Släktresan

- i dåtid och nutid

  • juli 2014
    m ti o to f l s
    « Jun    
     123456
    78910111213
    14151617181920
    21222324252627
    28293031  
  • Arkiv

  • Top 8 Länkar

  • Medlem i

  • Besökare

  • Ange din e-postadress för att följa denna blogg och få meddelanden om nya inlägg via e-post.

Archive for the ‘Hembygd’ Category

Skanna dia

Posted by tagesdotter på april 8, 2014


När jag var liten, fotograferade min pappa en hel del.
Inte så mycket i papperskopior utan i dia. De där sattes in i lådor, 80 fördelade på två rader, för att kunna visas Sött ungepå duk. Som vanligt är det den först födda som det togs flest foton på. Dvs min storasyster Ewa. Men jag har kommit med på några i alla fall.

Genom tiderna har det blivit mindre och sällsyntare diabildsvisningar. Sist vi tittade på dem var nog för 2 år sedan och då bara en bråkdel av de där 17 lådorna. Det blir liksom inte av att man samlas och tittar på diabilder i samma utsträckning längre.

Men nu har ju tekniken kommit så långt att man kan via sin egen skanner, skanna av dessa och digitalisera dem. Köpte i höstas en Canon CandoScan 9000F Mark II. Första syftet var att skanna av klipp- och fotoalbum som jag fick låna av en hembygdsforskare. Han vill bevara det gamla och föra vidare sitt material till någon som är intresserad. Nu nästa projekt är att skanna av min pappas bilder.

Ganska bra ur bevarande synpunkt och att göra det mer tillgängligt. Lådorna kommer att bevaras hos min syster men jag vill också ha tillgång till diabilderna. Vill kunna på ett enkelt sätt plocka fram dem och se på dem. Syrran såg till att digitalisera super-8 filmerna för några år sedan så då är det min tur att göra detsamma med diabilderna.

Det är inte gjort på en dag det här. Nej högst en låda i taget. Skannern tar fyra bilder i taget och man vill ha en bra upplösning 4800 dpi, så det tar varje omgång ca 20 min. Det betyder att det IMG_20140407_08här är ett arbete som görs när jag redan sitter vid datorn och arbetar med annat.  

Då det är en hel del släktingar med, som jag och syrran inte har en aning om vilka de är, ska det passas på att få dem identifierade av mina föräldrar. Fotoalbumen är påskrivna men inte de här.

Det finns dia som är skadade men det är något som man får ta. En del är det repor i, andra har färgerna försämras, dvs färgen har blekts eller så har de blivit röda. Som tur var finns det teknik i dag som kan hjälpa till att återställa, i alla fall en del av problemen. En del tar skannern direkt annat får man använda fotoprogrammet till.

 

Posted in Falköping, Hembygd, släkt, Svensk Historia | Taggad: , , , , , , , , | Leave a Comment »

Planering pågår inför påskrundan 2014

Posted by tagesdotter på april 2, 2014

För första gången ska jag vara med som utställare på påskrundan här på Falbygden. Det är spännande!!

Utställningslokalerna finns på Vilhelmsro Gårdscafé här i Falköping. Det är på loftet och är det nyrenoverad stallet på Vilhelmsro som inte riktigt klart är än men ska bli till påskrundan. 

Mina alster ska finnas på två ställen på Vilhelmsro. Naturfoton på loftet och prova på släktforskning i stallet. 

Jag deltar i gruppen Kreativ Studio på Falbygden tillsammans med fem andra medlemmar. Vi är tre som ställer ut fotografier, Michaela Andersson, Lars Bägerfeldt och Niclas Fältström. Besökarna kommer att kunna se skillnad på vem som har tagit vad eftersom våra stilar är så olika och motiven är inte samma. Där uppe kommer även Monica Olsson sälja sin sylt. Det är mina foton som börjar vid trappen. Har det redan försökt att hänga dem i den ordning de ska vara i, i datorn alltså.

Tillsammans med Edith Bjerner har vi pröva på släktforskning i stallet. En punkt som är ny på programmet på påskrundan och som vi hoppas ska locka många besökare. För vi vet ju alla att det är inne att släktforska, eller hur? Ancestry har haft sina kampanjer på TV och det får man hoppas att det har satt sig i minnet. 

Stallet är en hel vit yta och inte inrett än. Nu gäller det att planera hur vårt utrymme ska se ut. Vad som ska hängas på väggar och hur. Mycket jobb att bygga en monter. Har några gånger varit med i Dis monter på Bokmässan i Göteborg, den som Dis-Väst bemannar, som utställare men aldrig varit med att bygga eller plocka ner. 

Vilhelmsro Egendom var en gång i tiden en ganska stor gård. I dag är det är i stort sett bara husen som står kvar. Ladugårdarna är rivna sedan ett tiotal år sedan och marken är såld till kommunen, där nu bostadshus har byggts. Ägarparet Ulf och Mona Lindén satsar på att deras café, Vilhelmsro Gårdscafé ska bli en trevlig träffpunkt i Falköping. Där man kan ta en kopp kaffe o kaka, sitta o mysa ända in på hösten i deras växthus och stall. De planerar flera aktiviteter i vår o sommar, även om inte programmet är spikat än. Vi får se om släktforskning blir en av dem.

Vårprogrammet som finns i Vårmagasinet 2014 finns nu att hämta i affärer och turisbyrå i Falköping. Om du inte har möjlighet att hämta kan programmet laddas ner från mat och kulturs webbplats. Vilhelmsro Gårdscafé är nr 10.

Posted in Falköping, genealogi, genealogy, Hembygd, släktforskning | Taggad: , , , , , , , , , | 1 Comment »

Släktforskningsåret 2013

Posted by tagesdotter på januari 3, 2014

Släktforskningsåret 2013 blev inte som det var tänkt vid årskiftet 2012/2013 eller det som var planerat. De senaste åren har det varit full fart med släktforskning, i synnerhet emigrantforskning och skrivande på bloggen. Men inget år är det andra likt och det visade sig ganska tydligt 2013.

Släktforskning

Träffade Walter Beck som var med i Allt för Sverige 2012. Han var på besök i Sverige i början av juni med sin familj. Han höll föredrag i Jäla Hembygdsgård och höll nästan på över midnatt eftersom det också skulle översättas till svenska.

Besök i utvandrarbygden i Småland blev det under augusti.

En nybörjarkurs i släktforskning blev det också under hösten hos ABF i Falköping.

Bloggen

Skrev mitt sista inlägg i september, sedan dess har det varit ebb. Det har haft sina orsaker. Först o främst har jag inte haft någon fantasi eller uppslag om ämnen att skriva om. En annan har varit att tiden inte räckt till o en tredje att lusten inte har funnits där. Det var annat under våren som uppslagen kom till mig ganska ofta. Men efter sommaren fanns de inte där. Hur det blir i fortsättningen får vi se. Har inte det där flytet just nu. 

Emigranter från Falbygden

Det var tänkt att det skulle bli 5 000 nya individer i databasen Emigranter från Falbygden samt 100 upphittade avlidna. Men det blev bara ca 3 000 nya individer till databasen och 44 avlidna emigranter. De två sista var två bröder Carl o Axel Augustsson (US Larson), Carl född i 1881 Mularp, Axel i 1883 Karleby, båda avlidna i Minnesota, 1955 resp 1972.

Just när jag tänkte sätta igång höstens arbete, fick jag ett telefonsamtal från Anna-Lena Hultman i Hössna. Hon hade tagit på sig uppdraget att leta reda på emigrerande Kölingaredbor för föreningen Årås Kvarns räkning och kommit på att hon nog tagit på sig för mycket arbete och tänkte då på mig att jag kanske kunde…. Det blev att lägga ifrån sig mitt eget arbete och hjälpa till. Några egna emigranter blev det dock här, eftersom Kölingared gränsar till Falköpings kommun och socknar som finns här är Fivlered, Solberga och Norra Åsarp (+Smula).

Hembygden

Har hjälpt min gode vän Lars Bägerfeldt att kunna publicera det Leader-projekt (inom EUs landsbygdsutveckling) som han är med i och arbetat med under 2013, på webben. Han har spelat in film och berättar på dessa om historiska händelser på vår bygd. Detta kan ses på Falbygdsguiderna, som ligger som en underdomän (utflykt) på min Falbygdsanor.se. Arbetet är inte riktigt klart än, det kommer upp fler filmer. 

Har även kunnat få låna några fotoalbum och klippalbum som samlades i Vilske-Kleva på 40-70-talen. Har börjat att scanna av dessa för bevarande på en nyinköpt fotoscanner. Klippalbumen är dock större än A4 så det blir att jobba i ett bildbehandlingsprogram för att få ihop text och foto till en bild/sida.

2014

Den här gången tänker jag inte göra upp några planer på hur det är tänkt att släktforskningsåret ska se ut. Börjar dock med en fortsättningskurs i släktforskning som börjar 14 jan, fortsättning på den nybörjarkurs jag höll i höstas. En nybörjarkurs hoppas jag att det blir också, det fattas bara ett par anmälningar för att den ska bli av.

Lite mer forskning om var Kölingaredsborna slog sig ner i USA blir det nog också och deras familjer. Anna-Lena har fortsatt mycket att göra. Bl a har hon ansvaret för att Sveriges Dödbok vers 6 ska komma ut som utlovat till hösten i samband med de svenska Släktforskningsdagarna som i år 2014 är i Karlstad.

Jag tänker också ta mig ut och fotografera mer i år. Fjolåret blev så där och med det var urvalet till den årliga fotokalendern inte så stort.

Hur har ni läsare tänkt att ert släktforskningsår 2014 ska bli?

Posted in Blogga, Blogroll, Egna Webbplatser, emigrant, Emigranter, Hembygd, Karta, Nätverk, släktforskning | Taggad: , , , , , , , , | 2 Comments »

Vårstädat 2013

Posted by tagesdotter på maj 14, 2013

Har gjort ett uppehåll i skrivandet här på bloggen ett par veckor. Har haft ledigt under några klämdagar och då passat på att vårstäda på det ena och andra stället samt komma ikapp.

Våren har ju som bekänt varit sen. Har gått och bävat vad månne komma skall i allergiväg. Det har inte varit så farligt hittills men det är väl nu det hela börjar. Ögonen har kliat och känts grusiga, lite ont i huvudet har jag haft också. Nu är lövsprickningen har kommit i gång på allvar. Nästa är när björkhängena kommer och spricker. Som tur har det regnat mellan varven som gjort att det har dämpats och pollen har spolats bort. Å andra sidan har det gjort att nu har det verkligen satt fart i och med att värmen har kommit. Vi får se hur det blir. Huvudet hänger med än, men det är ofta där det börjar.

Började med att städa upp i kryddlandet, det var verkligen stökigt efter vintern. Gör sällan en höststädning för jag vill att det ska vissna ner och delvis vara till skydd mot vintern. Lägger på grangrenar på timjan varje höst för att den ska klara sig på våren efter att snön har försvunnit och det är fortfarande kallt. Men det tyckts hittills inte ha fungerat i år, det är stendött där och ny timjan har fått såtts.

Grenar, löv, barr och annat skräp som det blivit under vintern är nu bortstädat. Grovgrävt, rensat bort ogräs och dess slingrande rötter. Kanterna har fått en kant. Nu är det vänta och se vad som tittar upp. Timjan är dåligt, som jag redan nämnt. Citronmelissen är nog också död. Den grekiska oreganon börjar titta upp, likaså den franska dragonen. Vitlöken är det heller inget fel på, gräslök och smultron växer som bara dänn. Till helgen blir det förhoppningsvis årets första rabarberpaj.

Det blir en del omändringar i kryddlandet. Beroende på vad som kommer upp vad. Omplantering och nyplantering. Timjan blir på ett nytt ställe.

Hemma växer persilja, slät o krusig. sallad, timjan, grekisk oregano, gurkor till sig (har brist på fönster, skulle behöva några fler fönsterbräden). Utplantering blir det inte i förrän det har blivit varmt, lagom mitten i juni. Först ska grönsakslandet göras i ordning och sås. Förhoppningsvis blir det iordningställande i helgen, det ska krattas en del då de körs upp av min pappa med kuparen som används vid potatissättningen. Potatisen krattades ner i jorden förra veckan, dagen före regnet kom.

Posted in Falköping, Hembygd | Leave a Comment »

Byta efternamn

Posted by tagesdotter på april 25, 2013

Det är ganska popuärt att byta sitt efternamn. Kanske tröttnar man på sitt -son eller annat namn. En annan vanligt efternamnsbyte situation är vid giftemål och parterna kan inte komma överens om vem som ska byta och löser det genom att båda byter.

Så vad byts det till? Ett gammalt släktnamn eller nykonstruerat?

Om valet är ett gammalt släktnamn är kravet att det ska ha funnits i släkten i rakt nedstigande led. Det ska vara i minst två generationer och senast inom fyra generationer räknat från sina föräldrar. En bra anledning att börja släktforska, tycker jag. Hafsa då inte ihop ett släktträd då utan se till att det blir ordentligt gjort. Det kan finnas överraskningar som gör att du får fler uppslag på efternamn.

Har du tänkt att konstruera ett nytt efternamn gäller förstås att det inte redan är upptaget. Försök att vara uppfinningsrik och kom på något nytt. På Patent och Registeringsverket  finns de regler och krav som finns om det här med namnbyte och Skatteverket har också information.

Min pappas sida

Själv heter jag Jonsson och är den enda i släkten i tredje ledet som har det ursprungliga efternamnet som min farfars far Johan Petter Jonsson hade. Giftemål och namnbyte har gjort att det att det blivit så. Namn i släkten: Carlsson, Digreus, Hansson, Sehested-Preetzmann, Ström, Rosell, Tersman, Zachrisson och Ålbråthen är några av dem.

Så om någon i släkten på min farfar Johns sida (han hade åtta syskon) skulle byta till något efternamn vore det i så fall till släktnamnet Jonsson. Jonsson är mycket mer ovanligare än Johansson. En annan variant vore att göra en konstruktion på Kartagården, Ravelstorp, Gökhem, för där var hemvisten för Johan Petter Jonsson och hans Selma Johansdotter.

Min mammas sida

På min mammas farfar sida skulle släktnamnet varit och är till viss del Andersson. Min morfars far August skulle egentligen hetat Andersson, utav sex syskon var det endast en son som behöll det ursprungliga. Det var min morfars far August som satt ton och fart på de andra att de skulle byta. Han gjorde beväring och tjänst nere i Halmstad och där kunde han naturligtvis inte heta Andersson, det blev Ljungqvist, ett namn som inte fanns tidigare i släkten, så historien hur det kom till vet vi inte. Kanske drog de lott eller så tilldelades han namnet. Båda varianterna har jag hört av vid andra efternamnsbyten har gått så till.

Efter att han hade kommit hem byte två bröder och en syster till samma, en av stavningarna blev Ljungkuist, en konstig stavning kan tyckas men så var han en emigrant. Senare generation bytte till Youngquist. Den äldste i syskonskaran tog sig namnet Floren efter sin farfar som hade soldatnamnet Flor. Namn i släkten: Hansson, Henriksson, Holmberg, Johansson Jonsson och Ljungkvist.

Mitt alias

Använder jag mig av ett alias i släktforskning - Tagesdotter. Hoppas att det är välkänt numera, har använt mig av det några år nu. För den som undrar hur det kan komma sig är det för att det är just vad jag skulle ha hetat om vi fortfarande hade använt oss av patronymikon, dvs pappas förnamn med -dotter efter – Tagesdotter (Tages dotter).

Posted in Falköping, genealogi, genealogy, Hembygd | Taggad: , , , , , , , , | 1 Comment »

Påsk 2013

Posted by tagesdotter på mars 27, 2013

Ja, den här påsken ska vi sent glömma. För vem längtar inte till vårvärmen efter en lång kall och snöig vinter. Inte har det blivit bättre i och med det har smält i bland och frusit till. Det har lett till att för att kunna gå ute har man varit tvungen att ha halksydd på. Särskilt för en som både har fått hjärnskakning och bruten arm till följd av halkat på is ett annat isigt år. På FB har en klasskompis visat upp sin fina arm som hon har fått skruvar i. Inte kul så här i slutet av vintern och få ha sånt i början på våren.

Tänk, för ett år sedan vid denna tiden, v 12, var det 17 grader varmt. En granne tog sitt första dopp i Vänern och kunde därefter soltorka.

Långfredag 2012

Det kom dock ett bakslag som det alltid gör i fjol. Påsken (första veckan i april) var faktiskt sådär med minusgrader. Det snöade rejält på Långfredagen och Påskafton, men på Påskdagen och Annandag Påsk var det rätt så okey. Det gjorde att den årliga konstrundan i påsk som vi har här på Falbygden kom av sig i början. Men när det sprack upp på söndag o måndag kom folket tillbaka.

I år lyser tranorna med sin frånvaro runt Hornborgasjön i påsk. Det har rapporterats att 20 stycken ska finnas vid Trandansen, Hornborga men jag såg i alla fall ingen av dem när jag åkte förbi där i söndags. Det var bara ett stort gäng med gäss. Några enstacka besökare fanns dock på plats. Fem husbilar hade parkerat på 1:a parkett förvara säkert på att vara på plats när det brakar loss med anländande tranor. Om nu de kommer alla de som väntar på Rugen i Tyskland och i norra Frankrike. Det blir väl att de stannar kortare tid eftersom de vill upp till sina häckningsplatser ung vid samma tid varje år. Jag har varit med om att tranorna har fått äta i snöstorm vid Hornborgasjön. Tranor i snö

Det finns inget som heter dåligt väder om man bara har rätt kläder, sa alltid min idrottslärare i Floby. Det är något som gäller här. Vinterkläder fortfarande på och det kommer vi att få ha åtminstone in i halva april skulle jag kunna tänka mig.

Det gäller att stå ganska nära påskelden med andra ord om man vill ha lite värme. Traditionen är tyvärr på utdöende här i trakten med en påskeld. Känner numera till bara en eld i trakten, Ullene. Traditionen var väldigt stark här på Falbygden och i Skaraborg en gång i tiden. Regiontraditioner som den här har slätats ut och följer numera rikets. Men när jag växte upp hade vi en egen påskeld, som vi skrämde häxorna med när de kom hem från Blåkulla. Det var några familjer som gick ihop och det var en hel del skjutande och fyverkerier. Numera skjuts det mer på nyårsafton och Valborg.

Vi får se om jag ger mig ut på vägarna under årets påsk och åker en sväng på konstrundan. Vårmagasinet kan laddas ner från Mat och Kultur.

Glad Påsk!

Posted in Falköping, Hembygd | Taggad: , , , , , , , , , , | 2 Comments »

Ny lokalhistorisk bok i Falköping

Posted by tagesdotter på mars 7, 2013

Det har skrivits flitigt på Falbygden om bygden. En hel del hembygdsböcker har det blivit under åren. Vi har Boken om Bjurum potatisriket, Brunnhem, Börstig, Gudhem, Gökhem, Högstena, Kinneved, Norra Åsarp, Skörstorp, Smula, Stenstorp, Uddagårdens kalkbruk i Karleby samt Vilske. Nyligen kom även boken om Floby-Sörby ut, när jag har fått tag på den ska det bli en artikel om den också här.

2012 gavs boken om Brunnhems socken ut, 2005 var det Högstena. Båda böckerna har Bo Andersson som redaktör. Kinneveds Hembygdsförening med Lena Persson i spetsen lägger ut en hel del på sin webbplats för den som vill ta del av personer/familjer som levde i Kinneved och närliggande socknar.

De flesta av böckerna har de lokala hembygdsföreningarna arbetat fram och givit ut. Boken om Bjurums bränneri och Uddagårdens kalkbruk har dock varit en mans arbete. Bjurums bränneri var en doktorsavhandling av Lars Nyström vid Göteborgs Universitets Historiska Institution och kalkbruksböckerna är det Kerstin Sjölin Magnusson som stått för skrivandet. 

Boken om Rössberga SäteriRössberga

Den nyaste boken i samlingen är inte för någon bygd utan för en stor gård, nämligen Rössberga Säteri, som ligger i Valtorps socken. Författaren är Lars Bägerfeldt, inte så konstigt med tanke på att på Rössberga finns en hel del spår från stenåldern och framåt, bl a finns här Ravels grav. Andra fornlämningar som beskrivs är järnåldersgravar och en runsten. Lars kan det här med att läsa gammal stil så att gräva i arkiven efter material och tyda det samma är inget konstigt för honom.

Ägarlängden börjar 1545 med Gustav Olofsson Stenbock och slutar med dagens ägare Roy och Siv Mannius. Med beskrivande text om varje person ägt säteriet. Familjen Fleetwood har fått det största utrymmet i längan, inte så konstigt då de har ägt säteriet längst av alla ägare.

En hel del beskrivande information med text och bild finns med i boken. Det är om de bostäder och ekonomihus som finns på gården. Även om de gårdar och torp som låg under gården finns med. Utdrag ur mantalsböcker och kyrkoböcker med listor av de personer som bodde på ställena. Även befallningsmännen, gårdsfogden och rättare har fått ett stort utrymme.

Naturligtvis finns även Kalbrottet beskrivet. Rössberga kalkbrott är nog det som Rössberga är mest känt för, i alla fall det jag tänker på när jag hör namnet Rössberga. Tyvärr finns inget skrivet material inkl bokföring och löningslistor, bevarat sedan den tiden. Det kastades troligtvis efter att kalkbrottet lades ner.

Boken är skriven som en faktabok med ett lättfattligt språk. Det är lätt att hitta i den.

Mord

Som släktforskare blir man glad när det hittas något utöver det vanliga, det finns här i boken också. Under rubriken En mördare på Rössberga marker 1691, beskrivs en händelse som i kyrkboken 1691 skrevs

4 Septembris Anders Larssons Son på Högen Swen blef ihiälstuken

Men ett längre utdrag är hämtat ur domboken, där utredningen av händelsen är detaljerad beskriven. Gärningsmannen är ryttaren Nils Andersson som red hem efter mönstringen vid Axvalla hed till Badene i Yllestad. I boken finns beskrivet vad han gjorde under ritten från Sätuna och tills han kom hem och vad som hände.

I framtida nästa bok

Något som saknas och som skulle kunna bli bok nr 2 är folkbokföringsuppgifter över tjänstefolket och kalkbrottets alla arbetare och deras familjer, oavsett var det bodde, så långt det går att få fram uppgifter samt även övriga Valtorpsbor. Kan själv bidra med en del material då jag gjorde en del forskning i kyrkoböckerna på 1900-talet samband när det planerades att bli en hemvändardag i Valtorp (som inte blev av). Vilka som är födda på 1900-talet och en del info om deras anor och övriga familjemedlemmar finns på webbplatsen ValtorpsbygdenValtorpsbor.

Boken består av 270 sidor varav 70 med färgbilder, hårda pärmar. Kostnad: 200:- + porto. Kan köpas hos Lars Bägerfeldt eller via webbplatsen Valtorpsbygdens butik.

Posted in Falköping, Hembygd, Svensk Historia | Taggad: , , , , , , , , , , | 3 Comments »

Slutforskat på Emigrantinstitutet

Posted by tagesdotter på januari 21, 2013

Skrev om Emigrantinstitutets vara eller inte vara i november 2011, nu har det blivit sanning att de har stängt för oss emigrantforskare, det som huset en gång byggdes för.

Borta är nästan all verksamhet när det släkt- och emigrantforskning för allmänheten. Borta är alla besök som man en gång fick. Jag undrar vad svensk-amerikarna säger när de knackar på och vill forska. Kanske inte så konstigt att glasbruken i Småland inte går ihop. Svensk-amerikanarna köpte mycket där förut och lät skicka hem. 

All forskning har flyttats och bedrivs numera i Göteborg, på Emigranternas Hus. Forskarpersonalen i Växjö var utlånad under 2012 till Göteborg och det är väl den utlåningen som har blivit permanent.

Det har varit en dragkamp länge om huset och omgivningen, nu har de som har varit ute efter utställningsytan vunnit. En anledning är att huset ligger bra till i en park, med fin utsikt och därför är det ett attraktiv ställe. Jag tycker att det är riktigt synd att det har blivit så. För det har varit naturligt att ha emigrationsverksamheten det nere i Småland.

Grunden att det har blivit så här är felsatsningen när Institutet byggde på en våning till med lånade pengar. Det var tänkt att göra möjlig för mer plats för forskare. Men så kom Internet och numera behövs det inte åkas så mycket till arkiv.

Pengabristen har gjort att de mer eller mindre var tvungna att gå ihop med Kulturparken Småland eftersom då de bidrag de fick för om åren helt plötsligt var villkorat med krav att så skulle göras. Det försöktes stretas emot ett par år med följd att det blev akut likviditedsproblem och all verksamhet mer eller mindre ströps. Jag anser att det nu är endast skylten på fasaden som numera minner om de fornstora dagarna på Emigrantinstitutet. Kultur är ett ganska vitt begrepp men som vanligt skulle jag säga, anses inte släktforskning och emigration vara just kultur, det kommer alltid på undantag.

Att bevara sin hembygd och konst i alla former är kultur. Men vilka var de som bodde i vår hembygd en gång i tiden är inte så intressant, av någon anledning, se min artikel Hembygdsföreningar bevara byggnader men… . Numera anordnas utställningar som inte har någon med huset att göra. Senast var dock en som ligger i tiden och passade någorlunda in, Refugees, som handlar om somaliska flyktingar, emigration i modern tid.

Undrar vad det blir av arkivet med alla brev, bandinspelningar och framför allt Svensk Amerikanska Kyrkoarkivet som är livsverket Lennart Setterdahl lämnade efter sig. Det finns mycket nere i källaren som bara professionella forskare har fått tillgång till. Själv har jag varit i Växjö tre gånger och i huset. En anledning är att jag har tillgång till SAKA-material hos Anna-Lena Hultman i Hössna i hennes Konkordiahus.

Mer om forskningsflytten finns att läsa på Helsingborgs Dagblads webbplats i artikeln - Här är den nya arenan för migrationsforskning.

Jag skulle inte ha något emot att göra ett besök på Emigranternas Hus i Göteborg för att orientera mig om vad de har. Någon som vill följa med så vi blir några stycken?

Posted in Amerika, emigrant, Emigranter, genealogi, genealogy, Hembygd, släkt, släktforskning | Taggad: , , , , , , , , , , , , , | Leave a Comment »

Frimans från Varnhem

Posted by tagesdotter på december 7, 2012

Vid en välbehövlig städning av bokhyllan hemma där en hel del böcker rensades ut, hittade jag boken Hôl i Vägga – Folkliga barnvisor och ramsor från Västergötland utgiven av Musik i Väst (det finns en CD till). Där i hittade jag ett tidningsurklipp om invigningen av en minnesten över Carl Friman 1996.

Det väckte en del minnen då jag var med vid själva invigningen. Det var jag, min mamma och en äldre släkting, bror till Lars Augustsson (som när han avled jag skrev en dödsnotis om i Falköpings Tidning, och finns även här på bloggen att läsa).

Carl Friman tillsammans med sina fem söner, Carl Johan, Wilhelm, Adolph, Herman och Otto, var de första som gav sig av från Västergötland, ja kanske rent av de första från Sverige. I alla fall var de åtta år före vad som räknas som startskottet på emigrationen till Amerika, Erik-jansarna från Biskopskulla som gav sig av 1844 och bildade 1846 kolonin Bishop Hill i Illinois.

Det var den 9 juli 1838 som följet gav sig av från gården Stenhammar i Varnhem. Gården låg vid foten av Billingen, mitt emot nuvarande vägen till Ljungstorp. Gården är sedan länge riven. Far och de fem sönerna slog sig ner i Genoa City i Wisconsin, inte långt från gränsen till staten Illinois, 51 miles från Rockford och 67 miles från Chicago, IL.  I USA blev Friman Freeman. Efter några år i det nya landet blev Carl sjuk och ville därför återvända hem till Sverige. Han och sonen Herman reste tillbaka till Sverige men slog sig inte ner på Stenhammar utan de köpte en gård i Skarstad. Vad hustrun Christina Fröding hade att säga om saken kan man undra, i alla fall var hon inte med till Wiscounsin.

Vidare står det i artikeln att det mest av arbetet med att forska fram om släkten har gjorts av en ättling, Axel Friman. Hans släktforskning har lett till att han har rest en hel del och träffat släkten i USA och varit på de platser som den Frimanska släkten slog sig ner på. Släktföreningen Friman  - The Freeman Association bildades 1982 och det finns en webbplats med foto på familjen.

Det skrevs en hel del brev mellan Sverige och USA, de gavs ut i en bok Kring en märklig transatlantisk brevväxling : Carl Friman och hans söner 1838-1862.

På minnestenen står det 

Till minne av familjen Friman. Mönsterskrivaren Carl Friman från Skaraborgs regemente utvandrade 1838 med fem söner från denna plats. Gården såldes för att möjliggöra utresan. Detta blev den första familjeemigrationen till Nordamerika från Västergötland. Minnestenen restes 1996 vid uppfartsvägen till dåvarande Stenhammar av Hembygdsföreningen Skarke-Varnhem och släktföreningen Friman.

friman

Husförhörslängd Varnhem (R) AI:6, 1836-1846, sid 59

Posted in Amerika, emigrant, Emigranter, genealogi, genealogy, Hembygd, Resa i Amerika, släktforskning | Taggad: , , , , , , | Leave a Comment »

Rör inte våra socknar!

Posted by tagesdotter på oktober 9, 2012

I förra veckan skrev jag här på bloggen om att regeringen har ett förslag om att återigen försöka förenkla folkbokföringen och att den minsta enheten ska vara kommunen. Ett förslag som tidigare regering försökte driva igenom men fick på nöten av den anmäla oppionen. Den här gången går de emot alla instanser som har fått yttra sig och även sin egen utredning. Nu senast speglas detta i artikeln Ny folkbokföring raserar kulturarvet i Svd, undertecknad av 22 professorer.

Det där pratet om mångfald och att hela landet ska leva, verkar i detta sammanhang bara vara tomma ord. Här är det krast ekonomiska orsaker. Vad som har fungerat och funnits i vårt land i århundrande ska med en omröstning och klubbslag bara så där försvinna.

I Kulturminneslagen (1998:950) är det lagstiftat om hur vårt kulturarv ska behandlas.  Våra socknar är också kultur och ett kulturarv som vi måste vårda. Det var illa nog ur släktforskningsperspektiv att 1997 slogs Malmöhus och Kristianstads län ihop till Skäne län och 1998 slogs Skaraborg ihop med Älvsborg och Göteborgs och Bohuslän till storlänet Västra Götaland. Alla kyrkböcker ligger uppdelade i den gamla indelningen av län, där vi släktforskare fortfarande använder oss av länsbokstaven R för Skaraborg.

När man anger varifrån uppgifterna som har forskats fram, dvs källan, är det noggrannhet som gäller:

Husförhörslängd Floby (R) AI:14; 1870-1890; sid 30

Det där med sockentillhörighet är väldigt viktigt för de som bor på landsbygd eller är inflyttade till storstan och minns sin bygd och ursprung. De flesta Stockholmsbor av i dag är inflyttade eller av 2:a eller 3:e generationen inflyttare. De flesta av dem minns den socken som de har sitt ursprung i. Den tillhörigheten och minnena vill man inte att det grumlas.

Stockholm t ex skulle alltså bli Stockholm i det nya förslaget, i stället för som visas på kartan över rikets indelningar från 1992, som finns att ladda ner från SCB.

I Falköpings Kommun är sockenbegreppet mycket påtagligt och viktigt i vår bygd – Falbygden. Vi är en liten kommun när det gäller innevånare, då tätorten Falköping inte ens finns bland de tio största städerna i Västra Götalands länet. Men när det gäller landyta ligger vi tätt efter Ulricehamn. Vi är Sveriges sockentätaste kommun på fastlandet med 52 socknar.

På Falbygden har det bott människor i över 5 000 år. Se bara på våra stenåldersgravar – megaliter, 2/3 av det totala antalet som finns i Sverige finns här. På den tiden fanns det också en slags uppdelning om än att det inte finns några skrivna källor som är bevarade.

Varje år utses Årets Falbygdssocken i samband med evenemanget Mekelsmäss. I år 2012 blev det Östra Tunhem.

Tidigare år:

2004 – Vilske-Kleva - känt för sitt alvar
2005 – Åsle - känt för Åsle Tå och Slaget vid Åsle
2006 – Gudhem – känt för Gudhems klosterruin
2007 – Vårkumla
2008 – Ullene
2009 – Grolanda
2010 – Trävattna
2011 – Brunnhem

Den här traditionen vill vi naturligtvis ha kvar. Så alla Falbygdsbor och alla andra också, skriv på listan Upprop: Rädda våra socknar.

Ta chansen göra din röst hörd och att kunna påverka politikerna att låta det gamla vara som det är. Vi vill att kommande generationer ska lära känna sin bygd på ett bra sätt och inte bli utan sin historia. Folkbokföring i socken är då ett viktigt inslag, det gör att de får en tillhörighet.

Rör inte våra socknar!

Posted in efterlysning, Falköping, genealogi, genealogy, Hembygd, släkt, släktforskning, Svensk Historia | Taggad: , , , , , | 1 Comment »

 
Följ

Få meddelanden om nya inlägg via e-post.