Släktresan

- i dåtid och nutid

  • oktober 2014
    m ti o to f l s
    « Sep    
     12345
    6789101112
    13141516171819
    20212223242526
    2728293031  
  • Arkiv

  • Top 8 Länkar

  • Medlem i

  • Besökare

  • Ange din e-postadress för att följa denna blogg och få meddelanden om nya inlägg via e-post.

Archive for the ‘Hembygd’ Category

Byta efternamn

Posted by tagesdotter på april 25, 2013

Det är ganska popuärt att byta sitt efternamn. Kanske tröttnar man på sitt -son eller annat namn. En annan vanligt efternamnsbyte situation är vid giftemål och parterna kan inte komma överens om vem som ska byta och löser det genom att båda byter.

Så vad byts det till? Ett gammalt släktnamn eller nykonstruerat?

Om valet är ett gammalt släktnamn är kravet att det ska ha funnits i släkten i rakt nedstigande led. Det ska vara i minst två generationer och senast inom fyra generationer räknat från sina föräldrar. En bra anledning att börja släktforska, tycker jag. Hafsa då inte ihop ett släktträd då utan se till att det blir ordentligt gjort. Det kan finnas överraskningar som gör att du får fler uppslag på efternamn.

Har du tänkt att konstruera ett nytt efternamn gäller förstås att det inte redan är upptaget. Försök att vara uppfinningsrik och kom på något nytt. På Patent och Registeringsverket  finns de regler och krav som finns om det här med namnbyte och Skatteverket har också information.

Min pappas sida

Själv heter jag Jonsson och är den enda i släkten i tredje ledet som har det ursprungliga efternamnet som min farfars far Johan Petter Jonsson hade. Giftemål och namnbyte har gjort att det att det blivit så. Namn i släkten: Carlsson, Digreus, Hansson, Sehested-Preetzmann, Ström, Rosell, Tersman, Zachrisson och Ålbråthen är några av dem.

Så om någon i släkten på min farfar Johns sida (han hade åtta syskon) skulle byta till något efternamn vore det i så fall till släktnamnet Jonsson. Jonsson är mycket mer ovanligare än Johansson. En annan variant vore att göra en konstruktion på Kartagården, Ravelstorp, Gökhem, för där var hemvisten för Johan Petter Jonsson och hans Selma Johansdotter.

Min mammas sida

På min mammas farfar sida skulle släktnamnet varit och är till viss del Andersson. Min morfars far August skulle egentligen hetat Andersson, utav sex syskon var det endast en son som behöll det ursprungliga. Det var min morfars far August som satt ton och fart på de andra att de skulle byta. Han gjorde beväring och tjänst nere i Halmstad och där kunde han naturligtvis inte heta Andersson, det blev Ljungqvist, ett namn som inte fanns tidigare i släkten, så historien hur det kom till vet vi inte. Kanske drog de lott eller så tilldelades han namnet. Båda varianterna har jag hört av vid andra efternamnsbyten har gått så till.

Efter att han hade kommit hem byte två bröder och en syster till samma, en av stavningarna blev Ljungkuist, en konstig stavning kan tyckas men så var han en emigrant. Senare generation bytte till Youngquist. Den äldste i syskonskaran tog sig namnet Floren efter sin farfar som hade soldatnamnet Flor. Namn i släkten: Hansson, Henriksson, Holmberg, Johansson Jonsson och Ljungkvist.

Mitt alias

Använder jag mig av ett alias i släktforskning – Tagesdotter. Hoppas att det är välkänt numera, har använt mig av det några år nu. För den som undrar hur det kan komma sig är det för att det är just vad jag skulle ha hetat om vi fortfarande hade använt oss av patronymikon, dvs pappas förnamn med -dotter efter – Tagesdotter (Tages dotter).

Posted in Falköping, genealogi, genealogy, Hembygd | Taggad: , , , , , , , , | 1 Comment »

Påsk 2013

Posted by tagesdotter på mars 27, 2013

Ja, den här påsken ska vi sent glömma. För vem längtar inte till vårvärmen efter en lång kall och snöig vinter. Inte har det blivit bättre i och med det har smält i bland och frusit till. Det har lett till att för att kunna gå ute har man varit tvungen att ha halksydd på. Särskilt för en som både har fått hjärnskakning och bruten arm till följd av halkat på is ett annat isigt år. På FB har en klasskompis visat upp sin fina arm som hon har fått skruvar i. Inte kul så här i slutet av vintern och få ha sånt i början på våren.

Tänk, för ett år sedan vid denna tiden, v 12, var det 17 grader varmt. En granne tog sitt första dopp i Vänern och kunde därefter soltorka.

Långfredag 2012

Det kom dock ett bakslag som det alltid gör i fjol. Påsken (första veckan i april) var faktiskt sådär med minusgrader. Det snöade rejält på Långfredagen och Påskafton, men på Påskdagen och Annandag Påsk var det rätt så okey. Det gjorde att den årliga konstrundan i påsk som vi har här på Falbygden kom av sig i början. Men när det sprack upp på söndag o måndag kom folket tillbaka.

I år lyser tranorna med sin frånvaro runt Hornborgasjön i påsk. Det har rapporterats att 20 stycken ska finnas vid Trandansen, Hornborga men jag såg i alla fall ingen av dem när jag åkte förbi där i söndags. Det var bara ett stort gäng med gäss. Några enstacka besökare fanns dock på plats. Fem husbilar hade parkerat på 1:a parkett förvara säkert på att vara på plats när det brakar loss med anländande tranor. Om nu de kommer alla de som väntar på Rugen i Tyskland och i norra Frankrike. Det blir väl att de stannar kortare tid eftersom de vill upp till sina häckningsplatser ung vid samma tid varje år. Jag har varit med om att tranorna har fått äta i snöstorm vid Hornborgasjön. Tranor i snö

Det finns inget som heter dåligt väder om man bara har rätt kläder, sa alltid min idrottslärare i Floby. Det är något som gäller här. Vinterkläder fortfarande på och det kommer vi att få ha åtminstone in i halva april skulle jag kunna tänka mig.

Det gäller att stå ganska nära påskelden med andra ord om man vill ha lite värme. Traditionen är tyvärr på utdöende här i trakten med en påskeld. Känner numera till bara en eld i trakten, Ullene. Traditionen var väldigt stark här på Falbygden och i Skaraborg en gång i tiden. Regiontraditioner som den här har slätats ut och följer numera rikets. Men när jag växte upp hade vi en egen påskeld, som vi skrämde häxorna med när de kom hem från Blåkulla. Det var några familjer som gick ihop och det var en hel del skjutande och fyverkerier. Numera skjuts det mer på nyårsafton och Valborg.

Vi får se om jag ger mig ut på vägarna under årets påsk och åker en sväng på konstrundan. Vårmagasinet kan laddas ner från Mat och Kultur.

Glad Påsk!

Posted in Falköping, Hembygd | Taggad: , , , , , , , , , , | 2 Comments »

Ny lokalhistorisk bok i Falköping

Posted by tagesdotter på mars 7, 2013

Det har skrivits flitigt på Falbygden om bygden. En hel del hembygdsböcker har det blivit under åren. Vi har Boken om Bjurum potatisriket, Brunnhem, Börstig, Gudhem, Gökhem, Högstena, Kinneved, Norra Åsarp, Skörstorp, Smula, Stenstorp, Uddagårdens kalkbruk i Karleby samt Vilske. Nyligen kom även boken om Floby-Sörby ut, när jag har fått tag på den ska det bli en artikel om den också här.

2012 gavs boken om Brunnhems socken ut, 2005 var det Högstena. Båda böckerna har Bo Andersson som redaktör. Kinneveds Hembygdsförening med Lena Persson i spetsen lägger ut en hel del på sin webbplats för den som vill ta del av personer/familjer som levde i Kinneved och närliggande socknar.

De flesta av böckerna har de lokala hembygdsföreningarna arbetat fram och givit ut. Boken om Bjurums bränneri och Uddagårdens kalkbruk har dock varit en mans arbete. Bjurums bränneri var en doktorsavhandling av Lars Nyström vid Göteborgs Universitets Historiska Institution och kalkbruksböckerna är det Kerstin Sjölin Magnusson som stått för skrivandet. 

Boken om Rössberga SäteriRössberga

Den nyaste boken i samlingen är inte för någon bygd utan för en stor gård, nämligen Rössberga Säteri, som ligger i Valtorps socken. Författaren är Lars Bägerfeldt, inte så konstigt med tanke på att på Rössberga finns en hel del spår från stenåldern och framåt, bl a finns här Ravels grav. Andra fornlämningar som beskrivs är järnåldersgravar och en runsten. Lars kan det här med att läsa gammal stil så att gräva i arkiven efter material och tyda det samma är inget konstigt för honom.

Ägarlängden börjar 1545 med Gustav Olofsson Stenbock och slutar med dagens ägare Roy och Siv Mannius. Med beskrivande text om varje person ägt säteriet. Familjen Fleetwood har fått det största utrymmet i längan, inte så konstigt då de har ägt säteriet längst av alla ägare.

En hel del beskrivande information med text och bild finns med i boken. Det är om de bostäder och ekonomihus som finns på gården. Även om de gårdar och torp som låg under gården finns med. Utdrag ur mantalsböcker och kyrkoböcker med listor av de personer som bodde på ställena. Även befallningsmännen, gårdsfogden och rättare har fått ett stort utrymme.

Naturligtvis finns även Kalbrottet beskrivet. Rössberga kalkbrott är nog det som Rössberga är mest känt för, i alla fall det jag tänker på när jag hör namnet Rössberga. Tyvärr finns inget skrivet material inkl bokföring och löningslistor, bevarat sedan den tiden. Det kastades troligtvis efter att kalkbrottet lades ner.

Boken är skriven som en faktabok med ett lättfattligt språk. Det är lätt att hitta i den.

Mord

Som släktforskare blir man glad när det hittas något utöver det vanliga, det finns här i boken också. Under rubriken En mördare på Rössberga marker 1691, beskrivs en händelse som i kyrkboken 1691 skrevs

4 Septembris Anders Larssons Son på Högen Swen blef ihiälstuken

Men ett längre utdrag är hämtat ur domboken, där utredningen av händelsen är detaljerad beskriven. Gärningsmannen är ryttaren Nils Andersson som red hem efter mönstringen vid Axvalla hed till Badene i Yllestad. I boken finns beskrivet vad han gjorde under ritten från Sätuna och tills han kom hem och vad som hände.

I framtida nästa bok

Något som saknas och som skulle kunna bli bok nr 2 är folkbokföringsuppgifter över tjänstefolket och kalkbrottets alla arbetare och deras familjer, oavsett var det bodde, så långt det går att få fram uppgifter samt även övriga Valtorpsbor. Kan själv bidra med en del material då jag gjorde en del forskning i kyrkoböckerna på 1900-talet samband när det planerades att bli en hemvändardag i Valtorp (som inte blev av). Vilka som är födda på 1900-talet och en del info om deras anor och övriga familjemedlemmar finns på webbplatsen ValtorpsbygdenValtorpsbor.

Boken består av 270 sidor varav 70 med färgbilder, hårda pärmar. Kostnad: 200:- + porto. Kan köpas hos Lars Bägerfeldt eller via webbplatsen Valtorpsbygdens butik.

Posted in Falköping, Hembygd, Svensk Historia | Taggad: , , , , , , , , , , | 3 Comments »

Slutforskat på Emigrantinstitutet

Posted by tagesdotter på januari 21, 2013

Skrev om Emigrantinstitutets vara eller inte vara i november 2011, nu har det blivit sanning att de har stängt för oss emigrantforskare, det som huset en gång byggdes för.

Borta är nästan all verksamhet när det släkt- och emigrantforskning för allmänheten. Borta är alla besök som man en gång fick. Jag undrar vad svensk-amerikarna säger när de knackar på och vill forska. Kanske inte så konstigt att glasbruken i Småland inte går ihop. Svensk-amerikanarna köpte mycket där förut och lät skicka hem. 

All forskning har flyttats och bedrivs numera i Göteborg, på Emigranternas Hus. Forskarpersonalen i Växjö var utlånad under 2012 till Göteborg och det är väl den utlåningen som har blivit permanent.

Det har varit en dragkamp länge om huset och omgivningen, nu har de som har varit ute efter utställningsytan vunnit. En anledning är att huset ligger bra till i en park, med fin utsikt och därför är det ett attraktiv ställe. Jag tycker att det är riktigt synd att det har blivit så. För det har varit naturligt att ha emigrationsverksamheten det nere i Småland.

Grunden att det har blivit så här är felsatsningen när Institutet byggde på en våning till med lånade pengar. Det var tänkt att göra möjlig för mer plats för forskare. Men så kom Internet och numera behövs det inte åkas så mycket till arkiv.

Pengabristen har gjort att de mer eller mindre var tvungna att gå ihop med Kulturparken Småland eftersom då de bidrag de fick för om åren helt plötsligt var villkorat med krav att så skulle göras. Det försöktes stretas emot ett par år med följd att det blev akut likviditedsproblem och all verksamhet mer eller mindre ströps. Jag anser att det nu är endast skylten på fasaden som numera minner om de fornstora dagarna på Emigrantinstitutet. Kultur är ett ganska vitt begrepp men som vanligt skulle jag säga, anses inte släktforskning och emigration vara just kultur, det kommer alltid på undantag.

Att bevara sin hembygd och konst i alla former är kultur. Men vilka var de som bodde i vår hembygd en gång i tiden är inte så intressant, av någon anledning, se min artikel Hembygdsföreningar bevara byggnader men… . Numera anordnas utställningar som inte har någon med huset att göra. Senast var dock en som ligger i tiden och passade någorlunda in, Refugees, som handlar om somaliska flyktingar, emigration i modern tid.

Undrar vad det blir av arkivet med alla brev, bandinspelningar och framför allt Svensk Amerikanska Kyrkoarkivet som är livsverket Lennart Setterdahl lämnade efter sig. Det finns mycket nere i källaren som bara professionella forskare har fått tillgång till. Själv har jag varit i Växjö tre gånger och i huset. En anledning är att jag har tillgång till SAKA-material hos Anna-Lena Hultman i Hössna i hennes Konkordiahus.

Mer om forskningsflytten finns att läsa på Helsingborgs Dagblads webbplats i artikeln – Här är den nya arenan för migrationsforskning.

Jag skulle inte ha något emot att göra ett besök på Emigranternas Hus i Göteborg för att orientera mig om vad de har. Någon som vill följa med så vi blir några stycken?

Posted in Amerika, emigrant, Emigranter, genealogi, genealogy, Hembygd, släkt, släktforskning | Taggad: , , , , , , , , , , , , , | Leave a Comment »

Frimans från Varnhem

Posted by tagesdotter på december 7, 2012

Vid en välbehövlig städning av bokhyllan hemma där en hel del böcker rensades ut, hittade jag boken Hôl i Vägga – Folkliga barnvisor och ramsor från Västergötland utgiven av Musik i Väst (det finns en CD till). Där i hittade jag ett tidningsurklipp om invigningen av en minnesten över Carl Friman 1996.

Det väckte en del minnen då jag var med vid själva invigningen. Det var jag, min mamma och en äldre släkting, bror till Lars Augustsson (som när han avled jag skrev en dödsnotis om i Falköpings Tidning, och finns även här på bloggen att läsa).

Carl Friman tillsammans med sina fem söner, Carl Johan, Wilhelm, Adolph, Herman och Otto, var de första som gav sig av från Västergötland, ja kanske rent av de första från Sverige. I alla fall var de åtta år före vad som räknas som startskottet på emigrationen till Amerika, Erik-jansarna från Biskopskulla som gav sig av 1844 och bildade 1846 kolonin Bishop Hill i Illinois.

Det var den 9 juli 1838 som följet gav sig av från gården Stenhammar i Varnhem. Gården låg vid foten av Billingen, mitt emot nuvarande vägen till Ljungstorp. Gården är sedan länge riven. Far och de fem sönerna slog sig ner i Genoa City i Wisconsin, inte långt från gränsen till staten Illinois, 51 miles från Rockford och 67 miles från Chicago, IL.  I USA blev Friman Freeman. Efter några år i det nya landet blev Carl sjuk och ville därför återvända hem till Sverige. Han och sonen Herman reste tillbaka till Sverige men slog sig inte ner på Stenhammar utan de köpte en gård i Skarstad. Vad hustrun Christina Fröding hade att säga om saken kan man undra, i alla fall var hon inte med till Wiscounsin.

Vidare står det i artikeln att det mest av arbetet med att forska fram om släkten har gjorts av en ättling, Axel Friman. Hans släktforskning har lett till att han har rest en hel del och träffat släkten i USA och varit på de platser som den Frimanska släkten slog sig ner på. Släktföreningen Friman  – The Freeman Association bildades 1982 och det finns en webbplats med foto på familjen.

Det skrevs en hel del brev mellan Sverige och USA, de gavs ut i en bok Kring en märklig transatlantisk brevväxling : Carl Friman och hans söner 1838-1862.

På minnestenen står det 

Till minne av familjen Friman. Mönsterskrivaren Carl Friman från Skaraborgs regemente utvandrade 1838 med fem söner från denna plats. Gården såldes för att möjliggöra utresan. Detta blev den första familjeemigrationen till Nordamerika från Västergötland. Minnestenen restes 1996 vid uppfartsvägen till dåvarande Stenhammar av Hembygdsföreningen Skarke-Varnhem och släktföreningen Friman.

friman

Husförhörslängd Varnhem (R) AI:6, 1836-1846, sid 59

Posted in Amerika, emigrant, Emigranter, genealogi, genealogy, Hembygd, Resa i Amerika, släktforskning | Taggad: , , , , , , | Leave a Comment »

Rör inte våra socknar!

Posted by tagesdotter på oktober 9, 2012

I förra veckan skrev jag här på bloggen om att regeringen har ett förslag om att återigen försöka förenkla folkbokföringen och att den minsta enheten ska vara kommunen. Ett förslag som tidigare regering försökte driva igenom men fick på nöten av den anmäla oppionen. Den här gången går de emot alla instanser som har fått yttra sig och även sin egen utredning. Nu senast speglas detta i artikeln Ny folkbokföring raserar kulturarvet i Svd, undertecknad av 22 professorer.

Det där pratet om mångfald och att hela landet ska leva, verkar i detta sammanhang bara vara tomma ord. Här är det krast ekonomiska orsaker. Vad som har fungerat och funnits i vårt land i århundrande ska med en omröstning och klubbslag bara så där försvinna.

I Kulturminneslagen (1998:950) är det lagstiftat om hur vårt kulturarv ska behandlas.  Våra socknar är också kultur och ett kulturarv som vi måste vårda. Det var illa nog ur släktforskningsperspektiv att 1997 slogs Malmöhus och Kristianstads län ihop till Skäne län och 1998 slogs Skaraborg ihop med Älvsborg och Göteborgs och Bohuslän till storlänet Västra Götaland. Alla kyrkböcker ligger uppdelade i den gamla indelningen av län, där vi släktforskare fortfarande använder oss av länsbokstaven R för Skaraborg.

När man anger varifrån uppgifterna som har forskats fram, dvs källan, är det noggrannhet som gäller:

Husförhörslängd Floby (R) AI:14; 1870-1890; sid 30

Det där med sockentillhörighet är väldigt viktigt för de som bor på landsbygd eller är inflyttade till storstan och minns sin bygd och ursprung. De flesta Stockholmsbor av i dag är inflyttade eller av 2:a eller 3:e generationen inflyttare. De flesta av dem minns den socken som de har sitt ursprung i. Den tillhörigheten och minnena vill man inte att det grumlas.

Stockholm t ex skulle alltså bli Stockholm i det nya förslaget, i stället för som visas på kartan över rikets indelningar från 1992, som finns att ladda ner från SCB.

I Falköpings Kommun är sockenbegreppet mycket påtagligt och viktigt i vår bygd – Falbygden. Vi är en liten kommun när det gäller innevånare, då tätorten Falköping inte ens finns bland de tio största städerna i Västra Götalands länet. Men när det gäller landyta ligger vi tätt efter Ulricehamn. Vi är Sveriges sockentätaste kommun på fastlandet med 52 socknar.

På Falbygden har det bott människor i över 5 000 år. Se bara på våra stenåldersgravar – megaliter, 2/3 av det totala antalet som finns i Sverige finns här. På den tiden fanns det också en slags uppdelning om än att det inte finns några skrivna källor som är bevarade.

Varje år utses Årets Falbygdssocken i samband med evenemanget Mekelsmäss. I år 2012 blev det Östra Tunhem.

Tidigare år:

2004 – Vilske-Kleva – känt för sitt alvar
2005 – Åsle – känt för Åsle Tå och Slaget vid Åsle
2006 – Gudhem – känt för Gudhems klosterruin
2007 – Vårkumla
2008 – Ullene
2009 – Grolanda
2010 – Trävattna
2011 – Brunnhem

Den här traditionen vill vi naturligtvis ha kvar. Så alla Falbygdsbor och alla andra också, skriv på listan Upprop: Rädda våra socknar.

Ta chansen göra din röst hörd och att kunna påverka politikerna att låta det gamla vara som det är. Vi vill att kommande generationer ska lära känna sin bygd på ett bra sätt och inte bli utan sin historia. Folkbokföring i socken är då ett viktigt inslag, det gör att de får en tillhörighet.

Rör inte våra socknar!

Posted in efterlysning, Falköping, genealogi, genealogy, Hembygd, släkt, släktforskning, Svensk Historia | Taggad: , , , , , | 1 Comment »

Dags igen

Posted by tagesdotter på oktober 3, 2012

Så var det dags igen. Dags för Skatteverkets försök att ta bort våra socknar och församlingar som folkbokföringsområde. Sedan staten tog över vår folkbokföring från kyrkan 1 juli 1991 har de velat förenkla. Under de första åren hördes det inte så mycket men i det tysta så sorterades det ut en hel del information.

Länge fanns här i Falköping på Skatteverkets kontor, de ursprungliga folkbokföringskorten som man fick från kyrkan. Det var tack vare Kerstin Stridhs, som då arbetade på folkbokföringen men kom från kyrkans bokföring från början, nej till att slänga. Folkbokföringen centraliserades och flyttade ung 10 år senare från Falköping till Skövde. Därefter försvann väl korten.. i papperskvarnen.

2003 var det den första gången som man försökte förenkla folkbokföringssystemet. Då var det sossarna som styrde och Bosse Ringholm som var finansminister hade det på sitt bord. Efter en massiv folkstorm och med Sveriges Släktforskarförbundets dåvarande ordförande Ted Rosvall i spetsen genomförde förbundet ihop med Sveriges Hembygdsförbundet en vykortskampanj, Operation Brevstorm. Den blev lyckad då frågan bordlades och sköts på framtiden 2005.

2009 kom så utredningen, den sk Folkbokföringsutredningen. Det var Skatteverket som tillsatte utredaren på uppdrag av Finansdepartementen.  Utredaren gick emot sin uppdragsgivare och föreslog att det gamla systemet skulle vara kvar men med den skillnaden att socken är utbytt mot distrikt. När denna kom trodde vi släkt- och hembygdsforskare att allt var frid och fröjd och att vi inte skulle behöva kämpa mer.

Det har gått några år och det har tydligen jobbats igen i det tysta. För är en förändring på gång, en ny motion om att ändra till Skatteverkets förslag. Alltså utredarens förslag har man helt enkelt dragit ett streck över, precis som inget har hänt och vi är tillbaka till 2003 att den minsta enheten som vi medborgare och andra som bor i Sverige är folkbokförda i ska vara kommunen. Att vi har bytt färg på regeringspartierna spelar alltså ingen roll. 

Det betyder att där vi bor kommer inte att synas i papperen längre. Ett system som har varit synligt sedan 1686 då vår kyrkbokföring började. Men det har funnits längre än så, det är sen medeltiden.

Varför ändra på ett system som har fungerat i så många århundranden?

Som tur var finns det eldsjälar som håller reda på att när något händer i frågan. Ted Rosvall har gått ut med en artikel i GP, en annan är Annika Gylling nere i Blekinge och naturligtvis med nuvarande ordförande i Sveriges Släktforskarförbund i spetsen Barbro Stålheim, som efter rikstämman gick ut med ett uttalande.

I Falköping är socken-begreppet välkänt och något som vi inte kan tänka oss lägga ner. Vi är VästSverige och kanske hela Sveriges sockentätaste kommun, som jag skrev om i maj 2011.  Det lever bl a i våra hembygdsföreningar som har sina namn från den socken de verkar i. I samband med att vi firar Mekelsmäss (se artikel) sista helgen i september, koras ”Årets Falbygdssocken”. Det har gjorts sedan 2004.

Så jag hoppas på vår represenant för oss på Falbygden, Lars Elinderson, moderat. Han är med i Konstitutsutskottet som har ansvar för budget och finans, som jag antar den här frågan behandlats i. Lars, kan du inte försöka att påverka (om nu du inte redan har tagit upp ämnet) de andra partikamraterna och andra i riksdagen att det nuvarande förslaget ska röstas ner och man ska gå på utredarens linje. Du är ju dessutom släktforskare och vet hur viktigt det är att socknen behålls i folkbokföringen. 

 Mer att läsa om vilka socknar som finns på Falbygden finns på webbplatsen Falbygdsanor.se.

Posted in Blogga, Falköping, Hembygd, Karta, släktforskning | 1 Comment »

Hösten 2012 invigs vecka 39

Posted by tagesdotter på september 28, 2012

Hösten 2012 invigs vecka 39, heter det här inlägget. Det är en passande rubrik för vi som bor på Falbôgda. Denna veckan har det hänt och händer en hel del som har med hösten att göra.

Vädret just nu är ju ett riktigt höstrusk med mycket regn och fallande temperatur. Löven har börjat att gulna och ramlar ner. Vi har haft några frostnätter, som sig bör då en del grönsaker frös. Grödan är avtröskad men ingen ny har kunnat komma i jorden för det myckna regnandet. Potatisen är upplockat, där det blev någon. Hos mig blev det inte så mycket i korgarna, då King Edvard drunknade i lergjorden. De tidiga sorterna blev heller inte så mycket kvar. Det räcker till sättpotatis till nästa år, ex Röda Rosen. Vi får hoppas att de inte ruttnar under vintern.

I tisdag körde jag igång nybörjarkursen i släktforskning. Det var sex förväntasfulla som vill veta mer om sin familj och släktingar. Som vanligt spretar det åt alla håll var någonstans i Sverige de ska forska i. Dalsland, Södermanland och Skaraborg var de områden som nämndes. Vi är alla nybörjare i början när man ska lära sig något. Förvirring, mycket att hämta in och lära sig att läsa gammal stil är något som en person som ska lära sig släktforska ställs inför så här i början.

I helgen med start i kväll fredag, när 2012 års Falbygdssocken Östra Tunhem ska ta emot priset hos förra årets socken Brunnhem, går det årliga evenemanget Mekelsmäss av här på Falbygden. Det har växt genom åren och är i dag Sveriges näst största. För andra året ställs konst ut i storformat i Tomtens kalkbrott. I fjol ringlade köerna långa. Själv besökte jag stället när det öppnade på lördag, innan det hade hunnit mörkna. Det var nog tur för när jag åkte kom jag knappt ut på vägen eftersom kön åt andra hållet var i vägen. I år har nog man förberett sig bättre på anstormning, i fjol tog nog det stora intresset arrangörerna med storm. Det var ju det nyaste och största utställningen för året.

Mekelsmäss är något som mer eller mindre körs över hela dygnen under lördag och söndag. Mycket av det som visas kommer inte till sin rätt förrän mörkret faller på.

Det är tänkt att Mekelsmäss (i övriga delar av landet stavas det som på riks svenska Mickelsmäss) ska vara ett mat- och kulturevenemang. Det är då man ska fira att skörden är inne. Mer och mer under åren har det blivit att det är då man visar upp sin och andras konst. Ungefär som på våren, vid påsk, när det är Konstrundan men här heter det i stället Konstnatta. Men Falbygden är så mycket mer än konst. Det finns så mycket mer här. Några exempel finns här nedan:

Malta Johanna marknaden får sitt slut på lördag. Den är varje lördag från juli fram till nu. Det är där som lokalproducerade grönsaker och mat kan köpas samt några andra artiklar.

I Trävattna firar man att skolan fyller 100 år. Där är det filmvisning, varje hel- och halvtimma.

I Jäla är Skattegårdens bakstugan öppen, för den som vill smaka och köpa hällbakt gammaldags bröd.

Wrågården i Friggeråker är det full fart. Där kan du äta bison (ganska gott –  prövade på när jag var i USA 2007) och kolla in det tillfälliga stenåldershuset, som byggts upp av Ekedalens Fornby i Norra Åsarp. Här finns också en gårdsmarknad med lokala producenter.

Vi får hoppas att vädret är med oss. Det har inte varit så roligt den här veckan, regnat över 80 mm och lördagen ser ut att bli grå, trist och regnig också.

Konstnatten håller på från 16:00 – 01:00 på lördag/söndag natt. På söndag är det öppet 11:00 –  16:00. Även Skara och Tidaholm har hakat på. Utställningskatalogen finns att ladda ner på Mat & KulturÅr 2012.

Posted in Falköping, genealogi, Hembygd, Nätverk, släktforskning | Taggad: , , , , , , , | Leave a Comment »

Historical Society

Posted by tagesdotter på augusti 21, 2012

Att leta efter sina emigranter där borta i USA är inte alltid det lättaste. Särskilt när de har bytt namn eller om man inte har några ledtrådar var de slog sig ner. Ibland tar det flera år att knäcka andra bara en kort tid (läs gärna mina tidigare inlägg här på bloggen, ex Hitta nu levande i USA). Tack vare Internet och alla dessa webbplatser som är till nytta behöver det inte ta så lång tid som när jag själv började att emigrantforska på 1990-talet. Webbsidor och material som är till nytta har formligen explodera de senare åren. Men det hela beror förstås vad man har för utgångspunkt och information.

Men när du väl har hittat var de slog sig ner och bildade familj är nästa steg få reda mer om den orten, kartor och på hur det var en gång i tiden och hur det är i dag.

County

Deras county är en mycket viktigt administrativ indelning och det är geografiska område som de föreningar som finns täcker in. Det är i countyt, som alla de där registren som vi släktforskare är intresserade av, finns. (Syns om inte annat i dödsregister där det oftast endast finns uppgift om countyt personen i fråga avled i, ex Minnesota Historical Society‘s Death Certificate Index).

Föreningar

Föreningarna som finns, täcker alltså in countyt och inte en stad. Det finns två olika sorter föreningar för ett county: Genealogy Society (släktforskningsförening) och Historical Society, ex Washington County Historical Society (ung som vår hembygdsförening). De senare arbetar brett, även mot nutiden. Vad jag har förstått är det de föreningarna som engagerar folk mest på bygden, ofta finns de inrymda i en historisk byggnad eller ett hus som har skänkts till föreningen, ex på ett sådant är Swedish Historial Society som finns i Elander Home i Rockford, Winnebago Co, IL. Det är de föreningarna som bevarar det gamla ex  det svenska arvet, samlar på sig tidningar, telefonkataloger och bevarar kyrkogårdar. Släktforskning kan vara en del i deras verksamhet. Det är olika för varje förening. Så att kontakta en sådan förening är självklart. De kan ha någon som vet något om någonting eller något i sitt arkiv som du kan ha nytta av.

Genealogical Society ligger ofta under en stor organisation, som ex US GenWeb som är indelade i mindre delar, state och county.

Ofta har någon förening därborta eller en enskild författare som har skrivit en bok om orten. Via den svenska bokhandels webbplatsen Adlibris har jag flera gånger köpt böcker som beskriver i text och bilder hur det en gång såg ut på en ort, exempel Mill City i Minneapolis, MN.  

En enkel väg att gå är att utnyttja Facebook. Jag har nyligen gått med i gruppen Chisago County Historical Society. Här kan på ett enkelt sätt ta kontakt med föreningen och de andra medlemmarna i gruppen, få tips och hjälp.

Posted in Amerika, emigrant, Emigranter, Facebook, genealogi, genealogy, Hembygd, Nätverk, släkt, släktforskning, Socialt Nätverk | Taggad: , , , , | Leave a Comment »

Midsommar i USA 2012

Posted by tagesdotter på juni 19, 2012

Vi firar vår midsommar alltid en fredag i år 2012 den 22 juni. En sed som levt kvar sedan vi var hedningar, dvs hade vår asa tro och kanske längre bort i tiden också. Det vi firar är den längsta dagen på sommaren, dvs sommarsolståndet,  I år är det passande nog dagen före 21 juni, så vi inleder midsommarafton med en kort natt.

Midsommarfirandet är ett begrepp även i USA. Men där är man inte bunden till sommarsolståndet och den infaller för det mesta aldrig på en fredag utan det blir en lör- eller söndag. Det har att göra med att Midsommar i USA är ingen nationell angelägenhet. Det är i stort sett bara Scandinaviska ättlingar som firar högtiden där borta.

I Minnesota firas numera midsommar tillsammans med Svenskarnas Dag i Minnehaha park den 24 juni. Det brukar vara två separata evenemang. När jag var över sommaren 2007 firades det på gräsmattan framför American Swedish Institute i Minneapolis den 16 juni, veckan före midsommarafton här hemma i Sverige. Men sedan de byggde till på delar av området, klart i år 2012, får man helt enkelt inte plats längre.

Andra exempel på midsommarfirande i USA:

IKEA i USA kan man avnjuta IKEA Mid summer i deras restauranger.
 
Fler platser med midsommarfirande finns på den svensk-amerikansa tidningen Nordstjernans webbplats.

Posted in Amerika, emigrant, Hembygd, Nätverk, Resa i Amerika, släkt, släktforskning | Taggad: , , , , , , , , , , | 1 Comment »

 
Följ

Få meddelanden om nya inlägg via e-post.