasta objekt 1  juni. I år blir det väl i samband med Kristi himmelsfärd och 6 juni. Men det händer något på Falbygden året om!

Har lagt upp en rubrik här till höger –  Falbygden, med länkar till vad som finns att se och händelser.

Posted in Facebook, Falköping, Hembygd, Nätverk, Resa i Amerika, Socialt Nätverk | Leave a Comment »

Hembygdsföreningar bevarar byggnader men…

Posted by tagesdotter på maj 19, 2011

För ett par månader sedan gick Riksantikvarieämbetet ut med att hembygdsgårdarna får nya pengar att bevara byggnaderna. 15 extra miljoner i år. Pengar är något som för det mesta brukar vara en bristvara när den gäller hembygdsrörelsen. Idéer och förslag brukar det dock inte vara brist på.

Ofta är det ryggåsstugor, torp eller industrimiljöer som är föremål för hembygdsgårdarna och  -föreningarnas bevarande. Miljöer som en gång fanns i början på 1900-talet och bakåt i tiden. Man har studiecirklar om sin bygd och sätter upp stolpar där hus en gång har funnits. Så långt är det bra men är det någon som tänker på att bevara byggnader och prylar som användes för bara 50 år tillbaka eller när man tänker på bevarande är det bara på i svunna tider och inget som vi själva har upplevt? De miljöerna blir ju också i framtiden något som har funnits i svunna tider.

En annan aspekt att bevara sin hembygd och byggnader är att ta reda på vem som har bott i de bevarade byggnaderna. Här på Falbygden har vi ganska många bevarade byggnader från en gång i tiden. De bevaras oftast av olika föreningar, vars medlemmar lägger ner mycket tid och ork. Exempel på stugor är Skogs stuga i Broddetorp, Gran-Annas stuga i Vårkumla och de tre stugorna vid Segerstads bygdegård/kyrka, Idas, Granna Hildes, och Augusta Barkes stugor, samt industrinmiljön Ryttarens Torvströfabrik i Kättilstorp.

Men lika viktigt som att bevara miljöer från den gamla tiden är de som har bott i stugorna; de får inte glömmas. Att forska om bygdens folk är i min mening lika viktigt som att bevara husen. Utan personerna hade inte husen/stugorna inte byggts eller funnits.

Vi släktforskare har kanske lättare att ta steget över från ren släktforskning till att hembygdsforska om en socken än att en medlem i en hembygdsförening gör detta. Det finns exempel på detta här på Falbygden. Som ex i Kinneved och Brunnhem. Där är släktforskare involverad i hembygdsforskningen. Något som förvånar mig är att ingen har släktforskat och gjort någon utredning om de som bodde på Åslet Tå. Åsle Tå är den mest bevarade tå-gatan där husen finns kvar på sin ursprungliga plats, i Sverige. Här verkar det att bevarandet av byggnaderna och redskapen är viktigare än de som bodde där, i alla fall finns det ingen släktforskning eller kartläggning (som jag vet) av de som en gång bodde på tån.

Så ett samarbete mellan hembygdföreningar och släktforskare är för mig ett måste för att levande göra stugorna och de redskap som finns kvar och användes av personer på bygden en gång i tiden. Att bevara hus och redskap och sätta ut stolpar är bra, men för mig som släktforskar är detta bara ett ben att bevara bygden. Ett annat är att veta vilka som bott där samt det tredje är att berätta om detta för oss som lever i dag. Det sista är de flesta föreningar bra på.

Posted in Falköping, genealogi, Hembygd, släktforskning | 2 Comments »

 
Följ

Få meddelanden om nya inlägg via e-post.