Släktresan

- i dåtid och nutid

  • december 2014
    m ti o to f l s
    « Nov    
    1234567
    891011121314
    15161718192021
    22232425262728
    293031  
  • Arkiv

  • Top 8 Länkar

  • Medlem i

  • Besökare

  • Ange din e-postadress för att följa denna blogg och få meddelanden om nya inlägg via e-post.

Archive for the ‘Hembygd’ Category

Julhälsning 2014

Posted by tagesdotter på december 22, 2014

godjulMösseberg med utsiktstornet

Posted in Falköping, Hembygd | Leave a Comment »

Part 9: Research in twentieth-century in the churchbooks

Posted by tagesdotter på december 19, 2014

Det är mycket lättare att forska efter svenskar på 1900-talet och framåt än det är i US. Vår sekretess är på 70 år, dvs man får inte offentlighetsgöra dokument som är yngre än 70 år. Det betyder att allt eftersom 70 årsgränsen släpper sin grepp görs originalhandlingar tillgängligt för oss forskare.

Men, det finns ett stort M på engelska översätts det till ett stort B, som i But. Jag antar att du redan har genom din forskning upptäckt att de flesta kyrkoböckerna sträcker sig över ett antal år. Exempelvis 1810 – 1830 eller  1896 – 1920. Det gör att böcker som sträcker sig in över 70 årsgränsen ex 1930 – 1955 görs inget material tillgängligt i. Något som gör att information från originalböckerna är inte tillgängligt för dig att läsa i din dator.

Statistik

För den som ändå vill ha den information som är tillgänglig finns SCB materialet att tillgå via Ancestry ($) och Riksarkivet – The National Archives of Sweden ($) på födelse- och dokbok, Lysning- och vigsel samt Död- och begravningsbok. Dessa är avskrifter från originalhandlingarna.

I Sverige har det samlats in statistik länge. SCB är en förkortning på Sveriges Statistiska Central Byrå, en gång hette myndigheten Tabellverket. Hos just Ancestry och Riksarkivet finns det det avskrifter ur originalböckerna Födelse- och Dopbok, Lysning- och Vigselbok och Död- och Begravningsbok. De börjar runt 1860 och sträcker sig långt in på 1900-talet. Hos Ancestry finns de tillgängliga 1860-1941 hos Riksarkivet 1860-1943. 

Från Riksarkivets webbplats:
SCBs kyrkboksavskrifter av födda, vigda och döda 1860–1949. I kungörelsen 1859 stadgades att den årliga statistiken fr.o.m. år 1860 skulle grunda sig på utdrag ur födelse-, vigsel- och dödböckerna samt husförhörslängderna som underlag till folkräkningarna. Befolkningsstatistik var grunden för SCB verksamhet, som startade 1858.

Folkräkningar har vi haft i Sverige sedan långt tillbaka. Dessa i original finns att tillgå hos Riksarkivet 1860 – 1910. Där finns också annat material som fastighetsböcker 1933-1980-talet.

Andrahands källor

Det finns andra källor att tillgå när 70-års gränsen sätter stopp i originalhandlingarna. Det är information som finna att tillgå på DVD, de räknas som andra handskällor eftersom de till den största del hämtade från originalhandlingar oftast avskrivna men också utdrag från dataregister hos myndigheter. Det kommer nästa inlägg här på bloggen handla om, Part 10.

 

Tidigare i den här serien har artiklarna

  1. Swedish roots?
  2. Why they left Sweden
  3. Start in your own country
  4. Emigrant sources
  5. Swedish churchbooks
  6. How the swedish churchbooks works
  7. Differents in the churchbooks
  8. Reading old swedish writing

publicerats.

Posted in ArkivDigital, emigrant, Emigranter, genealogi, genealogy, Hembygd, släkt, släktforskning, Swedish roots | Taggad: , , , , , | Leave a Comment »

Skåragänget

Posted by tagesdotter på december 8, 2014

Har ett samarbete med en hembygdskännare i Vilske-Kleva. Han kan mycket om Gökhem då hans far är född där och hade en hel del släktingar i Skår, Gökhem. Själv är jag född i Gökhem och intresserad av dess historia, så det föll sig ganska naturligt att när Kleva-Kalle ville visa mig hans foton och berätta vad han minns.

Den här gången var det runt ett fotografi som han ville ha in i Falköpingstidning. Kalle stod för foto och berättade om de som var med på fotot. Jag har forskat fram vilka de var i de källor som finns att tillgå.

Skåragänget

Posted in emigrant, Emigranter, Falköping, genealogi, genealogy, Hembygd, Nätverk, släktforskning | Taggad: , , , , , , , , , , , | Leave a Comment »

Part 7: Differents in the churchbooks

Posted by tagesdotter på december 5, 2014

Det kan vara svårt att förstå sig på hur kyrkoböckerna fungerar vid första anblicken. Varje landsända/Stift har sin version av hur det skulle fungera. I början när bokföringen av församlingsborna började på 1600-talet, finns det inga böcker med kolumner och rader. Då liksom på 1700-talet var uppgifterna i Födelse- och Dopbok, Lysning- och Vigselbok och Döds- och Begravningsbok ofta skrivna i meningar. Löpande text är oftast svårare att läsa än text som finns i kolumner, där man vet vad som är vad.

Dalsland

Oftast finns i de äldre husförhörslängderna inte uppgift om var personerna är födda. Endast födelsedatum. Det kan skapa en hel del svårigheter att forska just i de församlingar som detta förekommer. För husförhörslängderna är ingången till att få veta mer om sina förfäder. Om då inte födelseorten/-församling finns uppgiven kan det vara extra svårt att kontrollera uppgifter i Födelse- och Dopbok. Lysning- och Vigselbok samt Död- och Begravningsbok. Inte självklart att familjemedlemmarna alla är födda i den församlingen som husförhörslängden är i eller att de är födda på samma ställe i församlingen.

Kontakta Melleruds Museum & Släktforskningsarkiv för att få hjälp. De hjälper svensk-amerikaner att hitta sina rötter i Dalsland.

Moder- och annexförsamlingar

I Västergötland är det mycket vanligt med moder- och annexförsamlingar. Här finns många små församlingar/socknar. Oftast hade inte de små råd med att ha egen präst och kommunister, därför gick församlingar ihop och bildade något som heter pastorat. Detta är särskilt synligt i gamla Skaraborgs län och på Falbygden. Här i nuvarande Falköpings kommun fanns en gång i tiden 52 församlingar/socknar. Vanligast på Falbygden var att tre församlingar slog sig samman till ett pastorat, där församlingen som var huvudförsamling kallades för moderförsamling och de andra för annexförsamlingar. De pastorat som fanns och finns nu i Falköpings finns att läsa på Falbygdsanor.se.

Det betyder att för kyrkoböckerna Födelse- och Dopbok. Lysning- och Vigselbok, Död- och Begravningsbok samt In- och Utflyttningslängd ligger dessa oftast i en gemensam volym/bok i äldre tider. Då under moderförsamlingens namn. I vilken ordning som de olika församlingarna finns oftast beskrivet på innehållsförteckning, om inte är huvudregeln att först finns moderförsamlingen och de andra kommer efter. Det kan vara i alla åren i efterföljande ordning i samma församling eller så är det ett år i taget där hela pastoratet finns med. Gemensamt för de fyra kyrkböckerna är att det inte finns något register, som det finns i Husförhörslängderna, som hänvisar till ett specifikt år eller församling. 

 

Tidigare i den här serien har artiklarna

  1. Swedish roots?
  2. Why they left Sweden
  3. Start in your own country
  4. Emigrant sources
  5. Swedish churchbooks
  6. How the swedish churchbooks works

publicerats.

Posted in emigrant, Emigranter, Falköping, genealogi, Hembygd, släkt, släktforskning | Taggad: , , , , , | 2 Comments »

Min första julmässa

Posted by tagesdotter på november 17, 2014

Höstterminen är snart slut. Den nybörjarkurs som startade först var det avslutning i för två veckor sedan. I den andra är det kursträff nr 6 i morgon tisdag. I båda kurserna finns det deltagare som vill gå fortsättningskurs. Den kommer att gå på åtta onsdagar med start i januari nästa år 2015.

Men jag vill naturligtvis starta fler kurser. Tycker om att förmedla mina kunskaper till andra intresserade. Därför kommer jag att vara med på en julmässa i Gudhem i helgen som kommer, 22-23 november. Tillsammans med tre av mina kompisar i gruppen Kreativ Studio på Falbygden kommer jag att finnas i Gudhems Hjärtas utställningslokal på Gudhems Kungsgård, som ligger intill Gudhems klosterruin. De övriga är Monica Olsson som säljer sina sylter, marmelad och gelé samt Lars Bägerfeldt som signerar och säljer sin nya bok Mord, dråp och dödsdomar i Gudhems Härad åren 1604-1718.

Pröva på

Hos mig kommer ni få möjlighet att pröva på att släktforska i det svenska kyrkoboksmaterialet och andra källor. Jag kommer att vara uppkopplad mot ArkivDigitals bilddatabas av kyrkoböcker.

Emigranter från Falbygden

Jag kommer även att ha med min databas över emigranter från Falbygden, som innehåller ca 61 000 individer. Det är emigranterna och deras familjer i det gamla och nya hemlandet. Hittills har jag lagt ner nio år på databasen. Databasen finns än så länge bara i min dator. Vilka personer och familjer som finns med kan delvis hittas på min Emigrant.se, där finns återfunna emigranter listade i den församling/socken som de är födda i. Men det finns så mycket mer i databasen. Allt eftersom jag lagt in familjemedlemmar gifter de in sig i varandras familjer, både hemma i Sverige och sitt nya hemland som oftast är USA. Det har blivit stora träd.

Släktforskningskursdagar

Möjliga kursdagar är tisdagar och onsdag. Kör gärna flera kurser samtidigt. Studieförbundet som jag är kursledare i är ABF i Falköping.

 

Två julmässor till går av stapeln i helgen som kommer. Dagsnäs och Violens på Skogatorp. De tre julmässorna ligger inte långt från varandra. Gudhems Hjärta ligger dessutom på vägen till Dagsnäs från Falköpings hållet.

Posted in emigrant, Emigranter, Falköping, genealogi, genealogy, Hembygd, Kreativ Studio på Falbygden, Nätverk, släktforskning, Utställning | Taggad: , , , , , , , , , , | Leave a Comment »

Part 2: Why they left Sweden

Posted by tagesdotter på oktober 31, 2014

De flesta av oss har emigranter i släkten. Det kan vara på långt håll eller närma i släkten. För oss svenskar är emigrationen till USA något som skedde i det förflutna, det har gått ett antal generationer sedan den gjordes. Men den är inte glömt. Idag utvandrar inte många svenskar till USA, om det inte är för att de arbetar för ett multi internationelt företag, som stationerar sina anställda lite varstans i världen.

De flesta emigranterna blev kvar i sitt nya hemland, de blev immigranter och naturaliserad US medborgare som slog sig ner och skapade ett nytt liv för sig och sin familj. Det kunde gå bra för dem eller så blev inte livet som det var tänkt. Andra var där för att tjäna pengar för att kunna åka hem och exempelvis köpa sig en större gård eller leva gott på sin ålderdom hemma i Sverige.

I dag är Sverige ett mångkulturelt land med många nationaliteter. De har liksom våra utvandrare en gång i tiden, lämnat sitt hemland och flyttat till ett annat. Först emigrerat för att sedan immigrera. Våra immigranters familjer kan har spridits sig över flera världsdelar. Nu senast är det många av syrier som flyr sitt land för krig.

När våra emigranter en gång i tiden gav sig av var det främst till USA. Andra mindre strömmar gick till Tyskland, Danmark, Kanada, Argentina, Brasilien, Ryssland och Sydafrika m fl.

Vilka var orsakerna de gav sig i väg då? Why did they left Sweden? Ja det är ett flertal. De vanligaste är uppräknade här nedan. Några av skälen känns igen även idag.

  • Religiösa skäl
    Sverige var ett ganska kontrollerat land. Det var tvång att gå i kyrkan varje söndag, stadskyrkan, som var den enda som var tillåtna. För de som ville tro på sitt sätt och utöva sin religion var hänvisade att göra det hemma. De blev snart upptäckta och hade två val. Antingen att inrätta sig i ledet eller ge sig i väg. Bishop Hill är en sådan koloni, som startades av Erik Jansson och hans anhängare.
  • Fattigdom
    Missväxt förekom och det fanns ingen mer mark att bryta till jordbruk. Barnkullarna var stora och de flesta överlevde till vuxen ålder, särskilt efter att barnen vaccinerades mot koppor. För att komma någonstans i världen gav man sig i väg. De ville skapa sig en ny framtid någon annanstans. När fattiga hela familjer gav sig av kunde socknen hjälpa till med resekassan. De betalade en klumpsumma och blev så av med framtida kostnader för den/de fattiga. 
  • Övriga i familjen gav sig av för länge sedan
    När maken/makan dör har den föräldern som är kvar ingen kvar som kan sköta om henne/honom på ålderns höst. Så hon/han flyttar till någon till barnen därborta.
  • Äventyrslusta
    De som var framåt och ville göra något nytt. De ville inte vara inrutade i de gamla mönstren ex vara dräng åt jordägande bönder hela livet. Det var svårt för den som kom ur de lägre klasserna att slå sig fram mot toppen.
  • Följde med strömmen, grupptryck
    Vänner och släkt hade givit sig av. Hörde så mycket gott om det nya landet att de flyttade de också. Och ville träffa de sina igen.
  • Arbetsvandring
    Man ville tjäna pengar, för att kunna komma hem och köpa sig en stor gård och bilda familj eller komma hem på åldernshöst och leva ett gott liv. De kunde jobba som maids, servant eller i någon gruva. Några lyckades andra inte.

Folkomflyttningar har det varit så länge människor har levat på jorden. Förr fanns det inga gränser om hur många som fick flytta från och till ett annat land och de fick klara sig på egen hand. I dag är det helt annorlunda, med gränser och lagar som gör att folkomflyttningar inte kan ske hur och när som helst.

Har en kompis som har bott i Sverige i 26 år och är från Filippinerna. Hon har sex syskon. Två av dem bor kvar i hemlandet, en bror i London, England, en annan har nyss flyttat till Australien, en finns i Dubai och en syster fann kärleken här i Sverige efter att hälsat på sin syster för 8 år sedan. Övriga familjemedlemmar finns bl a i Filippinerna, Spanien och USA. Det där med Spanien har med att göra att pappan kom därifrån och flyttade till Filippinerna, då han stred i USA:s armé i Vietnamn och sedan blev stationerad på basen i Manilla.

Tidigare i serien: Part 1: Swedish roots?

Posted in Amerika, emigrant, Emigranter, Falköping, genealogi, genealogy, Hembygd, Resa i Amerika, släkt, släktforskning, Socialt Nätverk, Svensk Historia | Taggad: , , , , , | 7 Comments »

Utbildning är viktigt i släktforskning

Posted by tagesdotter på oktober 20, 2014

Vi som är kurs(hand)ledare vill naturligtvis kunna lära ut på kunskapen om att släktforska på bästa sätt. Alla har vi våra egna knep, ingen lär ut eller som jag ser mer på saken förmedlar på samma sätt. Liksom våra kursdeltagare har vi olika förutsättningar och sätt att ta tillvara på ny kunskap. För ny kunskap får man vid varje kurstillfälle av deltagarna och erfarenheter. Alla har de egna forskarproblem och sätt att vara. Det gäller att vara lyhörd och pedagogisk, kunna förmedla så att deltagarna förstår och framför att vara påläst i ämnena och vilka resurser som finns att tillgå.

Vi kurs(hand)ledare arbetar oftast ensamma eller i par, vi kör i egen regi (som jag) eller genom en släktforskarförening. Tyvärr kan man som ledare bli hemmablind, köra på i spåret man alltid kört. Kanske blir det så om man varit ledare i ett flertal år. Men det gäller att kunna ta till sig ny kunskap och veta vilka resurser som finns för oss och våra kursdeltagare. Utbildar oss gör vi hela livet, varför också inte i att handleda?

KursledareutbildningAlvesta

Sveriges Släktforskarförbundet hjälper till med att ge utbildning till oss kurs(hand)ledare, de ges i tre olika utbildningsträffar under helg. De har letts av Gunilla Didriksson och Anna-Lena Hultman. Man börjar med grundutbildningen, som även innefattar en hemuppgift som visar att man kan forska fram en familj utan att man är släkt med dessa, precis som man gör när man lotsar fram och hjälper kursdeltagare. Vi får alltså bevisa att vi kan konsten med att släktforska och skriva/redovisa på rätt sätt. Faktiskt ganska välbehövligt att någon annan ger en en uppgift och godkänner den. Som kurs(hand)ledare är man mer van åt andra hållet. Men nu är det ju vi som sitter i skolbänken. Diplom utdelas och möjligheten att gå vidare till nästa kurs, första fortsättningskursen och efter den fortsättningskurs 2.

Under kursträffarna ges inte bara föreläsningar av och om förbundet och deras resurser utan även av andra inhyrda föreläsare. Ibland är det rent ut av kursdeltagarna som delar med sig av sina erfarenheter och kunskaper. När Anna-Lena Hultman föreläste om emigrantforskning i fortsättningskurs 1, var jag med och stöttade. Nu sist var ett föredrag om dna-forskning som en deltagare pratade om. För en kurs är inte bara till för att hämta information utan också för att dela med sig och byta erfarenheter. Samtal och diskussioner förs vid frukost, kaffe, mat eller när så tillfälle ges. Vi träffas ansikte mot ansikte och det är mycket viktigt. Vi distraheras inte av något annat under de aktuella helgerna utan det är bara kursledarutbildningen som gäller.

StudieförbundenAlvesta2010 2

Vi är ungefär 40 kurs(hand)ledare i Sverige som har gått alla tre kurserna. För oss som har gått kurserna är det ett stort plus att kunna visa upp det för ett studieförbund eller för egen del att vara stolt för att vi har fått ett diplom i att vara kursledare. För studieförbunden är det ett sätt att kvalitetssäkra deras kurser/utbildningar i släktforskning. Det bevisar att de har en eller flera duktiga kurs(hand)ledare att tillgå. Oftast är det de som redan är kurs(hand)ledare som går kursledarkurserna och som vill lära sig mer, i ämnen som man aldrig lär ut eller har tagit tag i i sin egen forskning men vill veta mer om. De vill ta till sig nya influenser och annat som kan användas i kursverksamhet. 

In i finrummet

Trovärdigheten för att vara kurs(hand)ledare ökar om denna/-e har gått de här kurserna. Det höjer standarden och släktforskning har möjlighet att komma med i finrummet. För släktforskning i dag ses lite över axeln att det inte är fint nog. Det är ganska tydligt när det anordnas kulturdagar och -veckor i vårt land av kommuner, landsting eller vem nu arrangören är. Våra museer, kyrkor och hembygdsföreningar får gärna vara med men folket som levde på bygden och byggde upp bygden/Sverige är aldrig med. Se min artikel Som vanligt, släktforskning är inte med :(.

Andra har åsikter

Det finns naturligtvis andra som har en annan åsikt och uppfattning om att de här kurserna inte behövs. Argument som: Jag kan ändå, varför ska jag gå en utbildning, det blir en klubb för en inre krets eller helt enkelt är emot det som Släktforskarförbundet försöker göra, att kvalitetssäkra. De vill helt enkelt inte av den ena eller andra anledningen. De personerna får ju tycka och tänka det de vill, vi lever ju i en demokrati. Men de får inte stå i vägen för oss andra som verkligen vill lära oss något nytt och träffa personer på kurs som gör samma sak som sak, dvs lära ut och förmedla konsten att släktforska. Nu råkar det vara Släktforskarförbundet som har tagit tag i att utbilda, ett ganska naturligt val då de är ett förbund.

Egen kritik

Om jag själv ska vara kritisk är att jag saknar uppföljning till kurserna för att kunna hålla sig uppdaterad, diskutera eller helt enkelt hjälpa varandra i konsten. Har efterlyst det förut här på bloggen genom artikeln Forum för kurs(hand)ledare saknas att ett forum för oss som har gått eller går kursledare-utbildningarna att fortsätta vår kunskapsinhämtande och kunna träffas på ett sätt utan att ta sig till en fysisk plats. För oss som har gått alla tre utbildningarna blir det ju inget mer, ingen mer fysisk träff, vad jag vet. Då är ett forum en bra förlängning, där ska vi kunna fortsätta vårt lärande och våra diskussioner. Det ska vara ett forum liknande som föreningen DIS har för sina DIS-funktionärer, dvs öppen bara för oss som gått någon med flera av kursledare-utbildningarna hos Sveriges Släktforskarförbund.

Fortsättning

Jag hoppas verkligen att utbildningssatsningen får fortsätta hos förbundet. Jag vill att fler ska få samma möjlighet som jag att gå de här helgkurserna. Det är ett bra sätt att få ny kunskap för mig som kurs(hand)ledare på ett bra sätt, kontaktnätverket växer. Kurserna är en bra bit på vägen att kvalitetssäkra oss kurs(hand)ledare. Normen är satt.

Själv gick jag grundutbildningen i Alvesta hösten 2010 och fortsättningskurs 1 och 2 under våren 2012 och 2014 här i Falköping. Jag är ensam om att gått de här kurserna i Falköping. Är en oberoende kurs(hand)ledare, alltså mina kurser går inte i någon släktforskningsförenings regi. För mig betyder de här kursledarutbildningarna en hel del, de ger mig självförtroende att fortsätta. Har egen kurslitteratur sedan hösten 2013 som jag har författat själv. den är anpassad till mitt sätt att leda och lära/förmedla ut. 

Posted in Falköping, genealogi, genealogy, Hembygd, Nätverk, släkt, släktforskning, Socialt Nätverk, Svensk Historia | Taggad: , , , , , , , , , , , , | Leave a Comment »

15 kursdeltagare i nybörjarkurser hösten 2014

Posted by tagesdotter på oktober 17, 2014

Släktforskning är ett ord som är på mångas läppar just nu, nja nu kanske ni tycker att jag tar i. Men jag har 15 kursdeltagare i nybörjarkurser just nu!!  De är fördelade på två kurser som går tisdagar och onsdagar.

Kursen på tisdagar startade nu i tisdags, då hade onsdagskursen kommit till hälften av kursträffarna. I båda fallen är det åtta kursträffar som gäller. Att det är åtta är att då är det inte för många gånger för den som konstaterar att det är inget för dem och för de andra att släktforskning vill vi fortsätta med.

Två skilda gäng med olika förutsättningar. Onsdagsgänget, som består av nio deltagare, har verkligen kommit igång att släktforska och suckade redan andra gången att nu är det inte mer än sex gånger kvar. Det är sånt man vill höra som kursledare. Då är de riktigt på hugget och vill veta mer om släkten. Tisdagsgänget är lite mer osäkra med det här med dator och fönsterhantering, a och o att egentligen kunna när man ska lära sig forska. Då ska man lära sig hur dator, klienten AD (ArkivDigital) och hur man gör när man släktforskar. Det blir lite mycket på en gång att lära sig. Men det kommer nog att gå bra. Det är ju alltid så där i början när man ska lära sig något nytt, osäkerheten smyger sig på. Skrev om det där i artikeln Nybörjare är vi alla i början.

Det är i alla fall kul att så många vill veta mer om sin familj och släkt. Jag ställer gärna upp och har fler kurser, det är en konst att vara kursledare eller som jag hellre vill kalla mig – handledare se Att vara kurs(hand)ledare i släktforskning. Jag har numera egen kurslitteratur detta då jag efter ett tag tyckte att den kurslitteratur som finns tillgänglig inte passade mitt sätt att förmedla kunskapen i och det håller även nere kostnaderna för kursdeltagarna.

Till våren väntar förhoppningsvis nya kurser. Fortsättningskurs för de nybörjare jag har nu och kanske nya nybörjarkurser. Jag håller till på ABF i Falköping.

 

 

Posted in genealogi, Hembygd, släkt, släktforskning | Taggad: , , , , , , | Leave a Comment »

Mord o dråp i Gudhems härad

Posted by tagesdotter på oktober 7, 2014

 En ganska morbid titel på den här artikeln,  men det är just vad den nya boken av Lars Bägerfeldt handlar om.mord gudhems

Hela titeln är: Mord, dråp och dödsdomar i Gudhems Härad åren 1604-1718. 

Baksidetexten:

Genom rättsfallen som kom upp till häradstinget kan vi skåda in i människornas liv och levnadsvillkor på Falbygden under 1600-talet. Somliga händelser är snarlika de vi upplever i dag, medan andra är helt främmande. Några av de mest spännande fallen är de som berör, mord, dråp och dödsdomar. Fram till år 1718 finns drygt hundra sådana fall i Gudhems härad, vilka ger oss ovanlig inblick i deras samhälle.

Gudhems härad innefattar socknarna/församlingarna:

  1. Bjurum –  (Falköpings kommun)
  2. Bjärka –  (Skara kommun)
  3. Bolum –  (Falköpings kommun)
  4. Borgunda –  ( ” )
  5. Broddetorp  –  ( ” )
  6. Brunnhem –  ( ” )
  7. Dala – ( ” )
  8. Edåsa –  (Skövde kommun)
  9. Falköpings Västra – (Falköpings kommun)
  10. Friggeråker – ( ” )
  11. Gudhem –  ( ” ) )
  12. Hornborga – ( ” )
  13. Håkantorp –  ( ” )
  14. Högstena –  ( ” )
  15. Ljunghem  (Skövde kommun)
  16. Rådene – ( ” )
  17. Segerstad –  (Falköpings kommun)
  18. Sjogerstad –  (Skövde kommun)
  19. Stenstorp – (Falköpings kommun)
  20. Sätuna – ( ” )
  21. Södra Kyrketorp – ( ” )
  22. Torbjörntorp  – ( ” )
  23. Ugglum – ( ” )
  24. Valtorp – ( ” )
  25. Östra Tunhem – ( ” )

Det är alltså främst från under 1600-talet som domar handlar om i boken. En hel del resor till Riksarkivet i Vadstena har gjorts, för att läsa domarna i hovrätten i original. Några av dem har också hamnat i boken så vi får se hur texten ser ut i original. Text som riktiga handstilsexperter bara kan läsa. För oss vanliga släktforskare som vanligtvis sträcker oss att läsa bakåt i tiden till 1700-talet är detta att kunna ner på 1600-talet en stor utmaning.

Ett fall i boken är från Göta Hovrätt Huvudarkivet serie EVIIaaaa, vol.16, år 1650

1650 – Elin Jonsdotter

Elin Jonsdotter i Mårby, boendes på ett frälsehemman, förmodades ha mördat sitt barn och sedan gömt det, vilket blev uppenbart på Kristi Him­melsfärdsdag, som var den 23 maj, när kyrkoherde vällärde herr Olof i Vilske-Kleva hade fått höra hur folk språkade om detta. Då tog han sin hustru med sig samt två andra hederliga kvinnor där i Mårby och gick för att rannsaka denna anklagelse. När de började undersöka Elin Jonsdotter, tvingades hon bekänna att hon hade fött ett barn, varpå hon gick med dem till sin faders ladugård och visade var hon hade grävt ner det. Där fann man ett fullkom­ligt och väl framgånget piltebarn, varefter hon berät­tade att det föddes om fredagen dessförinnan. Det var således sex dagar gammalt när det åter­fanns. Då blev det också känt att hon hade fött barnet inne i stugan, mitt på ljusa dag uppe på ugnen. Sedan utfrågades hon på vilket sätt som bar­net hade mist sitt liv, men på detta kunde hon inte svara för det visste hon inte. Däremot erkänner hon att när det var nyfött så lyfte sig bröstet några gånger, men mer liv hade det inte. Efter detta be­kände hustru Karin Olofs­dotter i Mårby, vilken hade gjort rent barnet när det väl hade grävts upp igen, att det var blått runt om halsen och utmed det vänstra örat. Då för­manades Elin allra flitigast att komma med san­ningens bekännelse, vilket hon vägrade. Omsider, efter upprepade förma­ningar, blev hon bragt till en bekännelse med dessa ord: ”Jag må så gärna bekänna, Gud bättre mig, ty jag har syndat mot min herre och Gud. Jag var rädd att barnet skulle gråta och röja mig. Därför tog jag min förklädes snipp och stoppade i barnets mun. Det lilla liv det hade, var snart borta.” Efter det att hon sin synd hade erkänt, dömdes hon till döden genom att brännas.

Göta Hovrätts dom

Elin kan inte benådas till livet, utan ska halshuggas utan uppskov och i jord grävas ner bortom kyrkogården, andra till sky och varning.

Mårby som nämns i texten ovan är en del av socknen/församlingen Bjurum i dag. 1768 slogs Mårby ihop med Hångers socken och bildade Bjurum. Än i dag säger de som bor i Mårby och Hånger att de bor just där och inte i Bjurum.

 

Exempel på text som finns i boken:

DSCN0441 Anders Björnsson resolution 1642  1) Göta Hovrätt  Huvudarkivet E V aa – Criminalia  1642: vol. 17, år 1642, Östergötland och Västergötland

 

 

 

 

 

 

 

BOK_DSCN5861

 

 

  2) Göta Hovrätt Advokatfiskalens arkiv, Skaraborg serie EVIIaaaa vol.20 år 1654

 

 

 

 

 

 

 

 

Boken kommer ut i början av november, alltså lagom till jul. Den som vill vara säker på att få sig ett exemplar går det redan nu förbeställa. Kostnad 200:- + ev pack och porto. Kontakta mig via min e-post, som finns under fliken About eller författaren på Facebook – Lars Bägerfeldt.

Posted in Falköping, genealogi, genealogy, Hembygd, släktforskning | Taggad: , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , | 2 Comments »

Sveriges Dödbok vers 6

Posted by tagesdotter på september 2, 2014

Så har den ny kommit! Den efterlängtade version 6 av Sveriges Dödbok. Mitt exemplar inköptes på Släktforskardagarna i Karlstad som gick av stapeln sista helgen i augusti.

Resan upp till Karlstad gjordes med Nässjö Järnvägsmuseums 60-tals tåg. En resa som gjordes i glatt sällskap. Vi var fyra i kupén, tre skaraborgare och en smålänning. Det var jag och min mamma som åkte upp. Vi tog taxi från stationen, då vi räknade med att vi skulle gå en hel del på mässan och min mamma ville spara sin rygg.

Släktforskardagarna var i Karlstad CCC, ett ganska nybyggt konferenscenter. Utställningsytan fanns på tre våningar, så det blev en hel del rulltrappeåkning. I rulltrappan hade Karlstad sin älg. Nu var det inte den vita älgen utan en av olika gosedjur.

Det var en hel del kända folk att hälsa på, nämnas kan mina emigrantkollegor Anneli Andersson och Anna-Lena Hultman, men också Viktoria Jonasson, Gunilla Didriksson från förbundet som jag träffat på kursledarutbildningarna samt Sara Silander från MyHeritage. Släktforskningsmässan är chansen att kunna nätverka och träffa likasinnade.

Lyssnade även på tre föredrag. Det gäller att passa på så när man har chansen för fullärd blir man aldrig. En av dem var Martin Dackling, som skrivit en avhandling om uppkomsten av släktgårdar. Särskilt intressant blev det då den handlar om de tre skaraborgska socknarna Bäreberg, Ekby och Våmb.

Något besök på Sverige Amerika Centret blev det inte. Vi ansåg att tiden inte räcker till. Mässan som den var var ju bara då, centret däremot består. Så det får bli en annan gång. Kanske kan vi då även passa på att träffa släkten i Värmland. Har två sysslingar i trakten kring Karlstad, som jag inte träffat på länge.

 Martin Dackling

Sveriges Dödbok vers 6

Så var det då inköpet av Sveriges Dödbok vers 6. Ett planerat sådant. Den har länge varit efterlängtad eftersom tiden går och det har gått fyra år sedan den senaste gavs ut. Vers 5 började också från 1901 men sträckte sig till 2009. En hel det har ju avlidit efter det.

Nya kompletteringar har också gjorts i projektet Namn åt de döda hos förbundet, välbehövliga skulle jag vilja säga. Det fattas en del fortfarande, något som syns särskilt i Stockholms län. Till nästa version hoppas jag att detta är gjort. Tredje gången gillt, heter det ju. Det var i vers 5 som åren 1901-1946 kom med.

Dödskivan, som den kallas i allmänt är ett oersättligt hjälpmedel i sökandet efter släkten. Den kan vara en ingångspunkt till att få fram uppgift om var och när mormors far var född, så att du vet i vilken församling som det ska börjas leta i kyrkoböckerna i. Den används också till att forska om nutiden. Goseälg Karlstad Släktforskardagarna 2014

Som vanligt har bilden som pryder omslaget något med döden att göra. Denna gång en dödskalle i mosaik från en vägg i ruinstaden Pompeji, Italien.

 

Tack, Anna-Lena Hultman för att du har lagt ner mycket tid med att tvätta och färdigställa materialet, för det är ju till dig som allt material har skickats. Du har gjort ett stort arbete.

Posted in genealogi, genealogy, Hembygd, Nätverk, släkt, släktforskning | Taggad: , , , , , | 1 Comment »

 
Följ

Få meddelanden om nya inlägg via e-post.