Släktresan

- i dåtid och nutid

  • oktober 2014
    m ti o to f l s
    « Sep    
     12345
    6789101112
    13141516171819
    20212223242526
    2728293031  
  • Arkiv

  • Top 8 Länkar

  • Medlem i

  • Besökare

  • Ange din e-postadress för att följa denna blogg och få meddelanden om nya inlägg via e-post.

Archive for the ‘genealogy’ Category

Part 1: Swedish roots?

Posted by tagesdotter på oktober 24, 2014

Att hitta sina rötter i Sverige är något viktigt för svensk-amerikaner. Det syns på Facebook och de olika grupperna som jag är medlem i. Som ex Swedish American Genealogy Group och Swedish/American People Search. Under åren har jag även fått en hel del förfrågningar via min webbplats Emigrant.se.

I Sverige har vi det extra förspänt eftersom våran folkbokföring startade 1686 och är en av de äldsta i världen. Vi har också en öppenhet för nutiden som inte finns någon annanstans i världen även om vi har en 70-års gräns för att se originalhandlingar.

Brukar rekommendera att man går ett kurs i att släktforska, för att lära sig på rätt sätt, få tips i hur man gör och ha någon att fråga, för frågor blir det hela tiden. Men det är inte lätt alla gånger att göra det i ett annat land. Särskilt en smältdeg som USA där det finns så många nationaliteter och var och en forskar på sitt sätt och har material att ta ur. Då gäller det att man bor på rätt ställen, dvs där många svenskar slog sig ner, ex Chicago och Rockford i Illinois, Minneapolis o svensktrakterna i Minnesota eller Lindsborg i Kansas. Swedish American Museum i Chicago har ett Nordic Family Genealogy Center och Swedish Genealogy Society of Minnesota i St Paul, har kurser i att forska efter sina svenska rötter. Eller så tar man vara på när SwedGenTour drar förbi. I höst var det Arlington Heights och Rock Island i Illinois och St Paul, Minnesota som fick besök. För då kan man få hjälp att starta upp sin forskning och tips var och hur man ska leta.

Internet har öppnat upp en hel del för släktforskning över landsgränser som gör att man kan få åtkomst till material och information via sin webbläsare. Det gör att kontakter knyts fortare när man väl har hittat sin släkting i ett annat land. Men det gäller att nå dit.

Språket är något av ett hinder. Det går bra att översätta skrivet material på webbplatser men det är värre med bilder med text och särskilt i skrivstil, som de svenska kyrkböckerna är på, de går inte att översätta med hjälp av google eller annan översättningshjälp. Dessutom är svenskan som finns i kyrkoböckerna inte av dagens datum. Språk förändras med tiden och det gäller även svenskan.

Vill man försöka själv, är det att rekommendera att läsa en bok eller webbplats med instruktioner om hur man gör. Att ha någon att fråga är också bra att ha. För du kör förr eller senare fast. 

För den som ha en bok på engelska rekommenderar jag att använda sig av Släktforska – steg för steg på engelska. Den heter Your swedish roots, A step by step Handbook. Den är att rekommendera för er svensk-amerikaner som vill veta mer om era svenska rötter. I boken får du inte bara hur man forskar utan en hel del förklaringar och översättningar till vad som står i böckerna, ex yrke. Boken finns att köpa på Amazon.com.

 

Det här är början på en artikel serie med engelsk rubrik men texten är på svenska. Den är riktad mot svensk-amerikaner som söker sina rötter i Sverige. Att rubriken är på engelska är för att svensk-amerikaner enklare ska hitta artiklarna på sökmotorer (de söker naturligtvis på sitt eget språk). Texten är på svenska för att bloggen är på svenska. Den kan lätt översättas med hjälp av översättningshjälp i webbläsarna, ex googleöversättning.

Posted in Amerika, emigrant, Emigranter, Facebook, Falköping, genealogi, genealogy, släkt, släktforskning, Swedish roots | Taggad: , , , | Leave a Comment »

Utbildning är viktigt i släktforskning

Posted by tagesdotter på oktober 20, 2014

Vi som är kurs(hand)ledare vill naturligtvis kunna lära ut på kunskapen om att släktforska på bästa sätt. Alla har vi våra egna knep, ingen lär ut eller som jag ser mer på saken förmedlar på samma sätt. Liksom våra kursdeltagare har vi olika förutsättningar och sätt att ta tillvara på ny kunskap. För ny kunskap får man vid varje kurstillfälle av deltagarna och erfarenheter. Alla har de egna forskarproblem och sätt att vara. Det gäller att vara lyhörd och pedagogisk, kunna förmedla så att deltagarna förstår och framför att vara påläst i ämnena och vilka resurser som finns att tillgå.

Vi kurs(hand)ledare arbetar oftast ensamma eller i par, vi kör i egen regi (som jag) eller genom en släktforskarförening. Tyvärr kan man som ledare bli hemmablind, köra på i spåret man alltid kört. Kanske blir det så om man varit ledare i ett flertal år. Men det gäller att kunna ta till sig ny kunskap och veta vilka resurser som finns för oss och våra kursdeltagare. Utbildar oss gör vi hela livet, varför också inte i att handleda?

KursledareutbildningAlvesta

Sveriges Släktforskarförbundet hjälper till med att ge utbildning till oss kurs(hand)ledare, de ges i tre olika utbildningsträffar under helg. De har letts av Gunilla Didriksson och Anna-Lena Hultman. Man börjar med grundutbildningen, som även innefattar en hemuppgift som visar att man kan forska fram en familj utan att man är släkt med dessa, precis som man gör när man lotsar fram och hjälper kursdeltagare. Vi får alltså bevisa att vi kan konsten med att släktforska och skriva/redovisa på rätt sätt. Faktiskt ganska välbehövligt att någon annan ger en en uppgift och godkänner den. Som kurs(hand)ledare är man mer van åt andra hållet. Men nu är det ju vi som sitter i skolbänken. Diplom utdelas och möjligheten att gå vidare till nästa kurs, första fortsättningskursen och efter den fortsättningskurs 2.

Under kursträffarna ges inte bara föreläsningar av och om förbundet och deras resurser utan även av andra inhyrda föreläsare. Ibland är det rent ut av kursdeltagarna som delar med sig av sina erfarenheter och kunskaper. När Anna-Lena Hultman föreläste om emigrantforskning i fortsättningskurs 1, var jag med och stöttade. Nu sist var ett föredrag om dna-forskning som en deltagare pratade om. För en kurs är inte bara till för att hämta information utan också för att dela med sig och byta erfarenheter. Samtal och diskussioner förs vid frukost, kaffe, mat eller när så tillfälle ges. Vi träffas ansikte mot ansikte och det är mycket viktigt. Vi distraheras inte av något annat under de aktuella helgerna utan det är bara kursledarutbildningen som gäller.

StudieförbundenAlvesta2010 2

Vi är ungefär 40 kurs(hand)ledare i Sverige som har gått alla tre kurserna. För oss som har gått kurserna är det ett stort plus att kunna visa upp det för ett studieförbund eller för egen del att vara stolt för att vi har fått ett diplom i att vara kursledare. För studieförbunden är det ett sätt att kvalitetssäkra deras kurser/utbildningar i släktforskning. Det bevisar att de har en eller flera duktiga kurs(hand)ledare att tillgå. Oftast är det de som redan är kurs(hand)ledare som går kursledarkurserna och som vill lära sig mer, i ämnen som man aldrig lär ut eller har tagit tag i i sin egen forskning men vill veta mer om. De vill ta till sig nya influenser och annat som kan användas i kursverksamhet. 

In i finrummet

Trovärdigheten för att vara kurs(hand)ledare ökar om denna/-e har gått de här kurserna. Det höjer standarden och släktforskning har möjlighet att komma med i finrummet. För släktforskning i dag ses lite över axeln att det inte är fint nog. Det är ganska tydligt när det anordnas kulturdagar och -veckor i vårt land av kommuner, landsting eller vem nu arrangören är. Våra museer, kyrkor och hembygdsföreningar får gärna vara med men folket som levde på bygden och byggde upp bygden/Sverige är aldrig med. Se min artikel Som vanligt, släktforskning är inte med :(.

Andra har åsikter

Det finns naturligtvis andra som har en annan åsikt och uppfattning om att de här kurserna inte behövs. Argument som: Jag kan ändå, varför ska jag gå en utbildning, det blir en klubb för en inre krets eller helt enkelt är emot det som Släktforskarförbundet försöker göra, att kvalitetssäkra. De vill helt enkelt inte av den ena eller andra anledningen. De personerna får ju tycka och tänka det de vill, vi lever ju i en demokrati. Men de får inte stå i vägen för oss andra som verkligen vill lära oss något nytt och träffa personer på kurs som gör samma sak som sak, dvs lära ut och förmedla konsten att släktforska. Nu råkar det vara Släktforskarförbundet som har tagit tag i att utbilda, ett ganska naturligt val då de är ett förbund.

Egen kritik

Om jag själv ska vara kritisk är att jag saknar uppföljning till kurserna för att kunna hålla sig uppdaterad, diskutera eller helt enkelt hjälpa varandra i konsten. Har efterlyst det förut här på bloggen genom artikeln Forum för kurs(hand)ledare saknas att ett forum för oss som har gått eller går kursledare-utbildningarna att fortsätta vår kunskapsinhämtande och kunna träffas på ett sätt utan att ta sig till en fysisk plats. För oss som har gått alla tre utbildningarna blir det ju inget mer, ingen mer fysisk träff, vad jag vet. Då är ett forum en bra förlängning, där ska vi kunna fortsätta vårt lärande och våra diskussioner. Det ska vara ett forum liknande som föreningen DIS har för sina DIS-funktionärer, dvs öppen bara för oss som gått någon med flera av kursledare-utbildningarna hos Sveriges Släktforskarförbund.

Fortsättning

Jag hoppas verkligen att utbildningssatsningen får fortsätta hos förbundet. Jag vill att fler ska få samma möjlighet som jag att gå de här helgkurserna. Det är ett bra sätt att få ny kunskap för mig som kurs(hand)ledare på ett bra sätt, kontaktnätverket växer. Kurserna är en bra bit på vägen att kvalitetssäkra oss kurs(hand)ledare. Normen är satt.

Själv gick jag grundutbildningen i Alvesta hösten 2010 och fortsättningskurs 1 och 2 under våren 2012 och 2014 här i Falköping. Jag är ensam om att gått de här kurserna i Falköping. Är en oberoende kurs(hand)ledare, alltså mina kurser går inte i någon släktforskningsförenings regi. För mig betyder de här kursledarutbildningarna en hel del, de ger mig självförtroende att fortsätta. Har egen kurslitteratur sedan hösten 2013 som jag har författat själv. den är anpassad till mitt sätt att leda och lära/förmedla ut. 

Posted in Falköping, genealogi, genealogy, Hembygd, Nätverk, släkt, släktforskning, Socialt Nätverk, Svensk Historia | Taggad: , , , , , , , , , , , , | Leave a Comment »

Mord o dråp i Gudhems härad

Posted by tagesdotter på oktober 7, 2014

 En ganska morbid titel på den här artikeln,  men det är just vad den nya boken av Lars Bägerfeldt handlar om.mord gudhems

Hela titeln är: Mord, dråp och dödsdomar i Gudhems Härad åren 1604-1718. 

Baksidetexten:

Genom rättsfallen som kom upp till häradstinget kan vi skåda in i människornas liv och levnadsvillkor på Falbygden under 1600-talet. Somliga händelser är snarlika de vi upplever i dag, medan andra är helt främmande. Några av de mest spännande fallen är de som berör, mord, dråp och dödsdomar. Fram till år 1718 finns drygt hundra sådana fall i Gudhems härad, vilka ger oss ovanlig inblick i deras samhälle.

Gudhems härad innefattar socknarna/församlingarna:

  1. Bjurum –  (Falköpings kommun)
  2. Bjärka –  (Skara kommun)
  3. Bolum –  (Falköpings kommun)
  4. Borgunda –  ( ” )
  5. Broddetorp  –  ( ” )
  6. Brunnhem –  ( ” )
  7. Dala – ( ” )
  8. Edåsa –  (Skövde kommun)
  9. Falköpings Västra – (Falköpings kommun)
  10. Friggeråker – ( ” )
  11. Gudhem –  ( ” ) )
  12. Hornborga – ( ” )
  13. Håkantorp –  ( ” )
  14. Högstena –  ( ” )
  15. Ljunghem  (Skövde kommun)
  16. Rådene – ( ” )
  17. Segerstad –  (Falköpings kommun)
  18. Sjogerstad –  (Skövde kommun)
  19. Stenstorp – (Falköpings kommun)
  20. Sätuna – ( ” )
  21. Södra Kyrketorp – ( ” )
  22. Torbjörntorp  – ( ” )
  23. Ugglum – ( ” )
  24. Valtorp – ( ” )
  25. Östra Tunhem – ( ” )

Det är alltså främst från under 1600-talet som domar handlar om i boken. En hel del resor till Riksarkivet i Vadstena har gjorts, för att läsa domarna i hovrätten i original. Några av dem har också hamnat i boken så vi får se hur texten ser ut i original. Text som riktiga handstilsexperter bara kan läsa. För oss vanliga släktforskare som vanligtvis sträcker oss att läsa bakåt i tiden till 1700-talet är detta att kunna ner på 1600-talet en stor utmaning.

Ett fall i boken är från Göta Hovrätt Huvudarkivet serie EVIIaaaa, vol.16, år 1650

1650 – Elin Jonsdotter

Elin Jonsdotter i Mårby, boendes på ett frälsehemman, förmodades ha mördat sitt barn och sedan gömt det, vilket blev uppenbart på Kristi Him­melsfärdsdag, som var den 23 maj, när kyrkoherde vällärde herr Olof i Vilske-Kleva hade fått höra hur folk språkade om detta. Då tog han sin hustru med sig samt två andra hederliga kvinnor där i Mårby och gick för att rannsaka denna anklagelse. När de började undersöka Elin Jonsdotter, tvingades hon bekänna att hon hade fött ett barn, varpå hon gick med dem till sin faders ladugård och visade var hon hade grävt ner det. Där fann man ett fullkom­ligt och väl framgånget piltebarn, varefter hon berät­tade att det föddes om fredagen dessförinnan. Det var således sex dagar gammalt när det åter­fanns. Då blev det också känt att hon hade fött barnet inne i stugan, mitt på ljusa dag uppe på ugnen. Sedan utfrågades hon på vilket sätt som bar­net hade mist sitt liv, men på detta kunde hon inte svara för det visste hon inte. Däremot erkänner hon att när det var nyfött så lyfte sig bröstet några gånger, men mer liv hade det inte. Efter detta be­kände hustru Karin Olofs­dotter i Mårby, vilken hade gjort rent barnet när det väl hade grävts upp igen, att det var blått runt om halsen och utmed det vänstra örat. Då för­manades Elin allra flitigast att komma med san­ningens bekännelse, vilket hon vägrade. Omsider, efter upprepade förma­ningar, blev hon bragt till en bekännelse med dessa ord: ”Jag må så gärna bekänna, Gud bättre mig, ty jag har syndat mot min herre och Gud. Jag var rädd att barnet skulle gråta och röja mig. Därför tog jag min förklädes snipp och stoppade i barnets mun. Det lilla liv det hade, var snart borta.” Efter det att hon sin synd hade erkänt, dömdes hon till döden genom att brännas.

Göta Hovrätts dom

Elin kan inte benådas till livet, utan ska halshuggas utan uppskov och i jord grävas ner bortom kyrkogården, andra till sky och varning.

Mårby som nämns i texten ovan är en del av socknen/församlingen Bjurum i dag. 1768 slogs Mårby ihop med Hångers socken och bildade Bjurum. Än i dag säger de som bor i Mårby och Hånger att de bor just där och inte i Bjurum.

 

Exempel på text som finns i boken:

DSCN0441 Anders Björnsson resolution 1642  1) Göta Hovrätt  Huvudarkivet E V aa – Criminalia  1642: vol. 17, år 1642, Östergötland och Västergötland

 

 

 

 

 

 

 

BOK_DSCN5861

 

 

  2) Göta Hovrätt Advokatfiskalens arkiv, Skaraborg serie EVIIaaaa vol.20 år 1654

 

 

 

 

 

 

 

 

Boken kommer ut i början av november, alltså lagom till jul. Den som vill vara säker på att få sig ett exemplar går det redan nu förbeställa. Kostnad 200:- + ev pack och porto. Kontakta mig via min e-post, som finns under fliken About eller författaren på Facebook – Lars Bägerfeldt.

Posted in Falköping, genealogi, genealogy, Hembygd, släktforskning | Taggad: , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , | 1 Comment »

Förberedelser till Mekelsmäss 2014

Posted by tagesdotter på september 9, 2014

Det är bara 2 ½ veckor kvar till Mekelsmäss 2014 här i Falköpings kommun och förberedelserna har pågått under hela sommaren. Sista helgen i september 26-28.Tornfalksunge i holk

Första gången jag är med på evenemanget. Min utställning ingår i gruppen Kreativ Studio på Falbygdens. Vi håller till på Vilhelmsro gårdscafés loft i utkanten av Falköping. Där finns det ett stort utrymme för oss medlemmar. Det blir stora varianter på hur vi presenterar oss. De flesta är fotografier men det finns även några blyertsteckningar.

Själv kommer jag att ställa foton. De flesta av mina fotografier är tagna under sommaren. Två stycken är sedan 2007, men det tar vi senare här. Följde vad som hände i en fågelholk och efter under flera veckor. Det började med att prata med ungarna i holken och slutade med att fåglarna flög i väg, för de finns inte kvar på trakten. Det var under en fågelholk med tornfalksungar som jag tog de flesta fotografierna som ska vara med på utställningen i början av juli månad. Det där med att prata med fåglarna är ett bra sätt att komma nära. Det lönar sig när de har flugit ur holken och sitter i träden eller på något annat. Som närmast kom jag 10 meter. Har man dessutom ett objektiv på kameran som är ganska bra räckvidd på 100-400, så blir det bra närbilder.

IMG_7167-1

Andra fåglar som är med, sädesärla, talgoxe, trana, bofink, svart-vit flugsnappare, pilfink, nötväcka, lövsångare och ev blåmes och hackspett.

Vid datorn

När jag väl hade bestämt vad som skulle vara med på utställningen, började det stora arbetet vid datorn att välja ut vilka fotografier som ska vara med. Vilka som passar ihop. Några reservfoton ska också finnas. Stötandet och blötandet varade i flera veckor. Det är ett pusslande hit och dit. 

Släktforskning

Något med släktforskning ska ju också vara med. Mmmm… fundera, fundera. Fick ett tips av en arbetskollega om att hon tycker så mycket om att gå och titta på gravstenar på kyrkogårdar.  Javisst, tänkte jag det tar vi med. Sagt och gjort, en tur på kamera till olika kyrkogårdar gjordes. 

Våra gravstenar är ju också en del av släkten. På våra kyrkogårdar kan man hitta höga, låga, liggandes gravstenar. Ingen är den andra lik. Ibland står det familjegrav och då undrar man förstås vilka som är begravda där. I andra är alla i graven uppräknade. Var och en berättar en historia. Man blir fundersam hur deras liv var och vad de fick vara med om.tittar

För att illustrera att vi har emigranter som reste från bygden, finns även två gravstenar från Scandia, Washington Co, MN med. De togs när jag och min mamma hälsade på släktingar i USA sommaren 2007- Det var så den här bloggen kom till. 

Min fotouställning heter Bevingat & Skrivet i Sten

Var beredd på att foton kan vara hängda där du minst anar!

 

Välkomna!!

Posted in Blogga, emigrant, Emigranter, Facebook, Falköping, genealogi, genealogy, Kreativ Studio på Falbygden, Nätverk, Resa i Amerika, släkt, släktforskning, Utställning | Taggad: , , , , , , , | Leave a Comment »

Sveriges Dödbok vers 6

Posted by tagesdotter på september 2, 2014

Så har den ny kommit! Den efterlängtade version 6 av Sveriges Dödbok. Mitt exemplar inköptes på Släktforskardagarna i Karlstad som gick av stapeln sista helgen i augusti.

Resan upp till Karlstad gjordes med Nässjö Järnvägsmuseums 60-tals tåg. En resa som gjordes i glatt sällskap. Vi var fyra i kupén, tre skaraborgare och en smålänning. Det var jag och min mamma som åkte upp. Vi tog taxi från stationen, då vi räknade med att vi skulle gå en hel del på mässan och min mamma ville spara sin rygg.

Släktforskardagarna var i Karlstad CCC, ett ganska nybyggt konferenscenter. Utställningsytan fanns på tre våningar, så det blev en hel del rulltrappeåkning. I rulltrappan hade Karlstad sin älg. Nu var det inte den vita älgen utan en av olika gosedjur.

Det var en hel del kända folk att hälsa på, nämnas kan mina emigrantkollegor Anneli Andersson och Anna-Lena Hultman, men också Viktoria Jonasson, Gunilla Didriksson från förbundet som jag träffat på kursledarutbildningarna samt Sara Silander från MyHeritage. Släktforskningsmässan är chansen att kunna nätverka och träffa likasinnade.

Lyssnade även på tre föredrag. Det gäller att passa på så när man har chansen för fullärd blir man aldrig. En av dem var Martin Dackling, som skrivit en avhandling om uppkomsten av släktgårdar. Särskilt intressant blev det då den handlar om de tre skaraborgska socknarna Bäreberg, Ekby och Våmb.

Något besök på Sverige Amerika Centret blev det inte. Vi ansåg att tiden inte räcker till. Mässan som den var var ju bara då, centret däremot består. Så det får bli en annan gång. Kanske kan vi då även passa på att träffa släkten i Värmland. Har två sysslingar i trakten kring Karlstad, som jag inte träffat på länge.

 Martin Dackling

Sveriges Dödbok vers 6

Så var det då inköpet av Sveriges Dödbok vers 6. Ett planerat sådant. Den har länge varit efterlängtad eftersom tiden går och det har gått fyra år sedan den senaste gavs ut. Vers 5 började också från 1901 men sträckte sig till 2009. En hel det har ju avlidit efter det.

Nya kompletteringar har också gjorts i projektet Namn åt de döda hos förbundet, välbehövliga skulle jag vilja säga. Det fattas en del fortfarande, något som syns särskilt i Stockholms län. Till nästa version hoppas jag att detta är gjort. Tredje gången gillt, heter det ju. Det var i vers 5 som åren 1901-1946 kom med.

Dödskivan, som den kallas i allmänt är ett oersättligt hjälpmedel i sökandet efter släkten. Den kan vara en ingångspunkt till att få fram uppgift om var och när mormors far var född, så att du vet i vilken församling som det ska börjas leta i kyrkoböckerna i. Den används också till att forska om nutiden. Goseälg Karlstad Släktforskardagarna 2014

Som vanligt har bilden som pryder omslaget något med döden att göra. Denna gång en dödskalle i mosaik från en vägg i ruinstaden Pompeji, Italien.

 

Tack, Anna-Lena Hultman för att du har lagt ner mycket tid med att tvätta och färdigställa materialet, för det är ju till dig som allt material har skickats. Du har gjort ett stort arbete.

Posted in genealogi, genealogy, Hembygd, Nätverk, släkt, släktforskning | Taggad: , , , , , | 1 Comment »

Som vanligt, släktforskning är inte med :(

Posted by tagesdotter på augusti 31, 2014

Det är kulturvecka här i Falköping, Arena Falköping som evenemanget heter. Det är natur, kultur och landskap som står på programmet. Öppna museum för att visa vår historia, visning av Marka kyrka och gravar. Hornborgasjön visas. Allt avslutas med brukhästdagen i Jäla nästa söndag 7 september.

Det är ju bra det här att visa upp vad vi har på Falbygden. Vår historia och vad som finns i kultur och natur. Men… det finns ett stort M för oss som intresserar oss för de som bodde på trakten. Visdiktaren Jönn Liedholm har lyfts fram de senaste åren för hans historia intresse. Men sen då? Var finns alla de andra som har gjort Falbygden till vad det är i dag? Visst vi har fin natur och miljö men folket som bodde i det? Skrev en artikel här på bloggen i samma ämne 2011 med titeln Hembygdsföreningar bevarar byggnader men…, där är det ju samma sak. Man bevarar sina saker, traditioner och byggnader men glömmer bort att lyfta fram de som har bott på bygden,

Som vanligt med andra ord finns inte släktforskning med på programmet. Synd!! Det om inte är ju vår historia!! Det är bara att läsa min blogg för att se vad vilket stort ämne det är.

Jag ställer gärna upp och föreläser om vilka våra förfäder på Falbygden var och hur det hänger ihop med nutiden!!

Posted in Falköping, genealogi, genealogy, Hembygd, släktforskning, Svensk Historia | Taggad: , , , , , , , , , , | 1 Comment »

En sällsynt svensk-amerikan på besök

Posted by tagesdotter på juni 30, 2014

”Jag är här för att träffa släkt och inte göra sightseeing, det gör jag under tiden men är inte huvudsyftet med min resa”. 

Den kommentaren fick jag av Peter Benson från Michigan tidigare i dag, när jag frågade om han hade varit på Vasa-museet eftersom han landade i Stockholm och kommer även att flyga hem därifrån. Skämtsamt sa han att när han började ett nytt jobb i fjol skrev han inte på anställningsavtalet förrän han blivit lovad att kunna få tre veckors semester att åka till Sverige på sommaren 2014.

Det är sällan jag stött på svensk-amerikaner som tar god tid på sig för att träffa släkten när de är här i Sverige. Ofta har de planerat resan hemifrån genom att titta på kartan över Sverige och sedan jämfört det med deras avstånd hemma. Där borta räknas avstånd i hur många timmar det tar att förflytta sig från ett ställe till ett annat, medans vi här räknar mil.

Peter hade helt enkelt bara köpt sig plats på flygplan från Chicago till Stockholm tur o retur men inget mer. Endast den 28 juni var planerad med ett släktmöte i Gudhem (R). Resten har bara blivit under resans gång. 

Peter började släktforska då sonen frågade: ”Varför har vi inga släktingar som mina kompisar har?”.  Den närmaste släkten finns här i Sverige, men det visste familjen inte så mycket om eftersom farfar inte nämnt något om hemma. Han hade så att säga köpt en enkel biljett bort och det var det. 

Jag fick ett par år sedan kontakt med Peter då han gärna ville ha hjälp att få fram släkten här. Det dröjde inte länge förrän jag kom på att jag hade anknytning till släkten Bengtsson då min farmors kusin var gift med en. Då blev det genast mycket roligare att knyta kontakt.

Släkten på sin farfars sida har det knutits kontakt med sedan dess, både via vanlig e-post och Facebook. Men då hans farmor också kom från Sverige men inte så mycket information fanns om åkte Peter på vinst och förlust ner till Kalmar nu på resan för att se vad han kunde hitta. Och han fick napp av ren slump, då han råkade bo på det hotell som en av hans släktingar jobbar på. Att vara på rätt plats och få kontakt med någon som vill hjälpa till är något som gör tillfället.

2012 försökte Peter komma till Sverige genom att få vara en deltagare i TV-serien Allt för Sverige. Han kom så långt som till att bli influgen till New York för att göra en provinspelning, dvs sista utgallringen. Vi tittare fick istället se Walter Beck. Walter härstammar från Grolanda och var 2013 på återbesök i trakten och träffade släkten.

Peters farfar hette Algot Bengtsson F 1888 i Varv (R) D 1981 i Florida. Utvandrade gjorde han 1913. Bengtsson blev i USA Benson. 

Släktmötet den 28 var en succé, över 60 personer slöt upp. Flera av dem ville möta släktingar som de inte visste att de hade eller gamla barndomsvänner de hade tappat kontakten med. Det har resulterat Facebook-gruppen Karl-Gustaf och Anna Bengtssons ättlingar.

Posted in Amerika, emigrant, Emigranter, Facebook, Falköping, genealogi, genealogy, Nätverk, släkt, släktforskning, Swedish roots | Taggad: , , , , , , | Leave a Comment »

Planering pågår inför påskrundan 2014

Posted by tagesdotter på april 2, 2014

För första gången ska jag vara med som utställare på påskrundan här på Falbygden. Det är spännande!!

Utställningslokalerna finns på Vilhelmsro Gårdscafé här i Falköping. Det är på loftet och är det nyrenoverad stallet på Vilhelmsro som inte riktigt klart är än men ska bli till påskrundan. 

Mina alster ska finnas på två ställen på Vilhelmsro. Naturfoton på loftet och prova på släktforskning i stallet. 

Jag deltar i gruppen Kreativ Studio på Falbygden tillsammans med fem andra medlemmar. Vi är tre som ställer ut fotografier, Michaela Andersson, Lars Bägerfeldt och Niclas Fältström. Besökarna kommer att kunna se skillnad på vem som har tagit vad eftersom våra stilar är så olika och motiven är inte samma. Där uppe kommer även Monica Olsson sälja sin sylt. Det är mina foton som börjar vid trappen. Har det redan försökt att hänga dem i den ordning de ska vara i, i datorn alltså.

Tillsammans med Edith Bjerner har vi pröva på släktforskning i stallet. En punkt som är ny på programmet på påskrundan och som vi hoppas ska locka många besökare. För vi vet ju alla att det är inne att släktforska, eller hur? Ancestry har haft sina kampanjer på TV och det får man hoppas att det har satt sig i minnet. 

Stallet är en hel vit yta och inte inrett än. Nu gäller det att planera hur vårt utrymme ska se ut. Vad som ska hängas på väggar och hur. Mycket jobb att bygga en monter. Har några gånger varit med i Dis monter på Bokmässan i Göteborg, den som Dis-Väst bemannar, som utställare men aldrig varit med att bygga eller plocka ner. 

Vilhelmsro Egendom var en gång i tiden en ganska stor gård. I dag är det är i stort sett bara husen som står kvar. Ladugårdarna är rivna sedan ett tiotal år sedan och marken är såld till kommunen, där nu bostadshus har byggts. Ägarparet Ulf och Mona Lindén satsar på att deras café, Vilhelmsro Gårdscafé ska bli en trevlig träffpunkt i Falköping. Där man kan ta en kopp kaffe o kaka, sitta o mysa ända in på hösten i deras växthus och stall. De planerar flera aktiviteter i vår o sommar, även om inte programmet är spikat än. Vi får se om släktforskning blir en av dem.

Vårprogrammet som finns i Vårmagasinet 2014 finns nu att hämta i affärer och turisbyrå i Falköping. Om du inte har möjlighet att hämta kan programmet laddas ner från mat och kulturs webbplats. Vilhelmsro Gårdscafé är nr 10.

Posted in Falköping, genealogi, genealogy, Hembygd, släktforskning | Taggad: , , , , , , , , , | 1 Comment »

Släktforskartermin hösten 2013

Posted by tagesdotter på september 6, 2013

Det är dags att vakna lite efter den toppen sommar vi har haft. Inte har jag då suttit framför datorn och släktforskat i samma utsträckning som jag gjorde förra sommaren när det regnade nästan hela tiden.  Det har ni väl också märkt här på bloggen. Har inte skrivit något sedan i maj, haft semester från skrivandet också. Men jag har inte släppt emigrantforskning för det. Var på Minnesotadagen i Ljuder och i Långasjö i sommar där Klasatorpet och Korpamoen ligger, kanske blir det en artikel längre fram.

Höstterminen startade som sig bör med Släktforskningsdagarna som i år var i Köping 23-25 augusti. Själv var jag i Folkärna den helgen och hälsade på.

Nästa riksaktivitet är nu i helgen med Kulturarvsdagen. Det är ett EU-arrangemang – Culture Heritage Day. Årets tema är människors mötesplatser. För den som är intresserad, kan läsa på Riksantikvarieämbetets webbplats vad som arrangeras vad och var.

solros1_2013

Själv kör jag i gång släktforskningskursen i början av oktober. 10/10 är det nybörjarkurs på ABF i Falköping. I år med eget kursmaterial. Har tidigare haft Steg för Steg av Per Clemensson men att den inte riktigt fungerar på min sätt att föreläsa och lära ut nu efter ett antal år som kursledare. Kanske blir det så när man har varit kursledare en tid, då skapar man sig sina egna rutiner och material och vill att det ska fungera på ett visst sätt. Har också upplevt att nya kursdeltagare har andra krav än mot när jag började. Då är det på tiden att det görs om. Har därför skrivit eget material, med en teoridel och två övningsexempel. Som förut har jag en webbforum som komplement – forskarstugan, där det finns tips, råd och länkar i släktforskning. Sånt som kan vara bra att veta men som kursledare oftast inte nämner.funnit 

solros2_2013

Det fina och varma vädret håller i sig, så jag suger på karamellen lite till och än har jag inte riktigt startat min släktforskartermin hösten 2013. Det är skörd av bönor, Västeråsgurkor, mangold och annat i landet. I våras sådde jag även fågelmat, solrosfrön. De har blivit långa och ståtliga. De kommer dock inte att skördas av mig utan av fåglarna, där de står.

Posted in Amerika, Blogga, Egna Webbplatser, emigrant, Emigranter, genealogi, genealogy, släktforskning | Taggad: | 2 Comments »

Byta efternamn

Posted by tagesdotter på april 25, 2013

Det är ganska popuärt att byta sitt efternamn. Kanske tröttnar man på sitt -son eller annat namn. En annan vanligt efternamnsbyte situation är vid giftemål och parterna kan inte komma överens om vem som ska byta och löser det genom att båda byter.

Så vad byts det till? Ett gammalt släktnamn eller nykonstruerat?

Om valet är ett gammalt släktnamn är kravet att det ska ha funnits i släkten i rakt nedstigande led. Det ska vara i minst två generationer och senast inom fyra generationer räknat från sina föräldrar. En bra anledning att börja släktforska, tycker jag. Hafsa då inte ihop ett släktträd då utan se till att det blir ordentligt gjort. Det kan finnas överraskningar som gör att du får fler uppslag på efternamn.

Har du tänkt att konstruera ett nytt efternamn gäller förstås att det inte redan är upptaget. Försök att vara uppfinningsrik och kom på något nytt. På Patent och Registeringsverket  finns de regler och krav som finns om det här med namnbyte och Skatteverket har också information.

Min pappas sida

Själv heter jag Jonsson och är den enda i släkten i tredje ledet som har det ursprungliga efternamnet som min farfars far Johan Petter Jonsson hade. Giftemål och namnbyte har gjort att det att det blivit så. Namn i släkten: Carlsson, Digreus, Hansson, Sehested-Preetzmann, Ström, Rosell, Tersman, Zachrisson och Ålbråthen är några av dem.

Så om någon i släkten på min farfar Johns sida (han hade åtta syskon) skulle byta till något efternamn vore det i så fall till släktnamnet Jonsson. Jonsson är mycket mer ovanligare än Johansson. En annan variant vore att göra en konstruktion på Kartagården, Ravelstorp, Gökhem, för där var hemvisten för Johan Petter Jonsson och hans Selma Johansdotter.

Min mammas sida

På min mammas farfar sida skulle släktnamnet varit och är till viss del Andersson. Min morfars far August skulle egentligen hetat Andersson, utav sex syskon var det endast en son som behöll det ursprungliga. Det var min morfars far August som satt ton och fart på de andra att de skulle byta. Han gjorde beväring och tjänst nere i Halmstad och där kunde han naturligtvis inte heta Andersson, det blev Ljungqvist, ett namn som inte fanns tidigare i släkten, så historien hur det kom till vet vi inte. Kanske drog de lott eller så tilldelades han namnet. Båda varianterna har jag hört av vid andra efternamnsbyten har gått så till.

Efter att han hade kommit hem byte två bröder och en syster till samma, en av stavningarna blev Ljungkuist, en konstig stavning kan tyckas men så var han en emigrant. Senare generation bytte till Youngquist. Den äldste i syskonskaran tog sig namnet Floren efter sin farfar som hade soldatnamnet Flor. Namn i släkten: Hansson, Henriksson, Holmberg, Johansson Jonsson och Ljungkvist.

Mitt alias

Använder jag mig av ett alias i släktforskning – Tagesdotter. Hoppas att det är välkänt numera, har använt mig av det några år nu. För den som undrar hur det kan komma sig är det för att det är just vad jag skulle ha hetat om vi fortfarande hade använt oss av patronymikon, dvs pappas förnamn med -dotter efter – Tagesdotter (Tages dotter).

Posted in Falköping, genealogi, genealogy, Hembygd | Taggad: , , , , , , , , | 1 Comment »

 
Följ

Få meddelanden om nya inlägg via e-post.