Släktresan

- i dåtid och nutid

  • oktober 2014
    m ti o to f l s
    « Sep    
     12345
    6789101112
    13141516171819
    20212223242526
    2728293031  
  • Arkiv

  • Top 8 Länkar

  • Medlem i

  • Besökare

  • Ange din e-postadress för att följa denna blogg och få meddelanden om nya inlägg via e-post.

Archive for the ‘Hembygd’ Category

Part 2: Why they left Sweden

Posted by tagesdotter på oktober 31, 2014

De flesta av oss har emigranter i släkten. Det kan vara på långt håll eller närma i släkten. För oss svenskar är emigrationen till USA något som skedde i det förflutna, det har gått ett antal generationer sedan den gjordes. Men den är inte glömt. Idag utvandrar inte många svenskar till USA, om det inte är för att de arbetar för ett multi internationelt företag, som stationerar sina anställda lite varstans i världen.

De flesta emigranterna blev kvar i sitt nya hemland, de blev immigranter och naturaliserad US medborgare som slog sig ner och skapade ett nytt liv för sig och sin familj. Det kunde gå bra för dem eller så blev inte livet som det var tänkt. Andra var där för att tjäna pengar för att kunna åka hem och exempelvis köpa sig en större gård eller leva gott på sin ålderdom hemma i Sverige.

I dag är Sverige ett mångkulturelt land med många nationaliteter. De har liksom våra utvandrare en gång i tiden, lämnat sitt hemland och flyttat till ett annat. Först emigrerat för att sedan immigrera. Våra immigranters familjer kan har spridits sig över flera världsdelar. Nu senast är det många av syrier som flyr sitt land för krig.

När våra emigranter en gång i tiden gav sig av var det främst till USA. Andra mindre strömmar gick till Tyskland, Danmark, Kanada, Argentina, Brasilien, Ryssland och Sydafrika m fl.

Vilka var orsakerna de gav sig i väg då? Why did they left Sweden? Ja det är ett flertal. De vanligaste är uppräknade här nedan. Några av skälen känns igen även idag.

  • Religiösa skäl
    Sverige var ett ganska kontrollerat land. Det var tvång att gå i kyrkan varje söndag, stadskyrkan, som var den enda som var tillåtna. För de som ville tro på sitt sätt och utöva sin religion var hänvisade att göra det hemma. De blev snart upptäckta och hade två val. Antingen att inrätta sig i ledet eller ge sig i väg. Bishop Hill är en sådan koloni, som startades av Erik Jansson och hans anhängare.
  • Fattigdom
    Missväxt förekom och det fanns ingen mer mark att bryta till jordbruk. Barnkullarna var stora och de flesta överlevde till vuxen ålder, särskilt efter att barnen vaccinerades mot koppor. För att komma någonstans i världen gav man sig i väg. De ville skapa sig en ny framtid någon annanstans. När fattiga hela familjer gav sig av kunde socknen hjälpa till med resekassan. De betalade en klumpsumma och blev så av med framtida kostnader för den/de fattiga. 
  • Övriga i familjen gav sig av för länge sedan
    När maken/makan dör har den föräldern som är kvar ingen kvar som kan sköta om henne/honom på ålderns höst. Så hon/han flyttar till någon till barnen därborta.
  • Äventyrslusta
    De som var framåt och ville göra något nytt. De ville inte vara inrutade i de gamla mönstren ex vara dräng åt jordägande bönder hela livet. Det var svårt för den som kom ur de lägre klasserna att slå sig fram mot toppen.
  • Följde med strömmen, grupptryck
    Vänner och släkt hade givit sig av. Hörde så mycket gott om det nya landet att de flyttade de också. Och ville träffa de sina igen.
  • Arbetsvandring
    Man ville tjäna pengar, för att kunna komma hem och köpa sig en stor gård och bilda familj eller komma hem på åldernshöst och leva ett gott liv. De kunde jobba som maids, servant eller i någon gruva. Några lyckades andra inte.

Folkomflyttningar har det varit så länge människor har levat på jorden. Förr fanns det inga gränser om hur många som fick flytta från och till ett annat land och de fick klara sig på egen hand. I dag är det helt annorlunda, med gränser och lagar som gör att folkomflyttningar inte kan ske hur och när som helst.

Har en kompis som har bott i Sverige i 26 år och är från Filippinerna. Hon har sex syskon. Två av dem bor kvar i hemlandet, en bror i London, England, en annan har nyss flyttat till Australien, en finns i Dubai och en syster fann kärleken här i Sverige efter att hälsat på sin syster för 8 år sedan. Övriga familjemedlemmar finns bl a i Filippinerna, Spanien och USA. Det där med Spanien har med att göra att pappan kom därifrån och flyttade till Filippinerna, då han stred i USA:s armé i Vietnamn och sedan blev stationerad på basen i Manilla.

Tidigare i serien: Part 1: Swedish roots?

Posted in Amerika, emigrant, Emigranter, Falköping, genealogi, genealogy, Hembygd, Resa i Amerika, släkt, släktforskning, Socialt Nätverk, Svensk Historia | Taggad: , , , , , | Leave a Comment »

Utbildning är viktigt i släktforskning

Posted by tagesdotter på oktober 20, 2014

Vi som är kurs(hand)ledare vill naturligtvis kunna lära ut på kunskapen om att släktforska på bästa sätt. Alla har vi våra egna knep, ingen lär ut eller som jag ser mer på saken förmedlar på samma sätt. Liksom våra kursdeltagare har vi olika förutsättningar och sätt att ta tillvara på ny kunskap. För ny kunskap får man vid varje kurstillfälle av deltagarna och erfarenheter. Alla har de egna forskarproblem och sätt att vara. Det gäller att vara lyhörd och pedagogisk, kunna förmedla så att deltagarna förstår och framför att vara påläst i ämnena och vilka resurser som finns att tillgå.

Vi kurs(hand)ledare arbetar oftast ensamma eller i par, vi kör i egen regi (som jag) eller genom en släktforskarförening. Tyvärr kan man som ledare bli hemmablind, köra på i spåret man alltid kört. Kanske blir det så om man varit ledare i ett flertal år. Men det gäller att kunna ta till sig ny kunskap och veta vilka resurser som finns för oss och våra kursdeltagare. Utbildar oss gör vi hela livet, varför också inte i att handleda?

KursledareutbildningAlvesta

Sveriges Släktforskarförbundet hjälper till med att ge utbildning till oss kurs(hand)ledare, de ges i tre olika utbildningsträffar under helg. De har letts av Gunilla Didriksson och Anna-Lena Hultman. Man börjar med grundutbildningen, som även innefattar en hemuppgift som visar att man kan forska fram en familj utan att man är släkt med dessa, precis som man gör när man lotsar fram och hjälper kursdeltagare. Vi får alltså bevisa att vi kan konsten med att släktforska och skriva/redovisa på rätt sätt. Faktiskt ganska välbehövligt att någon annan ger en en uppgift och godkänner den. Som kurs(hand)ledare är man mer van åt andra hållet. Men nu är det ju vi som sitter i skolbänken. Diplom utdelas och möjligheten att gå vidare till nästa kurs, första fortsättningskursen och efter den fortsättningskurs 2.

Under kursträffarna ges inte bara föreläsningar av och om förbundet och deras resurser utan även av andra inhyrda föreläsare. Ibland är det rent ut av kursdeltagarna som delar med sig av sina erfarenheter och kunskaper. När Anna-Lena Hultman föreläste om emigrantforskning i fortsättningskurs 1, var jag med och stöttade. Nu sist var ett föredrag om dna-forskning som en deltagare pratade om. För en kurs är inte bara till för att hämta information utan också för att dela med sig och byta erfarenheter. Samtal och diskussioner förs vid frukost, kaffe, mat eller när så tillfälle ges. Vi träffas ansikte mot ansikte och det är mycket viktigt. Vi distraheras inte av något annat under de aktuella helgerna utan det är bara kursledarutbildningen som gäller.

StudieförbundenAlvesta2010 2

Vi är ungefär 40 kurs(hand)ledare i Sverige som har gått alla tre kurserna. För oss som har gått kurserna är det ett stort plus att kunna visa upp det för ett studieförbund eller för egen del att vara stolt för att vi har fått ett diplom i att vara kursledare. För studieförbunden är det ett sätt att kvalitetssäkra deras kurser/utbildningar i släktforskning. Det bevisar att de har en eller flera duktiga kurs(hand)ledare att tillgå. Oftast är det de som redan är kurs(hand)ledare som går kursledarkurserna och som vill lära sig mer, i ämnen som man aldrig lär ut eller har tagit tag i i sin egen forskning men vill veta mer om. De vill ta till sig nya influenser och annat som kan användas i kursverksamhet. 

In i finrummet

Trovärdigheten för att vara kurs(hand)ledare ökar om denna/-e har gått de här kurserna. Det höjer standarden och släktforskning har möjlighet att komma med i finrummet. För släktforskning i dag ses lite över axeln att det inte är fint nog. Det är ganska tydligt när det anordnas kulturdagar och -veckor i vårt land av kommuner, landsting eller vem nu arrangören är. Våra museer, kyrkor och hembygdsföreningar får gärna vara med men folket som levde på bygden och byggde upp bygden/Sverige är aldrig med. Se min artikel Som vanligt, släktforskning är inte med :(.

Andra har åsikter

Det finns naturligtvis andra som har en annan åsikt och uppfattning om att de här kurserna inte behövs. Argument som: Jag kan ändå, varför ska jag gå en utbildning, det blir en klubb för en inre krets eller helt enkelt är emot det som Släktforskarförbundet försöker göra, att kvalitetssäkra. De vill helt enkelt inte av den ena eller andra anledningen. De personerna får ju tycka och tänka det de vill, vi lever ju i en demokrati. Men de får inte stå i vägen för oss andra som verkligen vill lära oss något nytt och träffa personer på kurs som gör samma sak som sak, dvs lära ut och förmedla konsten att släktforska. Nu råkar det vara Släktforskarförbundet som har tagit tag i att utbilda, ett ganska naturligt val då de är ett förbund.

Egen kritik

Om jag själv ska vara kritisk är att jag saknar uppföljning till kurserna för att kunna hålla sig uppdaterad, diskutera eller helt enkelt hjälpa varandra i konsten. Har efterlyst det förut här på bloggen genom artikeln Forum för kurs(hand)ledare saknas att ett forum för oss som har gått eller går kursledare-utbildningarna att fortsätta vår kunskapsinhämtande och kunna träffas på ett sätt utan att ta sig till en fysisk plats. För oss som har gått alla tre utbildningarna blir det ju inget mer, ingen mer fysisk träff, vad jag vet. Då är ett forum en bra förlängning, där ska vi kunna fortsätta vårt lärande och våra diskussioner. Det ska vara ett forum liknande som föreningen DIS har för sina DIS-funktionärer, dvs öppen bara för oss som gått någon med flera av kursledare-utbildningarna hos Sveriges Släktforskarförbund.

Fortsättning

Jag hoppas verkligen att utbildningssatsningen får fortsätta hos förbundet. Jag vill att fler ska få samma möjlighet som jag att gå de här helgkurserna. Det är ett bra sätt att få ny kunskap för mig som kurs(hand)ledare på ett bra sätt, kontaktnätverket växer. Kurserna är en bra bit på vägen att kvalitetssäkra oss kurs(hand)ledare. Normen är satt.

Själv gick jag grundutbildningen i Alvesta hösten 2010 och fortsättningskurs 1 och 2 under våren 2012 och 2014 här i Falköping. Jag är ensam om att gått de här kurserna i Falköping. Är en oberoende kurs(hand)ledare, alltså mina kurser går inte i någon släktforskningsförenings regi. För mig betyder de här kursledarutbildningarna en hel del, de ger mig självförtroende att fortsätta. Har egen kurslitteratur sedan hösten 2013 som jag har författat själv. den är anpassad till mitt sätt att leda och lära/förmedla ut. 

Posted in Falköping, genealogi, genealogy, Hembygd, Nätverk, släkt, släktforskning, Socialt Nätverk, Svensk Historia | Taggad: , , , , , , , , , , , , | Leave a Comment »

15 kursdeltagare i nybörjarkurser hösten 2014

Posted by tagesdotter på oktober 17, 2014

Släktforskning är ett ord som är på mångas läppar just nu, nja nu kanske ni tycker att jag tar i. Men jag har 15 kursdeltagare i nybörjarkurser just nu!!  De är fördelade på två kurser som går tisdagar och onsdagar.

Kursen på tisdagar startade nu i tisdags, då hade onsdagskursen kommit till hälften av kursträffarna. I båda fallen är det åtta kursträffar som gäller. Att det är åtta är att då är det inte för många gånger för den som konstaterar att det är inget för dem och för de andra att släktforskning vill vi fortsätta med.

Två skilda gäng med olika förutsättningar. Onsdagsgänget, som består av nio deltagare, har verkligen kommit igång att släktforska och suckade redan andra gången att nu är det inte mer än sex gånger kvar. Det är sånt man vill höra som kursledare. Då är de riktigt på hugget och vill veta mer om släkten. Tisdagsgänget är lite mer osäkra med det här med dator och fönsterhantering, a och o att egentligen kunna när man ska lära sig forska. Då ska man lära sig hur dator, klienten AD (ArkivDigital) och hur man gör när man släktforskar. Det blir lite mycket på en gång att lära sig. Men det kommer nog att gå bra. Det är ju alltid så där i början när man ska lära sig något nytt, osäkerheten smyger sig på. Skrev om det där i artikeln Nybörjare är vi alla i början.

Det är i alla fall kul att så många vill veta mer om sin familj och släkt. Jag ställer gärna upp och har fler kurser, det är en konst att vara kursledare eller som jag hellre vill kalla mig – handledare se Att vara kurs(hand)ledare i släktforskning. Jag har numera egen kurslitteratur detta då jag efter ett tag tyckte att den kurslitteratur som finns tillgänglig inte passade mitt sätt att förmedla kunskapen i och det håller även nere kostnaderna för kursdeltagarna.

Till våren väntar förhoppningsvis nya kurser. Fortsättningskurs för de nybörjare jag har nu och kanske nya nybörjarkurser. Jag håller till på ABF i Falköping.

 

 

Posted in genealogi, Hembygd, släkt, släktforskning | Taggad: , , , , , , | Leave a Comment »

Mord o dråp i Gudhems härad

Posted by tagesdotter på oktober 7, 2014

 En ganska morbid titel på den här artikeln,  men det är just vad den nya boken av Lars Bägerfeldt handlar om.mord gudhems

Hela titeln är: Mord, dråp och dödsdomar i Gudhems Härad åren 1604-1718. 

Baksidetexten:

Genom rättsfallen som kom upp till häradstinget kan vi skåda in i människornas liv och levnadsvillkor på Falbygden under 1600-talet. Somliga händelser är snarlika de vi upplever i dag, medan andra är helt främmande. Några av de mest spännande fallen är de som berör, mord, dråp och dödsdomar. Fram till år 1718 finns drygt hundra sådana fall i Gudhems härad, vilka ger oss ovanlig inblick i deras samhälle.

Gudhems härad innefattar socknarna/församlingarna:

  1. Bjurum –  (Falköpings kommun)
  2. Bjärka –  (Skara kommun)
  3. Bolum –  (Falköpings kommun)
  4. Borgunda –  ( ” )
  5. Broddetorp  –  ( ” )
  6. Brunnhem –  ( ” )
  7. Dala – ( ” )
  8. Edåsa –  (Skövde kommun)
  9. Falköpings Västra – (Falköpings kommun)
  10. Friggeråker – ( ” )
  11. Gudhem –  ( ” ) )
  12. Hornborga – ( ” )
  13. Håkantorp –  ( ” )
  14. Högstena –  ( ” )
  15. Ljunghem  (Skövde kommun)
  16. Rådene – ( ” )
  17. Segerstad –  (Falköpings kommun)
  18. Sjogerstad –  (Skövde kommun)
  19. Stenstorp – (Falköpings kommun)
  20. Sätuna – ( ” )
  21. Södra Kyrketorp – ( ” )
  22. Torbjörntorp  – ( ” )
  23. Ugglum – ( ” )
  24. Valtorp – ( ” )
  25. Östra Tunhem – ( ” )

Det är alltså främst från under 1600-talet som domar handlar om i boken. En hel del resor till Riksarkivet i Vadstena har gjorts, för att läsa domarna i hovrätten i original. Några av dem har också hamnat i boken så vi får se hur texten ser ut i original. Text som riktiga handstilsexperter bara kan läsa. För oss vanliga släktforskare som vanligtvis sträcker oss att läsa bakåt i tiden till 1700-talet är detta att kunna ner på 1600-talet en stor utmaning.

Ett fall i boken är från Göta Hovrätt Huvudarkivet serie EVIIaaaa, vol.16, år 1650

1650 – Elin Jonsdotter

Elin Jonsdotter i Mårby, boendes på ett frälsehemman, förmodades ha mördat sitt barn och sedan gömt det, vilket blev uppenbart på Kristi Him­melsfärdsdag, som var den 23 maj, när kyrkoherde vällärde herr Olof i Vilske-Kleva hade fått höra hur folk språkade om detta. Då tog han sin hustru med sig samt två andra hederliga kvinnor där i Mårby och gick för att rannsaka denna anklagelse. När de började undersöka Elin Jonsdotter, tvingades hon bekänna att hon hade fött ett barn, varpå hon gick med dem till sin faders ladugård och visade var hon hade grävt ner det. Där fann man ett fullkom­ligt och väl framgånget piltebarn, varefter hon berät­tade att det föddes om fredagen dessförinnan. Det var således sex dagar gammalt när det åter­fanns. Då blev det också känt att hon hade fött barnet inne i stugan, mitt på ljusa dag uppe på ugnen. Sedan utfrågades hon på vilket sätt som bar­net hade mist sitt liv, men på detta kunde hon inte svara för det visste hon inte. Däremot erkänner hon att när det var nyfött så lyfte sig bröstet några gånger, men mer liv hade det inte. Efter detta be­kände hustru Karin Olofs­dotter i Mårby, vilken hade gjort rent barnet när det väl hade grävts upp igen, att det var blått runt om halsen och utmed det vänstra örat. Då för­manades Elin allra flitigast att komma med san­ningens bekännelse, vilket hon vägrade. Omsider, efter upprepade förma­ningar, blev hon bragt till en bekännelse med dessa ord: ”Jag må så gärna bekänna, Gud bättre mig, ty jag har syndat mot min herre och Gud. Jag var rädd att barnet skulle gråta och röja mig. Därför tog jag min förklädes snipp och stoppade i barnets mun. Det lilla liv det hade, var snart borta.” Efter det att hon sin synd hade erkänt, dömdes hon till döden genom att brännas.

Göta Hovrätts dom

Elin kan inte benådas till livet, utan ska halshuggas utan uppskov och i jord grävas ner bortom kyrkogården, andra till sky och varning.

Mårby som nämns i texten ovan är en del av socknen/församlingen Bjurum i dag. 1768 slogs Mårby ihop med Hångers socken och bildade Bjurum. Än i dag säger de som bor i Mårby och Hånger att de bor just där och inte i Bjurum.

 

Exempel på text som finns i boken:

DSCN0441 Anders Björnsson resolution 1642  1) Göta Hovrätt  Huvudarkivet E V aa – Criminalia  1642: vol. 17, år 1642, Östergötland och Västergötland

 

 

 

 

 

 

 

BOK_DSCN5861

 

 

  2) Göta Hovrätt Advokatfiskalens arkiv, Skaraborg serie EVIIaaaa vol.20 år 1654

 

 

 

 

 

 

 

 

Boken kommer ut i början av november, alltså lagom till jul. Den som vill vara säker på att få sig ett exemplar går det redan nu förbeställa. Kostnad 200:- + ev pack och porto. Kontakta mig via min e-post, som finns under fliken About eller författaren på Facebook – Lars Bägerfeldt.

Posted in Falköping, genealogi, genealogy, Hembygd, släktforskning | Taggad: , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , | 1 Comment »

Sveriges Dödbok vers 6

Posted by tagesdotter på september 2, 2014

Så har den ny kommit! Den efterlängtade version 6 av Sveriges Dödbok. Mitt exemplar inköptes på Släktforskardagarna i Karlstad som gick av stapeln sista helgen i augusti.

Resan upp till Karlstad gjordes med Nässjö Järnvägsmuseums 60-tals tåg. En resa som gjordes i glatt sällskap. Vi var fyra i kupén, tre skaraborgare och en smålänning. Det var jag och min mamma som åkte upp. Vi tog taxi från stationen, då vi räknade med att vi skulle gå en hel del på mässan och min mamma ville spara sin rygg.

Släktforskardagarna var i Karlstad CCC, ett ganska nybyggt konferenscenter. Utställningsytan fanns på tre våningar, så det blev en hel del rulltrappeåkning. I rulltrappan hade Karlstad sin älg. Nu var det inte den vita älgen utan en av olika gosedjur.

Det var en hel del kända folk att hälsa på, nämnas kan mina emigrantkollegor Anneli Andersson och Anna-Lena Hultman, men också Viktoria Jonasson, Gunilla Didriksson från förbundet som jag träffat på kursledarutbildningarna samt Sara Silander från MyHeritage. Släktforskningsmässan är chansen att kunna nätverka och träffa likasinnade.

Lyssnade även på tre föredrag. Det gäller att passa på så när man har chansen för fullärd blir man aldrig. En av dem var Martin Dackling, som skrivit en avhandling om uppkomsten av släktgårdar. Särskilt intressant blev det då den handlar om de tre skaraborgska socknarna Bäreberg, Ekby och Våmb.

Något besök på Sverige Amerika Centret blev det inte. Vi ansåg att tiden inte räcker till. Mässan som den var var ju bara då, centret däremot består. Så det får bli en annan gång. Kanske kan vi då även passa på att träffa släkten i Värmland. Har två sysslingar i trakten kring Karlstad, som jag inte träffat på länge.

 Martin Dackling

Sveriges Dödbok vers 6

Så var det då inköpet av Sveriges Dödbok vers 6. Ett planerat sådant. Den har länge varit efterlängtad eftersom tiden går och det har gått fyra år sedan den senaste gavs ut. Vers 5 började också från 1901 men sträckte sig till 2009. En hel det har ju avlidit efter det.

Nya kompletteringar har också gjorts i projektet Namn åt de döda hos förbundet, välbehövliga skulle jag vilja säga. Det fattas en del fortfarande, något som syns särskilt i Stockholms län. Till nästa version hoppas jag att detta är gjort. Tredje gången gillt, heter det ju. Det var i vers 5 som åren 1901-1946 kom med.

Dödskivan, som den kallas i allmänt är ett oersättligt hjälpmedel i sökandet efter släkten. Den kan vara en ingångspunkt till att få fram uppgift om var och när mormors far var född, så att du vet i vilken församling som det ska börjas leta i kyrkoböckerna i. Den används också till att forska om nutiden. Goseälg Karlstad Släktforskardagarna 2014

Som vanligt har bilden som pryder omslaget något med döden att göra. Denna gång en dödskalle i mosaik från en vägg i ruinstaden Pompeji, Italien.

 

Tack, Anna-Lena Hultman för att du har lagt ner mycket tid med att tvätta och färdigställa materialet, för det är ju till dig som allt material har skickats. Du har gjort ett stort arbete.

Posted in genealogi, genealogy, Hembygd, Nätverk, släkt, släktforskning | Taggad: , , , , , | 1 Comment »

Som vanligt, släktforskning är inte med :(

Posted by tagesdotter på augusti 31, 2014

Det är kulturvecka här i Falköping, Arena Falköping som evenemanget heter. Det är natur, kultur och landskap som står på programmet. Öppna museum för att visa vår historia, visning av Marka kyrka och gravar. Hornborgasjön visas. Allt avslutas med brukhästdagen i Jäla nästa söndag 7 september.

Det är ju bra det här att visa upp vad vi har på Falbygden. Vår historia och vad som finns i kultur och natur. Men… det finns ett stort M för oss som intresserar oss för de som bodde på trakten. Visdiktaren Jönn Liedholm har lyfts fram de senaste åren för hans historia intresse. Men sen då? Var finns alla de andra som har gjort Falbygden till vad det är i dag? Visst vi har fin natur och miljö men folket som bodde i det? Skrev en artikel här på bloggen i samma ämne 2011 med titeln Hembygdsföreningar bevarar byggnader men…, där är det ju samma sak. Man bevarar sina saker, traditioner och byggnader men glömmer bort att lyfta fram de som har bott på bygden,

Som vanligt med andra ord finns inte släktforskning med på programmet. Synd!! Det om inte är ju vår historia!! Det är bara att läsa min blogg för att se vad vilket stort ämne det är.

Jag ställer gärna upp och föreläser om vilka våra förfäder på Falbygden var och hur det hänger ihop med nutiden!!

Posted in Falköping, genealogi, genealogy, Hembygd, släktforskning, Svensk Historia | Taggad: , , , , , , , , , , | 1 Comment »

Skanna dia

Posted by tagesdotter på april 8, 2014


När jag var liten, fotograferade min pappa en hel del.
Inte så mycket i papperskopior utan i dia. De där sattes in i lådor, 80 fördelade på två rader, för att kunna visas Sött ungepå duk. Som vanligt är det den först födda som det togs flest foton på. Dvs min storasyster Ewa. Men jag har kommit med på några i alla fall.

Genom tiderna har det blivit mindre och sällsyntare diabildsvisningar. Sist vi tittade på dem var nog för 2 år sedan och då bara en bråkdel av de där 17 lådorna. Det blir liksom inte av att man samlas och tittar på diabilder i samma utsträckning längre.

Men nu har ju tekniken kommit så långt att man kan via sin egen skanner, skanna av dessa och digitalisera dem. Köpte i höstas en Canon CandoScan 9000F Mark II. Första syftet var att skanna av klipp- och fotoalbum som jag fick låna av en hembygdsforskare. Han vill bevara det gamla och föra vidare sitt material till någon som är intresserad. Nu nästa projekt är att skanna av min pappas bilder.

Ganska bra ur bevarande synpunkt och att göra det mer tillgängligt. Lådorna kommer att bevaras hos min syster men jag vill också ha tillgång till diabilderna. Vill kunna på ett enkelt sätt plocka fram dem och se på dem. Syrran såg till att digitalisera super-8 filmerna för några år sedan så då är det min tur att göra detsamma med diabilderna.

Det är inte gjort på en dag det här. Nej högst en låda i taget. Skannern tar fyra bilder i taget och man vill ha en bra upplösning 4800 dpi, så det tar varje omgång ca 20 min. Det betyder att det IMG_20140407_08här är ett arbete som görs när jag redan sitter vid datorn och arbetar med annat.  

Då det är en hel del släktingar med, som jag och syrran inte har en aning om vilka de är, ska det passas på att få dem identifierade av mina föräldrar. Fotoalbumen är påskrivna men inte de här.

Det finns dia som är skadade men det är något som man får ta. En del är det repor i, andra har färgerna försämras, dvs färgen har blekts eller så har de blivit röda. Som tur var finns det teknik i dag som kan hjälpa till att återställa, i alla fall en del av problemen. En del tar skannern direkt annat får man använda fotoprogrammet till.

 

Posted in Falköping, Hembygd, släkt, Svensk Historia | Taggad: , , , , , , , , | Leave a Comment »

Planering pågår inför påskrundan 2014

Posted by tagesdotter på april 2, 2014

För första gången ska jag vara med som utställare på påskrundan här på Falbygden. Det är spännande!!

Utställningslokalerna finns på Vilhelmsro Gårdscafé här i Falköping. Det är på loftet och är det nyrenoverad stallet på Vilhelmsro som inte riktigt klart är än men ska bli till påskrundan. 

Mina alster ska finnas på två ställen på Vilhelmsro. Naturfoton på loftet och prova på släktforskning i stallet. 

Jag deltar i gruppen Kreativ Studio på Falbygden tillsammans med fem andra medlemmar. Vi är tre som ställer ut fotografier, Michaela Andersson, Lars Bägerfeldt och Niclas Fältström. Besökarna kommer att kunna se skillnad på vem som har tagit vad eftersom våra stilar är så olika och motiven är inte samma. Där uppe kommer även Monica Olsson sälja sin sylt. Det är mina foton som börjar vid trappen. Har det redan försökt att hänga dem i den ordning de ska vara i, i datorn alltså.

Tillsammans med Edith Bjerner har vi pröva på släktforskning i stallet. En punkt som är ny på programmet på påskrundan och som vi hoppas ska locka många besökare. För vi vet ju alla att det är inne att släktforska, eller hur? Ancestry har haft sina kampanjer på TV och det får man hoppas att det har satt sig i minnet. 

Stallet är en hel vit yta och inte inrett än. Nu gäller det att planera hur vårt utrymme ska se ut. Vad som ska hängas på väggar och hur. Mycket jobb att bygga en monter. Har några gånger varit med i Dis monter på Bokmässan i Göteborg, den som Dis-Väst bemannar, som utställare men aldrig varit med att bygga eller plocka ner. 

Vilhelmsro Egendom var en gång i tiden en ganska stor gård. I dag är det är i stort sett bara husen som står kvar. Ladugårdarna är rivna sedan ett tiotal år sedan och marken är såld till kommunen, där nu bostadshus har byggts. Ägarparet Ulf och Mona Lindén satsar på att deras café, Vilhelmsro Gårdscafé ska bli en trevlig träffpunkt i Falköping. Där man kan ta en kopp kaffe o kaka, sitta o mysa ända in på hösten i deras växthus och stall. De planerar flera aktiviteter i vår o sommar, även om inte programmet är spikat än. Vi får se om släktforskning blir en av dem.

Vårprogrammet som finns i Vårmagasinet 2014 finns nu att hämta i affärer och turisbyrå i Falköping. Om du inte har möjlighet att hämta kan programmet laddas ner från mat och kulturs webbplats. Vilhelmsro Gårdscafé är nr 10.

Posted in Falköping, genealogi, genealogy, Hembygd, släktforskning | Taggad: , , , , , , , , , | 1 Comment »

Släktforskningsåret 2013

Posted by tagesdotter på januari 3, 2014

Släktforskningsåret 2013 blev inte som det var tänkt vid årskiftet 2012/2013 eller det som var planerat. De senaste åren har det varit full fart med släktforskning, i synnerhet emigrantforskning och skrivande på bloggen. Men inget år är det andra likt och det visade sig ganska tydligt 2013.

Släktforskning

Träffade Walter Beck som var med i Allt för Sverige 2012. Han var på besök i Sverige i början av juni med sin familj. Han höll föredrag i Jäla Hembygdsgård och höll nästan på över midnatt eftersom det också skulle översättas till svenska.

Besök i utvandrarbygden i Småland blev det under augusti.

En nybörjarkurs i släktforskning blev det också under hösten hos ABF i Falköping.

Bloggen

Skrev mitt sista inlägg i september, sedan dess har det varit ebb. Det har haft sina orsaker. Först o främst har jag inte haft någon fantasi eller uppslag om ämnen att skriva om. En annan har varit att tiden inte räckt till o en tredje att lusten inte har funnits där. Det var annat under våren som uppslagen kom till mig ganska ofta. Men efter sommaren fanns de inte där. Hur det blir i fortsättningen får vi se. Har inte det där flytet just nu. 

Emigranter från Falbygden

Det var tänkt att det skulle bli 5 000 nya individer i databasen Emigranter från Falbygden samt 100 upphittade avlidna. Men det blev bara ca 3 000 nya individer till databasen och 44 avlidna emigranter. De två sista var två bröder Carl o Axel Augustsson (US Larson), Carl född i 1881 Mularp, Axel i 1883 Karleby, båda avlidna i Minnesota, 1955 resp 1972.

Just när jag tänkte sätta igång höstens arbete, fick jag ett telefonsamtal från Anna-Lena Hultman i Hössna. Hon hade tagit på sig uppdraget att leta reda på emigrerande Kölingaredbor för föreningen Årås Kvarns räkning och kommit på att hon nog tagit på sig för mycket arbete och tänkte då på mig att jag kanske kunde…. Det blev att lägga ifrån sig mitt eget arbete och hjälpa till. Några egna emigranter blev det dock här, eftersom Kölingared gränsar till Falköpings kommun och socknar som finns här är Fivlered, Solberga och Norra Åsarp (+Smula).

Hembygden

Har hjälpt min gode vän Lars Bägerfeldt att kunna publicera det Leader-projekt (inom EUs landsbygdsutveckling) som han är med i och arbetat med under 2013, på webben. Han har spelat in film och berättar på dessa om historiska händelser på vår bygd. Detta kan ses på Falbygdsguiderna, som ligger som en underdomän (utflykt) på min Falbygdsanor.se. Arbetet är inte riktigt klart än, det kommer upp fler filmer. 

Har även kunnat få låna några fotoalbum och klippalbum som samlades i Vilske-Kleva på 40-70-talen. Har börjat att scanna av dessa för bevarande på en nyinköpt fotoscanner. Klippalbumen är dock större än A4 så det blir att jobba i ett bildbehandlingsprogram för att få ihop text och foto till en bild/sida.

2014

Den här gången tänker jag inte göra upp några planer på hur det är tänkt att släktforskningsåret ska se ut. Börjar dock med en fortsättningskurs i släktforskning som börjar 14 jan, fortsättning på den nybörjarkurs jag höll i höstas. En nybörjarkurs hoppas jag att det blir också, det fattas bara ett par anmälningar för att den ska bli av.

Lite mer forskning om var Kölingaredsborna slog sig ner i USA blir det nog också och deras familjer. Anna-Lena har fortsatt mycket att göra. Bl a har hon ansvaret för att Sveriges Dödbok vers 6 ska komma ut som utlovat till hösten i samband med de svenska Släktforskningsdagarna som i år 2014 är i Karlstad.

Jag tänker också ta mig ut och fotografera mer i år. Fjolåret blev så där och med det var urvalet till den årliga fotokalendern inte så stort.

Hur har ni läsare tänkt att ert släktforskningsår 2014 ska bli?

Posted in Blogga, Blogroll, Egna Webbplatser, emigrant, Emigranter, Hembygd, Karta, Nätverk, släktforskning | Taggad: , , , , , , , , | 2 Comments »

Vårstädat 2013

Posted by tagesdotter på maj 14, 2013

Har gjort ett uppehåll i skrivandet här på bloggen ett par veckor. Har haft ledigt under några klämdagar och då passat på att vårstäda på det ena och andra stället samt komma ikapp.

Våren har ju som bekänt varit sen. Har gått och bävat vad månne komma skall i allergiväg. Det har inte varit så farligt hittills men det är väl nu det hela börjar. Ögonen har kliat och känts grusiga, lite ont i huvudet har jag haft också. Nu är lövsprickningen har kommit i gång på allvar. Nästa är när björkhängena kommer och spricker. Som tur har det regnat mellan varven som gjort att det har dämpats och pollen har spolats bort. Å andra sidan har det gjort att nu har det verkligen satt fart i och med att värmen har kommit. Vi får se hur det blir. Huvudet hänger med än, men det är ofta där det börjar.

Började med att städa upp i kryddlandet, det var verkligen stökigt efter vintern. Gör sällan en höststädning för jag vill att det ska vissna ner och delvis vara till skydd mot vintern. Lägger på grangrenar på timjan varje höst för att den ska klara sig på våren efter att snön har försvunnit och det är fortfarande kallt. Men det tyckts hittills inte ha fungerat i år, det är stendött där och ny timjan har fått såtts.

Grenar, löv, barr och annat skräp som det blivit under vintern är nu bortstädat. Grovgrävt, rensat bort ogräs och dess slingrande rötter. Kanterna har fått en kant. Nu är det vänta och se vad som tittar upp. Timjan är dåligt, som jag redan nämnt. Citronmelissen är nog också död. Den grekiska oreganon börjar titta upp, likaså den franska dragonen. Vitlöken är det heller inget fel på, gräslök och smultron växer som bara dänn. Till helgen blir det förhoppningsvis årets första rabarberpaj.

Det blir en del omändringar i kryddlandet. Beroende på vad som kommer upp vad. Omplantering och nyplantering. Timjan blir på ett nytt ställe.

Hemma växer persilja, slät o krusig. sallad, timjan, grekisk oregano, gurkor till sig (har brist på fönster, skulle behöva några fler fönsterbräden). Utplantering blir det inte i förrän det har blivit varmt, lagom mitten i juni. Först ska grönsakslandet göras i ordning och sås. Förhoppningsvis blir det iordningställande i helgen, det ska krattas en del då de körs upp av min pappa med kuparen som används vid potatissättningen. Potatisen krattades ner i jorden förra veckan, dagen före regnet kom.

Posted in Falköping, Hembygd | Leave a Comment »

 
Följ

Få meddelanden om nya inlägg via e-post.