Släktresan

- i dåtid och nutid

  • december 2014
    m ti o to f l s
    « Nov    
    1234567
    891011121314
    15161718192021
    22232425262728
    293031  
  • Arkiv

  • Top 8 Länkar

  • Medlem i

  • Besökare

  • Ange din e-postadress för att följa denna blogg och få meddelanden om nya inlägg via e-post.

Archive for the ‘Falköping’ Category

Skåragänget

Posted by tagesdotter på december 8, 2014

Har ett samarbete med en hembygdskännare i Vilske-Kleva. Han kan mycket om Gökhem då hans far är född där och hade en hel del släktingar i Skår, Gökhem. Själv är jag född i Gökhem och intresserad av dess historia, så det föll sig ganska naturligt att när Kleva-Kalle ville visa mig hans foton och berätta vad han minns.

Den här gången var det runt ett fotografi som han ville ha in i Falköpingstidning. Kalle stod för foto och berättade om de som var med på fotot. Jag har forskat fram vilka de var i de källor som finns att tillgå.

Skåragänget

Posted in emigrant, Emigranter, Falköping, genealogi, genealogy, Hembygd, Nätverk, släktforskning | Taggad: , , , , , , , , , , , | Leave a Comment »

Part 7: Differents in the churchbooks

Posted by tagesdotter på december 5, 2014

Det kan vara svårt att förstå sig på hur kyrkoböckerna fungerar vid första anblicken. Varje landsända/Stift har sin version av hur det skulle fungera. I början när bokföringen av församlingsborna började på 1600-talet, finns det inga böcker med kolumner och rader. Då liksom på 1700-talet var uppgifterna i Födelse- och Dopbok, Lysning- och Vigselbok och Döds- och Begravningsbok ofta skrivna i meningar. Löpande text är oftast svårare att läsa än text som finns i kolumner, där man vet vad som är vad.

Dalsland

Oftast finns i de äldre husförhörslängderna inte uppgift om var personerna är födda. Endast födelsedatum. Det kan skapa en hel del svårigheter att forska just i de församlingar som detta förekommer. För husförhörslängderna är ingången till att få veta mer om sina förfäder. Om då inte födelseorten/-församling finns uppgiven kan det vara extra svårt att kontrollera uppgifter i Födelse- och Dopbok. Lysning- och Vigselbok samt Död- och Begravningsbok. Inte självklart att familjemedlemmarna alla är födda i den församlingen som husförhörslängden är i eller att de är födda på samma ställe i församlingen.

Kontakta Melleruds Museum & Släktforskningsarkiv för att få hjälp. De hjälper svensk-amerikaner att hitta sina rötter i Dalsland.

Moder- och annexförsamlingar

I Västergötland är det mycket vanligt med moder- och annexförsamlingar. Här finns många små församlingar/socknar. Oftast hade inte de små råd med att ha egen präst och kommunister, därför gick församlingar ihop och bildade något som heter pastorat. Detta är särskilt synligt i gamla Skaraborgs län och på Falbygden. Här i nuvarande Falköpings kommun fanns en gång i tiden 52 församlingar/socknar. Vanligast på Falbygden var att tre församlingar slog sig samman till ett pastorat, där församlingen som var huvudförsamling kallades för moderförsamling och de andra för annexförsamlingar. De pastorat som fanns och finns nu i Falköpings finns att läsa på Falbygdsanor.se.

Det betyder att för kyrkoböckerna Födelse- och Dopbok. Lysning- och Vigselbok, Död- och Begravningsbok samt In- och Utflyttningslängd ligger dessa oftast i en gemensam volym/bok i äldre tider. Då under moderförsamlingens namn. I vilken ordning som de olika församlingarna finns oftast beskrivet på innehållsförteckning, om inte är huvudregeln att först finns moderförsamlingen och de andra kommer efter. Det kan vara i alla åren i efterföljande ordning i samma församling eller så är det ett år i taget där hela pastoratet finns med. Gemensamt för de fyra kyrkböckerna är att det inte finns något register, som det finns i Husförhörslängderna, som hänvisar till ett specifikt år eller församling. 

 

Tidigare i den här serien har artiklarna

  1. Swedish roots?
  2. Why they left Sweden
  3. Start in your own country
  4. Emigrant sources
  5. Swedish churchbooks
  6. How the swedish churchbooks works

publicerats.

Posted in emigrant, Emigranter, Falköping, genealogi, Hembygd, släkt, släktforskning | Taggad: , , , , , | 1 Comment »

Part 6: How the swedish churchbooks works

Posted by tagesdotter på november 28, 2014

För att kunna göra sökningar efter sina rötter i det svenska kyrkoarkivet, dvs främst i kyrkoböckerna behöver man några förkunskaper om vilka böcker som finns och vad de heter, de sk volymbeteckningarna.

  • AIHusförhörslängd (förkortas ofta hfl) – fram till 1800-talets slut
  • AII – Församlingsbok – böckerna börjar på 1900-talet, efter avskaffandet av husförhör. Församlingsböckerna fördes fram till 30 juni 1991, då Skatteverket tog över den svenska folkbokföringen.
  • B – In- och Utflyttningslängd
  • C – Födelse- o dopbok, innehåller ibland även Vigsel och Dödbok.
  • E – Vigsel- o lysningsbok
  • F – Död- o begravningsbok

AI: Husförhörslängd

Det är främst i Husförhörslängden som släktforskningen sker. Det är här du hämtar uppgifter om familjemedlemmarna och vilka som ingår i hushållet. Vad du får fram är namn, födelsedatum, födelseplats (ofta socken, i äldre böcker kan födelsegården stå här om personen bor och är född i samma församling).

Det är en speciell ordning som hushållet är skriven på i husförhörslängd och Församlingsbok. Det finns varianter på hur det skrevs men nedan kan ses hur det för det mesta står.

  1. Först står mannen, som kan vara hemmansägare, – brukare, torpare eller vad han nu har som yrke och titel.
  2. Sedan kommer hustrun
  3. Barnen
  4. Övriga familjemedlemmar, kanske mor eller svärmor
  5. Tjänstefolk, alltså pigor och drängar

Man kan säga att Husförhörslängden är den bok som allt kretsar kring. De uppgifterna man hittar där måste verifieras, dvs kontrolleras i de andra böckerna. Då främst i Födelse-, Vigsel- och Dödbok, för att se om främst datum stämmer, det är inte alla gånger att de gör det, men i de flesta fall är det så. In- och Utflyttningslängderna är också viktiga. Dina släktingars utflyttning till Amerika finns med där.

AII: Församlingsbok

Församlingsböckerna tar vid när det slutas att hålla husförhör i församlingarna. Då är vi i slutet av 1890-talet. Församlingsböckerna fördes fram till 30 juni 1991, 1 juli tog det svenska skatteverket över folkbokföringen i Sverige. De innehåller samma uppgifter som Husförhörslängderna men i modernare tappning. Det är inte lika noggrant antecknat vilka vaccineringar som gjorts eller om de kan bibeln. Nu tar man för givet att det är så.

B: Flyttningslängd

In- och Utflyttningslängderna är mycket viktiga att ha när familjen/personen som letas efter flyttar utanför församlingen. Hänvisningen som finns i husförhörslängden  till en annan församling hittas här.  Först kontrolleras  utflyttningsuppgiften i utflyttningslängden i den församling som familjen/personen flyttar ut från. Detta för att få bekräftat  att flyttningen gjordes.  Nästa steg är att gå i Inflyttningslängden för den församling som de inflyttade till. Detta för att få fram uppgiften till vart de flyttade in i den nya församlingen. För inte kan du leta  i hela husförhörslängden i den inflyttande församlingen efter den eller de personer som följs.

I  flyttningslängden finns det uppgift från vilken församling den eller de inflyttade kom ifrån. Det som vi forskare är mest intresserade av är vart till de flyttade, stället eller gården. Eller om de flyttade till Amerika.

Det finns ingen innehållsförteckning som i husförhörslängd och församlingsbok. Kan finnas flera församlingar i en volym flyttningslängd, så se upp att du tittar i rätt.

C: Födelse- o dopbok

Som namnet säger innehåller denna bok Födelse och Dop för de som är födda i församlingen. Brukar vara uppställd i en viss ordning:

  1. Nr barn född i församlingen under det aktuella året.
  2. Födelse- och Dopdatum
  3. Barnets fullständiga namn
  4. Föräldrarnas namn med deras yrke och ålder, under senare delen av 1800-talet och på 1900-taöet finns uppgift med om föräldrarnas födelsedatum.
  5. Var barnet är fött, vilket ställe, gård.
  6. Faddrarna, deras yrke och var de bor.

Det är i denna bok som forskaren ska verifiera att det födelsedatum som finns i husförhörslängden är korrekt. Födelse- och dopbok är källan närmast händelsen, i det här fallet födelsen. I Husförhörslängden kan det bli fel, de förs under flera år och då är det lätt att fel blir till. Om det i Husförhörslängderna blir en annan stavning eller konstellation av namnet är det här som ska räknas som den rätta uppgiften. 

Böckerna E och F kan också finnas med här. Flera församlingar kan vara med i samma bok/volym, se sk moder- och annexförsamlingar, det beskrivs i en senare artikel här på bloggen.

E: Lysning- och Vigselbok

Innehåller uppgifter om paret som gifter sig. Det finns tre viktiga datum här. De tre lysningsdatumen och det sista och viktigaste är vigseldatumet. I de tidiga böckerna finns uppgifter om föräldrar. Något som också kan stå är vilken morgongåva maken gav till sin hustru i och med giftermålet. Det var något som var lagstadgat att ge. Ex enligt lag, 30 lod silver.

F: Död- o begravningsbok

I den här boken, Död- och begravningsboken, finns uppgifter som 

  1. Namn på den döda/-e
  2. Var hon/han avled
  3. Ålder – ofta beskrivet i år, månader och dagar.
  4. Föräldrar
  5. Dödsorsak
  6. Namnet på prästen som förrättade begravningen av den döde.

 

De tre C, E och F är de böcker som brukade föras först i församlingarna. Det var viktigt med statistiken förr och det fick man genom att hålla reda på hur många barn som föddes, giftermålen och vilka som avled. Det sista var extra viktigt eftersom vid bouppteckningen som följde skulle kyrkan ha sin del och fattigvården en annan. En sorts skatt skulle betalas av dödsboet till kyrka och församling. Detta under förutsättning att det fanns något att beskatta.

 

Tidigare i den här serien har artiklarna

  1. Swedish roots?
  2. Why they left Sweden
  3. Start in your own country
  4. Emigrant sources
  5. Swedish churchbooks

publicerats.

Posted in Emigranter, Falköping, genealogi, genealogy, släkt, släktforskning, Svensk Historia, Swedish roots | Taggad: , , , , | 2 Comments »

Min första julmässa

Posted by tagesdotter på november 17, 2014

Höstterminen är snart slut. Den nybörjarkurs som startade först var det avslutning i för två veckor sedan. I den andra är det kursträff nr 6 i morgon tisdag. I båda kurserna finns det deltagare som vill gå fortsättningskurs. Den kommer att gå på åtta onsdagar med start i januari nästa år 2015.

Men jag vill naturligtvis starta fler kurser. Tycker om att förmedla mina kunskaper till andra intresserade. Därför kommer jag att vara med på en julmässa i Gudhem i helgen som kommer, 22-23 november. Tillsammans med tre av mina kompisar i gruppen Kreativ Studio på Falbygden kommer jag att finnas i Gudhems Hjärtas utställningslokal på Gudhems Kungsgård, som ligger intill Gudhems klosterruin. De övriga är Monica Olsson som säljer sina sylter, marmelad och gelé samt Lars Bägerfeldt som signerar och säljer sin nya bok Mord, dråp och dödsdomar i Gudhems Härad åren 1604-1718.

Pröva på

Hos mig kommer ni få möjlighet att pröva på att släktforska i det svenska kyrkoboksmaterialet och andra källor. Jag kommer att vara uppkopplad mot ArkivDigitals bilddatabas av kyrkoböcker.

Emigranter från Falbygden

Jag kommer även att ha med min databas över emigranter från Falbygden, som innehåller ca 61 000 individer. Det är emigranterna och deras familjer i det gamla och nya hemlandet. Hittills har jag lagt ner nio år på databasen. Databasen finns än så länge bara i min dator. Vilka personer och familjer som finns med kan delvis hittas på min Emigrant.se, där finns återfunna emigranter listade i den församling/socken som de är födda i. Men det finns så mycket mer i databasen. Allt eftersom jag lagt in familjemedlemmar gifter de in sig i varandras familjer, både hemma i Sverige och sitt nya hemland som oftast är USA. Det har blivit stora träd.

Släktforskningskursdagar

Möjliga kursdagar är tisdagar och onsdag. Kör gärna flera kurser samtidigt. Studieförbundet som jag är kursledare i är ABF i Falköping.

 

Två julmässor till går av stapeln i helgen som kommer. Dagsnäs och Violens på Skogatorp. De tre julmässorna ligger inte långt från varandra. Gudhems Hjärta ligger dessutom på vägen till Dagsnäs från Falköpings hållet.

Posted in emigrant, Emigranter, Falköping, genealogi, genealogy, Hembygd, Kreativ Studio på Falbygden, Nätverk, släktforskning, Utställning | Taggad: , , , , , , , , , , | Leave a Comment »

Part 2: Why they left Sweden

Posted by tagesdotter på oktober 31, 2014

De flesta av oss har emigranter i släkten. Det kan vara på långt håll eller närma i släkten. För oss svenskar är emigrationen till USA något som skedde i det förflutna, det har gått ett antal generationer sedan den gjordes. Men den är inte glömt. Idag utvandrar inte många svenskar till USA, om det inte är för att de arbetar för ett multi internationelt företag, som stationerar sina anställda lite varstans i världen.

De flesta emigranterna blev kvar i sitt nya hemland, de blev immigranter och naturaliserad US medborgare som slog sig ner och skapade ett nytt liv för sig och sin familj. Det kunde gå bra för dem eller så blev inte livet som det var tänkt. Andra var där för att tjäna pengar för att kunna åka hem och exempelvis köpa sig en större gård eller leva gott på sin ålderdom hemma i Sverige.

I dag är Sverige ett mångkulturelt land med många nationaliteter. De har liksom våra utvandrare en gång i tiden, lämnat sitt hemland och flyttat till ett annat. Först emigrerat för att sedan immigrera. Våra immigranters familjer kan har spridits sig över flera världsdelar. Nu senast är det många av syrier som flyr sitt land för krig.

När våra emigranter en gång i tiden gav sig av var det främst till USA. Andra mindre strömmar gick till Tyskland, Danmark, Kanada, Argentina, Brasilien, Ryssland och Sydafrika m fl.

Vilka var orsakerna de gav sig i väg då? Why did they left Sweden? Ja det är ett flertal. De vanligaste är uppräknade här nedan. Några av skälen känns igen även idag.

  • Religiösa skäl
    Sverige var ett ganska kontrollerat land. Det var tvång att gå i kyrkan varje söndag, stadskyrkan, som var den enda som var tillåtna. För de som ville tro på sitt sätt och utöva sin religion var hänvisade att göra det hemma. De blev snart upptäckta och hade två val. Antingen att inrätta sig i ledet eller ge sig i väg. Bishop Hill är en sådan koloni, som startades av Erik Jansson och hans anhängare.
  • Fattigdom
    Missväxt förekom och det fanns ingen mer mark att bryta till jordbruk. Barnkullarna var stora och de flesta överlevde till vuxen ålder, särskilt efter att barnen vaccinerades mot koppor. För att komma någonstans i världen gav man sig i väg. De ville skapa sig en ny framtid någon annanstans. När fattiga hela familjer gav sig av kunde socknen hjälpa till med resekassan. De betalade en klumpsumma och blev så av med framtida kostnader för den/de fattiga. 
  • Övriga i familjen gav sig av för länge sedan
    När maken/makan dör har den föräldern som är kvar ingen kvar som kan sköta om henne/honom på ålderns höst. Så hon/han flyttar till någon till barnen därborta.
  • Äventyrslusta
    De som var framåt och ville göra något nytt. De ville inte vara inrutade i de gamla mönstren ex vara dräng åt jordägande bönder hela livet. Det var svårt för den som kom ur de lägre klasserna att slå sig fram mot toppen.
  • Följde med strömmen, grupptryck
    Vänner och släkt hade givit sig av. Hörde så mycket gott om det nya landet att de flyttade de också. Och ville träffa de sina igen.
  • Arbetsvandring
    Man ville tjäna pengar, för att kunna komma hem och köpa sig en stor gård och bilda familj eller komma hem på åldernshöst och leva ett gott liv. De kunde jobba som maids, servant eller i någon gruva. Några lyckades andra inte.

Folkomflyttningar har det varit så länge människor har levat på jorden. Förr fanns det inga gränser om hur många som fick flytta från och till ett annat land och de fick klara sig på egen hand. I dag är det helt annorlunda, med gränser och lagar som gör att folkomflyttningar inte kan ske hur och när som helst.

Har en kompis som har bott i Sverige i 26 år och är från Filippinerna. Hon har sex syskon. Två av dem bor kvar i hemlandet, en bror i London, England, en annan har nyss flyttat till Australien, en finns i Dubai och en syster fann kärleken här i Sverige efter att hälsat på sin syster för 8 år sedan. Övriga familjemedlemmar finns bl a i Filippinerna, Spanien och USA. Det där med Spanien har med att göra att pappan kom därifrån och flyttade till Filippinerna, då han stred i USA:s armé i Vietnamn och sedan blev stationerad på basen i Manilla.

Tidigare i serien: Part 1: Swedish roots?

Posted in Amerika, emigrant, Emigranter, Falköping, genealogi, genealogy, Hembygd, Resa i Amerika, släkt, släktforskning, Socialt Nätverk, Svensk Historia | Taggad: , , , , , | 6 Comments »

Part 1: Swedish roots?

Posted by tagesdotter på oktober 24, 2014

Att hitta sina rötter i Sverige är något viktigt för svensk-amerikaner. Det syns på Facebook och de olika grupperna som jag är medlem i. Som ex Swedish American Genealogy Group och Swedish/American People Search. Under åren har jag även fått en hel del förfrågningar via min webbplats Emigrant.se.

I Sverige har vi det extra förspänt eftersom våran folkbokföring startade 1686 och är en av de äldsta i världen. Vi har också en öppenhet för nutiden som inte finns någon annanstans i världen även om vi har en 70-års gräns för att se originalhandlingar.

Brukar rekommendera att man går ett kurs i att släktforska, för att lära sig på rätt sätt, få tips i hur man gör och ha någon att fråga, för frågor blir det hela tiden. Men det är inte lätt alla gånger att göra det i ett annat land. Särskilt en smältdeg som USA där det finns så många nationaliteter och var och en forskar på sitt sätt och har material att ta ur. Då gäller det att man bor på rätt ställen, dvs där många svenskar slog sig ner, ex Chicago och Rockford i Illinois, Minneapolis o svensktrakterna i Minnesota eller Lindsborg i Kansas. Swedish American Museum i Chicago har ett Nordic Family Genealogy Center och Swedish Genealogy Society of Minnesota i St Paul, har kurser i att forska efter sina svenska rötter. Eller så tar man vara på när SwedGenTour drar förbi. I höst var det Arlington Heights och Rock Island i Illinois och St Paul, Minnesota som fick besök. För då kan man få hjälp att starta upp sin forskning och tips var och hur man ska leta.

Internet har öppnat upp en hel del för släktforskning över landsgränser som gör att man kan få åtkomst till material och information via sin webbläsare. Det gör att kontakter knyts fortare när man väl har hittat sin släkting i ett annat land. Men det gäller att nå dit.

Språket är något av ett hinder. Det går bra att översätta skrivet material på webbplatser men det är värre med bilder med text och särskilt i skrivstil, som de svenska kyrkböckerna är på, de går inte att översätta med hjälp av google eller annan översättningshjälp. Dessutom är svenskan som finns i kyrkoböckerna inte av dagens datum. Språk förändras med tiden och det gäller även svenskan.

Vill man försöka själv, är det att rekommendera att läsa en bok eller webbplats med instruktioner om hur man gör. Att ha någon att fråga är också bra att ha. För du kör förr eller senare fast. 

För den som ha en bok på engelska rekommenderar jag att använda sig av Släktforska – steg för steg på engelska. Den heter Your swedish roots, A step by step Handbook. Den är att rekommendera för er svensk-amerikaner som vill veta mer om era svenska rötter. I boken får du inte bara hur man forskar utan en hel del förklaringar och översättningar till vad som står i böckerna, ex yrke. Boken finns att köpa på Amazon.com.

 

Det här är början på en artikel serie med engelsk rubrik men texten är på svenska. Den är riktad mot svensk-amerikaner som söker sina rötter i Sverige. Att rubriken är på engelska är för att svensk-amerikaner enklare ska hitta artiklarna på sökmotorer (de söker naturligtvis på sitt eget språk). Texten är på svenska för att bloggen är på svenska. Den kan lätt översättas med hjälp av översättningshjälp i webbläsarna, ex googleöversättning.

Posted in Amerika, emigrant, Emigranter, Facebook, Falköping, genealogi, genealogy, släkt, släktforskning, Swedish roots | Taggad: , , , | 7 Comments »

Utbildning är viktigt i släktforskning

Posted by tagesdotter på oktober 20, 2014

Vi som är kurs(hand)ledare vill naturligtvis kunna lära ut på kunskapen om att släktforska på bästa sätt. Alla har vi våra egna knep, ingen lär ut eller som jag ser mer på saken förmedlar på samma sätt. Liksom våra kursdeltagare har vi olika förutsättningar och sätt att ta tillvara på ny kunskap. För ny kunskap får man vid varje kurstillfälle av deltagarna och erfarenheter. Alla har de egna forskarproblem och sätt att vara. Det gäller att vara lyhörd och pedagogisk, kunna förmedla så att deltagarna förstår och framför att vara påläst i ämnena och vilka resurser som finns att tillgå.

Vi kurs(hand)ledare arbetar oftast ensamma eller i par, vi kör i egen regi (som jag) eller genom en släktforskarförening. Tyvärr kan man som ledare bli hemmablind, köra på i spåret man alltid kört. Kanske blir det så om man varit ledare i ett flertal år. Men det gäller att kunna ta till sig ny kunskap och veta vilka resurser som finns för oss och våra kursdeltagare. Utbildar oss gör vi hela livet, varför också inte i att handleda?

KursledareutbildningAlvesta

Sveriges Släktforskarförbundet hjälper till med att ge utbildning till oss kurs(hand)ledare, de ges i tre olika utbildningsträffar under helg. De har letts av Gunilla Didriksson och Anna-Lena Hultman. Man börjar med grundutbildningen, som även innefattar en hemuppgift som visar att man kan forska fram en familj utan att man är släkt med dessa, precis som man gör när man lotsar fram och hjälper kursdeltagare. Vi får alltså bevisa att vi kan konsten med att släktforska och skriva/redovisa på rätt sätt. Faktiskt ganska välbehövligt att någon annan ger en en uppgift och godkänner den. Som kurs(hand)ledare är man mer van åt andra hållet. Men nu är det ju vi som sitter i skolbänken. Diplom utdelas och möjligheten att gå vidare till nästa kurs, första fortsättningskursen och efter den fortsättningskurs 2.

Under kursträffarna ges inte bara föreläsningar av och om förbundet och deras resurser utan även av andra inhyrda föreläsare. Ibland är det rent ut av kursdeltagarna som delar med sig av sina erfarenheter och kunskaper. När Anna-Lena Hultman föreläste om emigrantforskning i fortsättningskurs 1, var jag med och stöttade. Nu sist var ett föredrag om dna-forskning som en deltagare pratade om. För en kurs är inte bara till för att hämta information utan också för att dela med sig och byta erfarenheter. Samtal och diskussioner förs vid frukost, kaffe, mat eller när så tillfälle ges. Vi träffas ansikte mot ansikte och det är mycket viktigt. Vi distraheras inte av något annat under de aktuella helgerna utan det är bara kursledarutbildningen som gäller.

StudieförbundenAlvesta2010 2

Vi är ungefär 40 kurs(hand)ledare i Sverige som har gått alla tre kurserna. För oss som har gått kurserna är det ett stort plus att kunna visa upp det för ett studieförbund eller för egen del att vara stolt för att vi har fått ett diplom i att vara kursledare. För studieförbunden är det ett sätt att kvalitetssäkra deras kurser/utbildningar i släktforskning. Det bevisar att de har en eller flera duktiga kurs(hand)ledare att tillgå. Oftast är det de som redan är kurs(hand)ledare som går kursledarkurserna och som vill lära sig mer, i ämnen som man aldrig lär ut eller har tagit tag i i sin egen forskning men vill veta mer om. De vill ta till sig nya influenser och annat som kan användas i kursverksamhet. 

In i finrummet

Trovärdigheten för att vara kurs(hand)ledare ökar om denna/-e har gått de här kurserna. Det höjer standarden och släktforskning har möjlighet att komma med i finrummet. För släktforskning i dag ses lite över axeln att det inte är fint nog. Det är ganska tydligt när det anordnas kulturdagar och -veckor i vårt land av kommuner, landsting eller vem nu arrangören är. Våra museer, kyrkor och hembygdsföreningar får gärna vara med men folket som levde på bygden och byggde upp bygden/Sverige är aldrig med. Se min artikel Som vanligt, släktforskning är inte med :(.

Andra har åsikter

Det finns naturligtvis andra som har en annan åsikt och uppfattning om att de här kurserna inte behövs. Argument som: Jag kan ändå, varför ska jag gå en utbildning, det blir en klubb för en inre krets eller helt enkelt är emot det som Släktforskarförbundet försöker göra, att kvalitetssäkra. De vill helt enkelt inte av den ena eller andra anledningen. De personerna får ju tycka och tänka det de vill, vi lever ju i en demokrati. Men de får inte stå i vägen för oss andra som verkligen vill lära oss något nytt och träffa personer på kurs som gör samma sak som sak, dvs lära ut och förmedla konsten att släktforska. Nu råkar det vara Släktforskarförbundet som har tagit tag i att utbilda, ett ganska naturligt val då de är ett förbund.

Egen kritik

Om jag själv ska vara kritisk är att jag saknar uppföljning till kurserna för att kunna hålla sig uppdaterad, diskutera eller helt enkelt hjälpa varandra i konsten. Har efterlyst det förut här på bloggen genom artikeln Forum för kurs(hand)ledare saknas att ett forum för oss som har gått eller går kursledare-utbildningarna att fortsätta vår kunskapsinhämtande och kunna träffas på ett sätt utan att ta sig till en fysisk plats. För oss som har gått alla tre utbildningarna blir det ju inget mer, ingen mer fysisk träff, vad jag vet. Då är ett forum en bra förlängning, där ska vi kunna fortsätta vårt lärande och våra diskussioner. Det ska vara ett forum liknande som föreningen DIS har för sina DIS-funktionärer, dvs öppen bara för oss som gått någon med flera av kursledare-utbildningarna hos Sveriges Släktforskarförbund.

Fortsättning

Jag hoppas verkligen att utbildningssatsningen får fortsätta hos förbundet. Jag vill att fler ska få samma möjlighet som jag att gå de här helgkurserna. Det är ett bra sätt att få ny kunskap för mig som kurs(hand)ledare på ett bra sätt, kontaktnätverket växer. Kurserna är en bra bit på vägen att kvalitetssäkra oss kurs(hand)ledare. Normen är satt.

Själv gick jag grundutbildningen i Alvesta hösten 2010 och fortsättningskurs 1 och 2 under våren 2012 och 2014 här i Falköping. Jag är ensam om att gått de här kurserna i Falköping. Är en oberoende kurs(hand)ledare, alltså mina kurser går inte i någon släktforskningsförenings regi. För mig betyder de här kursledarutbildningarna en hel del, de ger mig självförtroende att fortsätta. Har egen kurslitteratur sedan hösten 2013 som jag har författat själv. den är anpassad till mitt sätt att leda och lära/förmedla ut. 

Posted in Falköping, genealogi, genealogy, Hembygd, Nätverk, släkt, släktforskning, Socialt Nätverk, Svensk Historia | Taggad: , , , , , , , , , , , , | Leave a Comment »

Mord o dråp i Gudhems härad

Posted by tagesdotter på oktober 7, 2014

 En ganska morbid titel på den här artikeln,  men det är just vad den nya boken av Lars Bägerfeldt handlar om.mord gudhems

Hela titeln är: Mord, dråp och dödsdomar i Gudhems Härad åren 1604-1718. 

Baksidetexten:

Genom rättsfallen som kom upp till häradstinget kan vi skåda in i människornas liv och levnadsvillkor på Falbygden under 1600-talet. Somliga händelser är snarlika de vi upplever i dag, medan andra är helt främmande. Några av de mest spännande fallen är de som berör, mord, dråp och dödsdomar. Fram till år 1718 finns drygt hundra sådana fall i Gudhems härad, vilka ger oss ovanlig inblick i deras samhälle.

Gudhems härad innefattar socknarna/församlingarna:

  1. Bjurum –  (Falköpings kommun)
  2. Bjärka –  (Skara kommun)
  3. Bolum –  (Falköpings kommun)
  4. Borgunda –  ( ” )
  5. Broddetorp  –  ( ” )
  6. Brunnhem –  ( ” )
  7. Dala – ( ” )
  8. Edåsa –  (Skövde kommun)
  9. Falköpings Västra – (Falköpings kommun)
  10. Friggeråker – ( ” )
  11. Gudhem –  ( ” ) )
  12. Hornborga – ( ” )
  13. Håkantorp –  ( ” )
  14. Högstena –  ( ” )
  15. Ljunghem  (Skövde kommun)
  16. Rådene – ( ” )
  17. Segerstad –  (Falköpings kommun)
  18. Sjogerstad –  (Skövde kommun)
  19. Stenstorp – (Falköpings kommun)
  20. Sätuna – ( ” )
  21. Södra Kyrketorp – ( ” )
  22. Torbjörntorp  – ( ” )
  23. Ugglum – ( ” )
  24. Valtorp – ( ” )
  25. Östra Tunhem – ( ” )

Det är alltså främst från under 1600-talet som domar handlar om i boken. En hel del resor till Riksarkivet i Vadstena har gjorts, för att läsa domarna i hovrätten i original. Några av dem har också hamnat i boken så vi får se hur texten ser ut i original. Text som riktiga handstilsexperter bara kan läsa. För oss vanliga släktforskare som vanligtvis sträcker oss att läsa bakåt i tiden till 1700-talet är detta att kunna ner på 1600-talet en stor utmaning.

Ett fall i boken är från Göta Hovrätt Huvudarkivet serie EVIIaaaa, vol.16, år 1650

1650 – Elin Jonsdotter

Elin Jonsdotter i Mårby, boendes på ett frälsehemman, förmodades ha mördat sitt barn och sedan gömt det, vilket blev uppenbart på Kristi Him­melsfärdsdag, som var den 23 maj, när kyrkoherde vällärde herr Olof i Vilske-Kleva hade fått höra hur folk språkade om detta. Då tog han sin hustru med sig samt två andra hederliga kvinnor där i Mårby och gick för att rannsaka denna anklagelse. När de började undersöka Elin Jonsdotter, tvingades hon bekänna att hon hade fött ett barn, varpå hon gick med dem till sin faders ladugård och visade var hon hade grävt ner det. Där fann man ett fullkom­ligt och väl framgånget piltebarn, varefter hon berät­tade att det föddes om fredagen dessförinnan. Det var således sex dagar gammalt när det åter­fanns. Då blev det också känt att hon hade fött barnet inne i stugan, mitt på ljusa dag uppe på ugnen. Sedan utfrågades hon på vilket sätt som bar­net hade mist sitt liv, men på detta kunde hon inte svara för det visste hon inte. Däremot erkänner hon att när det var nyfött så lyfte sig bröstet några gånger, men mer liv hade det inte. Efter detta be­kände hustru Karin Olofs­dotter i Mårby, vilken hade gjort rent barnet när det väl hade grävts upp igen, att det var blått runt om halsen och utmed det vänstra örat. Då för­manades Elin allra flitigast att komma med san­ningens bekännelse, vilket hon vägrade. Omsider, efter upprepade förma­ningar, blev hon bragt till en bekännelse med dessa ord: ”Jag må så gärna bekänna, Gud bättre mig, ty jag har syndat mot min herre och Gud. Jag var rädd att barnet skulle gråta och röja mig. Därför tog jag min förklädes snipp och stoppade i barnets mun. Det lilla liv det hade, var snart borta.” Efter det att hon sin synd hade erkänt, dömdes hon till döden genom att brännas.

Göta Hovrätts dom

Elin kan inte benådas till livet, utan ska halshuggas utan uppskov och i jord grävas ner bortom kyrkogården, andra till sky och varning.

Mårby som nämns i texten ovan är en del av socknen/församlingen Bjurum i dag. 1768 slogs Mårby ihop med Hångers socken och bildade Bjurum. Än i dag säger de som bor i Mårby och Hånger att de bor just där och inte i Bjurum.

 

Exempel på text som finns i boken:

DSCN0441 Anders Björnsson resolution 1642  1) Göta Hovrätt  Huvudarkivet E V aa – Criminalia  1642: vol. 17, år 1642, Östergötland och Västergötland

 

 

 

 

 

 

 

BOK_DSCN5861

 

 

  2) Göta Hovrätt Advokatfiskalens arkiv, Skaraborg serie EVIIaaaa vol.20 år 1654

 

 

 

 

 

 

 

 

Boken kommer ut i början av november, alltså lagom till jul. Den som vill vara säker på att få sig ett exemplar går det redan nu förbeställa. Kostnad 200:- + ev pack och porto. Kontakta mig via min e-post, som finns under fliken About eller författaren på Facebook – Lars Bägerfeldt.

Posted in Falköping, genealogi, genealogy, Hembygd, släktforskning | Taggad: , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , | 2 Comments »

Kreativ Studio konstnatten 2014

Posted by tagesdotter på september 28, 2014

 

 

Foto: Lars Bägerfäldt

Posted in Falköping, Kreativ Studio på Falbygden, Uncategorized, Utställning | Taggad: , , | Leave a Comment »

Förberedelser till Mekelsmäss 2014

Posted by tagesdotter på september 9, 2014

Det är bara 2 ½ veckor kvar till Mekelsmäss 2014 här i Falköpings kommun och förberedelserna har pågått under hela sommaren. Sista helgen i september 26-28.Tornfalksunge i holk

Första gången jag är med på evenemanget. Min utställning ingår i gruppen Kreativ Studio på Falbygdens. Vi håller till på Vilhelmsro gårdscafés loft i utkanten av Falköping. Där finns det ett stort utrymme för oss medlemmar. Det blir stora varianter på hur vi presenterar oss. De flesta är fotografier men det finns även några blyertsteckningar.

Själv kommer jag att ställa foton. De flesta av mina fotografier är tagna under sommaren. Två stycken är sedan 2007, men det tar vi senare här. Följde vad som hände i en fågelholk och efter under flera veckor. Det började med att prata med ungarna i holken och slutade med att fåglarna flög i väg, för de finns inte kvar på trakten. Det var under en fågelholk med tornfalksungar som jag tog de flesta fotografierna som ska vara med på utställningen i början av juli månad. Det där med att prata med fåglarna är ett bra sätt att komma nära. Det lönar sig när de har flugit ur holken och sitter i träden eller på något annat. Som närmast kom jag 10 meter. Har man dessutom ett objektiv på kameran som är ganska bra räckvidd på 100-400, så blir det bra närbilder.

IMG_7167-1

Andra fåglar som är med, sädesärla, talgoxe, trana, bofink, svart-vit flugsnappare, pilfink, nötväcka, lövsångare och ev blåmes och hackspett.

Vid datorn

När jag väl hade bestämt vad som skulle vara med på utställningen, började det stora arbetet vid datorn att välja ut vilka fotografier som ska vara med. Vilka som passar ihop. Några reservfoton ska också finnas. Stötandet och blötandet varade i flera veckor. Det är ett pusslande hit och dit. 

Släktforskning

Något med släktforskning ska ju också vara med. Mmmm… fundera, fundera. Fick ett tips av en arbetskollega om att hon tycker så mycket om att gå och titta på gravstenar på kyrkogårdar.  Javisst, tänkte jag det tar vi med. Sagt och gjort, en tur på kamera till olika kyrkogårdar gjordes. 

Våra gravstenar är ju också en del av släkten. På våra kyrkogårdar kan man hitta höga, låga, liggandes gravstenar. Ingen är den andra lik. Ibland står det familjegrav och då undrar man förstås vilka som är begravda där. I andra är alla i graven uppräknade. Var och en berättar en historia. Man blir fundersam hur deras liv var och vad de fick vara med om.tittar

För att illustrera att vi har emigranter som reste från bygden, finns även två gravstenar från Scandia, Washington Co, MN med. De togs när jag och min mamma hälsade på släktingar i USA sommaren 2007- Det var så den här bloggen kom till. 

Min fotouställning heter Bevingat & Skrivet i Sten

Var beredd på att foton kan vara hängda där du minst anar!

 

Välkomna!!

Posted in Blogga, emigrant, Emigranter, Facebook, Falköping, genealogi, genealogy, Kreativ Studio på Falbygden, Nätverk, Resa i Amerika, släkt, släktforskning, Utställning | Taggad: , , , , , , , | Leave a Comment »

 
Följ

Få meddelanden om nya inlägg via e-post.