Väntar på våren

Jag går i väntans tider som jag tror nog de flesta gör, väntar på våren. Har gjort en del som att städa ut vintern i mitt trädgårdsland på landet. Potätera blev satts förra helgen och har börjat kratta till för att kunna så grönsaker. Men tyvärr har det regnat en hel del så jag har inte kunnat så något ute än, även om jag börjar inomhus i stan med fönsterbrädet fullt av nya växter. Nu har även ett litet plastväxthus kommit ut på balkongen för att de ska vänja sig vid att vara utomhus. Några av de växter som nu finns där är Physalis, solroser, purjolök och persilja.

Har en kryddträdgård, som jag haft i ca 20 år, på gården som mina föräldrar äger ute i Valtorp. Nu mera växer den inte i yta som den gjorde i början. Har tyvärr haft en hel del problem med jordråttor de senaste åren men hoppas dock att problemen är slut nu. För min katt har kommit tillbaka efter ha varit borta i 2 år. Pelle 6 år har troligtvis funnits i krokarna hela tiden men har inte visats sig. Så när det var som kallast i vintern som gick, dök han upp och ville ha mat. Och han har blivit kvar, en trevlig överraskning. Han är mitt sällskap därute, för var jag än går så följer han efter. Särskilt är det välkommet i min kryddträdgård som verkar vara hans älsklingsplats eftersom där kan han leka kurragömma bland rabarberna eller bara ligga och titta på mig, eftersom ibland tar jag mig tid att kela. Ska plantera kattmynta strategiskt bland växterna, för det är något han tycker om att ligga och tugga på.

Pelle

Ja, va kan man göra medan man väntar då att våren ska komma och att jorden ska torka upp? Jo jobba med mina emigranter från Falbygden. Har ett par pärmar ur Kurt Anderssons avskrifter av SAKA (registren fanns under en lång tid på forskarbiblioteket i Skara men numera finns de i Konkordiahuset i Hössna) hemma just nu. Har haft en del pärmar hemma förut med socknar som jag har haft eget intresse i, men nu är det mer systematiskt med att början från början med B. Man kan få en hel del ledtrådar var någonstans emigranterna slog sig ner. Få reda på vem de gifte sig med och namn på barnen. För det är ju sådana ledtrådar som vi som letar efter deras familjer av i dag vill ha. Och det är ett sätt för mig att få min databas att växa.

Fel finns alltid

Som ni kanske har sett så stämmer inte det publicerade materialet av Falbygdsemigranterna hos Falbygdens Släktforskarförening hemsida med mitt material. Under årens lopp har det blivit en hel del fel i det ursprungliga materialet. Fel som tyvärr är ofrånkomligt men ändock beklagligt.

Eftersom det är svårt att ändra på publicerat material så har jag på min webbplats Emigrant.se ändå försökt att göra detta. Har ofta inte de ursprungliga amerikanska källorna att gå efter utan försöker hitta nya. Försöker vara så noggrann som möjligt.

Även om jag uppdaterade nyligen på Emigrant.se med nya emigrantlistor, betyder det inte att arbetet med att hitta fel och komplettera materialet har avstannat. Har fått in ett påpekande om fel som har ändrats. Dessutom har sex emigranter som förut bara var satta att de var födda i Falköping, nu uppdaterats och finns numera i den socken de är födda i. Det finns fortfarande 3 emigranter som är födda i Falköping men osäkert i vilken socken/församling. Senast i går var jag inne och rättade till en emigrant från Vårkumla. Där har jag fått fram ett annan dödsdatum än vad som tidigare publicerat. Min källa det här fallet kommer från Rootsweb.com World Family Tree.

Eftersom det är många som söker sina släktingar som är födda i någon av Falköpings 52 socknar/församlingar och som emigrerade är det viktigt att det är rätt uppgifter som man får tag på. Annars kan det lätt bli följdfel eller så kommer man till en återvändsgräns eftersom uppgifter inte stämmer så till vida att det inte går att gå vidare.

Jag hoppas att med min webbplats Emigrant.se kunna hjälpa er som söker sina släktingar som emigrerat. De flesta gav sig av till USA men det finns några som slog sig ner i andra länder. De flesta reste till USA där hälften av de återfunna slog sig ner och är döda i Illinois. Listor sorterade på döds stat, och därefter i county och plats finns på den engelskpråkiga versionen. Detta för att hjälpa svensk-amerikaner att hitta sina förfäder. De vet ofta inte var någonstans de sina var födda men däremot har uppgifter om var och när de dog.

Som jag berättar på webbplatsen och även här i tidigare inlägg, bygger jag även upp en databas med emigranterna och deras familjer, både hemma i Sverige och i det nya hemlandet. Detta eftersom i de flesta fall så gav de sig av till samma plats och då är det mycket lättare att hitta dem. Tar gärna emot bidrag. Det är tillfredsställande att se att basen växer och att familjerna blir större, även om det innebär en hel del arbete och det går åt en hel del tid.

Emigrants by US States

Äntligen!

Nu har jag även fått upp den engelska sidans uppdatering Emigrant.se English. Förutom där emigranterna från Falbygden presenteras i listor baserad på den socken de är födda i, finns här även en avdelning där emigranterna presenteras i den stat eller land som de avled i. För även om majoriteten av emigranterna gav sig av till USA var det några som bosatte sig i andra länder, främst då i Kanada.

Har fått en del förfrågningar under årens lopp av amerikanare att göra listor över stater men har inte velat göra det förrän den stora uppdateringen gjordes, dvs den som nu gjordes förra veckan.

Den tyngsta filen är den över Winnebago County i Illinois. Det tog en hel del tid att göra eftersom mitt webbmakarprogram Dreamweaver inte ville ta emot alla emigranterna på en gång. Fick dela upp emigranterna, för att sedan plocka ihop dem till en fil.

Uppdatering gjord på Emigrant.se!

Skrev ju i går att jag jobbade på en uppdatering på emigrantlistorna som finns på min webbplats Emigrant.se. Och att de skulle komma ut inom en vecka. Det inte gått mer än en dag på veckan men uppe är de nu i alla fall.

Har jobbat på som sjutton för att få klart alla listor med emigranter från Falbygden. Gjorde de tre sista i dag. Det blev sammanlagt 53 listor. Detta med anledning av att på några finns bara uppgiften om att de är födda i Falköping. Det finns ju annars två att välja bland, Land- och Stadsförsamlingarna.

Sen var det att uppdatera sidorna, inte så mycket jobb där eftersom de inte är alltför många.

Som kan ses har listorna fått en liten ansiktslyftning. De är denna gång gjorda i webbprogrammet Dreamweaver, de förra listorna i Ms Frontpage.

Jag hoppas att listorna gör det lättare, för er som letar efter era emigranter, att hitta de som söks efter.

Hoppas att listorna kan vara till god nytta nu när det ska bli Släktforskningens Dag i morgon lördag.

Uppdatering på Emigrant.se

Det var ett tag sedan men nu är det dags! En uppdatering av min webbplats Emigrant.se.

Håller på att göra nya listor på emigranterna. Det har hänt en hel del sist, förra uppläggningen var för fyra år sedan. Nya emigranter har tillkommit och gamla har rättats. Varje person presenteras en gång, så när det är dubbletter (publicerat i Falbygdsanor fler ggr än en), har dessa lagts ihop till en post. Har försökt att se till att listorna presenterar det verkliga antalet publicerade återfunna emigranter.

Har gjort en rejäl genomgång av de som redan finns på listorna och det behövdes verkligen. Hittat en hel del fel i materialet. Vill ju att ni som hittar Er emigrant i materialet får rätt uppgifter. Har även kompletterat med vem som är familjemedlem med vem.

Det är den webbplatsens svenska version som kommer att uppdateras först. Beräknar att uppdateringen kommer på plats inom en vecka.

Emigranterna har tidigare varit publicerat i Falbygdens Släktforskarförenings årstidskrift Falbygdsanor.

Sveriges Dödbok kontra SSDI

Det har hittills kommit ut fyra versioner av Sveriges Dödbok på CD, nu jobbar man med nummer fem. För varje version har fler uppgifter lagts och rättats till förutom att nutiden tas med. I version fyra var det ett stort genombrott med att åren 1947-1970 sattes namn till personnumren som var det som var med i version tre.

Nere i Hössna hos Anna-Lena Hultman och hennes två praktikanter jobbas det nu febrilt. De håller på att rensa och tvätta filer som de har fått från alla dem som har bidragit med uppgifter om döda från 1901 och framåt. Själv har jag bidragit med Segerstad, Stenstorp, Södra Kyrketorp och Valtorp. Hade chansen att besöka pastorexpedionen i Stenstorp veckan före kyrkoböckerna gick ner till Landsarkivet i Göteborg. Naturligtvis tog vi (tre till förutom jag själv) som hade tagit på oss att göra detta för att få de närmaste källorna. En ny version, nummer fem av Sveriges Dödbok (1901-2008) är tänkt att komma ut lagom till Släktforskarstämman i Örebro i höst.

Här i Sverige ligger alltså allt material från hela Sverige på en CD som man får köpa för att få tillgång till materialet. I USA finns det flera versioner och från skilda ställen att få fram motsvarande uppgifter. I USA har man något som heter Social Security Number (SNN), ungefär som vårt personnummer. När man dör därborta hamnar alla de som har ett SNN man i registret Social Security Death Index, förkortat SSDI. Detta register finns online fritt att söka via rootsweb.com. SSDI finns tillgängligt från 1962 och framåt i nutid. Tänkvärt är att förr jobbade en hel del kvinnor inom hemmet och fick inget SNN, därför finns de inte heller med i registret. I dag har alla US medborgare ett SSN med automatik, antingen när de föds eller arbetar legalt.

För en som är emigrantforskare är SSDI-registret lite för sent eftersom de flesta emigranterna var borta 1962. Därför får man söka andra vägar för att hitta dessa, vilket betyder att man måste gå ner på State-nivå och det betyder att det blir helt plötsligt mycket krångligare. Detta eftersom varje stat har sina system om hur deras Vital Records presenteras. Dessutom finns de inte alla gånger sökbara i någon databas, alltså ingen som har skrivit av materialet. Ibland finns det även frivilliga krafter som lägger ut material på nätet eller företag som du får köpa abonnemang hos. Alltså inte samlat på ett ställe som här i Sverige.

Som tur var finns det några genvägar att gå. Online Searchable Death Indexes & Records. Eller varför inte ut och söka på sökmotorerna, där ord som vital index, death records, birth index bör vara med. Lägg gärna även till vilken stat och/eller county som uppgifter söks från. Då görs en begränsning och att tänka på är att det finns counties med samma namn i flera av staterna därborta. Liksom städer med samma namn kan finnas i flera stater.

Ex Scandia finns i

• Washington Co, Minnesota (MN) – det mest kända Scandia för oss svenskar
  
• Kitsap Co, Washington (WA)
  
• Republic Co, Kansas (KS)
• Warren Co, Pennsylvania (PA)

Vet du inte vilket county som staden/platsen som du söker efter ligger i finns U. S. Town/County Database hos Rootsweb.com att söka i.

Ja, som du nog fått klart för dig så är det mycket krångligare att söka efter dödsuppgifter i USA än det är i Sverige i och med CD:n Sveriges Dödbok 5, 1901-2008 kommer ut till hösten. Släktforskar Sverige väntar spänt på att den ska komma ut och det blir väl rusning och väntetid att få den.

Snökaos

Många är vi som har suttit insnöade under helgen som gått. Själv har jag knappt varit ute med näsan, jo jag var ute på balkongen för att se hur mycket det var på garageuppfarten, som är ganska brant. Tur att ägarna kom i går eftermiddag med den lilla traktorn och körde upp. Traktorn som var där i lördags klarade inte av den backen men så hade den inga snökedjor på.

En kompis som bor i Brålanda hade svårt att ta sig ut till svinstallet. Sambon fick följa med och ösa upp. När de väl var klara i stallet var det knappt att de fick upp dörren då det redan hade yrat igen.

En annan uppe i Haninge i Stockholmsområdet fick ge sig upp på sitt platta hustak och skotta snö.

Landsbygden fick aldrig sina tidningar på lördagen. Det gick helt enkelt inte att komma fram. En del små vägar röjs upp först idag.

Det går väl ann att skotta men var ska man lägga eländet. Det finns ju ingen plats kvar, där ligger redan en hel del snö. Om inte vägar och gator redan var igenkorkade så har de blivit det nu. Inte undra på att tågtrafiken i Västsverige och tunnelbanan i Stockholm står still i dag måndag.

Hade tänkt att gå och handla i lördags men det blev inget av med det. I stället utnyttjade jag tiden att forska efter emigranter från Falbygden. Det blev lyckat, sju utvandrade hittade jag i samma familj och stoppade in i min databas. Kontakt med forskaren i Amerika fick jag också.

Hade tänkt att uppdatera mina webbsidor men tyvärr så var det och är fortfarande när jag skriver det här problem med servern. Men vaddå, det är fler servrar som har brakat ihop i Sverige. Även detta har med snön att göra.

Mer snö är att vänta i veckan som kommer, så blir det när mildare luft försöker tränga undan det kalla. Brr.. det var kallt i morse, -18.

Talesätt

Ett talesätt som jag hörde i helgen och som jag inte hört förut är

Att när barken ramlar av/släpper från träden, har halva vintern gått.

Ja, det hände nu i helgen, så det är bara att räkna, vi har alltså bara halvvägs in på vintern. Trösten är ju att nu vänder det.

Minnesotadagen 2009

Utvandrarnas Hus

På Emigrant Institutet eller som det egentligen heter Utvandrarnas Hus var det i söndags Minnesotadagen.  Det var för 42:a gången som det anordnades.  Själv var jag där för första gången och inte kommer det bli den sista heller! Det var en upplevelse att vara där.

Det var förutom jag själv, mina föräldrar samt en släkting som styrde bilen tidigt mot Växjö söndag morgon.

Carl Boberg

Dagen började med en gudstjänst kl 11.00 i domkyrkan på både svenska o engelska och som traditionen bjuder hälsar man på bekanta och nya bekantskaper. Det var bl a Carl Boberg, en svensk-amerikan som jag träffade sommaren 2007 vid The Swedish Institute vid midsommarfirandet på min och min mammas resa i USA när vi hälsade på släkten.  Ulf Beijbom med fru kom till kyrkan, hon i årets hatt. Under gudstjänsten gjorde Ingemar Nordström en av sina fåtal årliga framträdande och spelade på sin saxofon.

Utanför kyrkan serverades det sedan kyrkkaffe men vi åkte till Växjö golfbana och åt lunch i stället. Vi kom tillbaka lagom till att själva firandet av Minnesotadagen skulle börja kl. 14.00 i Utvandrarnas hus.

Representant från USAs ambassad

En släktforskarkollega väntade vid dörren och höll upp plats för mig och honom själv där inne.  Sedan väntade en rad talare. Huvudtalare var Thage G Peterson, fd försvarsminister och talman i riksdagen. Fler som var med: Växjö manskör, SEI:s ordförande Harald Runblom Uppsala och en representant från USAs ambassad i Sverige. Den här killen hade varit i Sverige i tre år och kunde prata bra svenska.

Huvudnumret var utdelande det 50:e priset av årets Svensk-Amerikan som delas ut av Vasa Orden av America. I år var det Anne-Charlotte Harvey San Diego född i Stockholm (se artikel i Värmlands Tidningen). Hon är bl a känd för att varit med i projektet ”Olle i skratthult” som drevs på 1970-talet i Minneapolis.  Numera innehar hon en professur i teater och musik på San Diego State University.

Årets Svensk-Amerikan 2009, pristagaren Ann-Charlotte Harvey vid tavlan till höger.

Anne-Charlotte bjöd på ett fängslande tal, där hon tillskrev att det var de svensk-amerikanska tidningarna i USA som angav vilken bild som gavs av Sverige i USA. Redaktörerna på tidningarna klippte och klistrade ur svenska dagstidningar. Det var lättsamma artiklar, såsom en häst som råkade i sken och bonden slängdes in i en trädgård där tvättlinan tog bonden av daga. Talet blandades även med historier, bl a den med mannen som köpte en såg och inte fattade att det var en motorsåg.

Artiklarna i tidningarna gjorde att många svensk-amerikaner fick uppfattning om att Sverige hamnade på efterkälken när det gäller utvecklingen och inte utvecklades i samma takt som USA.

Efter Ann-Charlotte var det dags för utdelandet av Charlotta-medaljen. En medalj som delas ut till den som har gjort mycket för Emigrant Institutet.

Efter att programmet var klart gick vi en runda i utställningen och till bokhandeln. Köpte en bok om Svenskar i Winnepeg för 25 kronor. Fikade och sedan bar det av hemåt mot Falköping.

I soldat Gustaf Fälts spår

Vid soldattorpet nr 96 i Borgunda

En artikel skriven av mig publicerades i dagens Falköpings Tidning (11 juli).

Tre besökare från Aurora i Colorado, USA gästade Falköping under ett par dagar under midsommarveckan för att gå i sin anfader soldaten Gustaf Fälts fotspår.

Det var Katherine Watts som hade med sig sin mamma och morfar. Katherine blev i december förra året vald till Lucia Queen 2009 i The Swedish Club of Denver, CO.  Som Lucia fick hon en resa till Sverige och hon bjöd då även med de andra två på resan. Katherines hästintresse gjorde att de under vistelsen i Falköping bodde på Liden i Slutarp, där hon fick rida på gårdens hästar.
En dag var avsatt till att få veta mer om deras anfader Gustaf Fält, som var soldat bl a i Borgunda.

Besökte soldattorpen
Resan började vid Garnisonsmuseet i Skövde, där Björn Lippold tog emot. Därefter reste sällskapet till Borgunda till ursprungsplatsen där soldattorp nr 96 legat på Knektagatan och där Gustaf Fält var soldat. På 1940-talet flyttades soldattorpet av Elsa Lindblom till Brobacka. Herkela heter platsen och namnet kommer ifrån det andra soldattorpet som finns där och knekten Herkel.
Sällskapet var även vid platsen där soldattorpet nr 35 i Friggeråker legat och som var sista soldattorpet som soldat Fält verkade vid. Idag finns bara källan kvar bland snåren i skogen. Vid detta torp avled Gustaf 1876 vid en ålder av 43 år. Han efterlämnade 6 barn varav det yngsta barnet var 3 veckor gammalt.

”Fältska huset” i Falköping
Med på upptäcktsresan var även en syssling från Stockholm som rest ner för att träffa sina amerikanska släktingar. Hennes familj ägde mellan åren 1923-1981 det hus som är känt som ”Fältska huset” vid Stora torget i Falköping. En hyresgäst lät sällskapet komma in och titta.
Sista stoppet var ett besök på St Olofs kyrkogård, där familjen Fält ligger begravd, däribland Beata Maria, gift med Gustaf Fält och mor till tre utvandrare.
Det var tack vare en artikel i en svensk-amerikanska släktforskningstidskrift som kontakten kunde göras mellan släktforskaren Annelie Jonsson och Ronald Swenson. De har haft kontakt via e-post fram till besöket och skickat information till varandra.
Till sin hjälp för att hitta de aktuella platserna har de haft hjälp av personer med lokalkännedom, som Märta Carlsson som visade runt i Borgunda.

Faktarutan:
Gustaf Fält F 1833 i Borgunda D 1876 i Friggeråker. Gift med Beata Maria Larsdotter 1838-1912 född i Dala. Makarna hade sex barn varav de tre äldsta emigrerade till Rockford, IL. Ronald Swensons farmor Elisabeth emigrerade eftersom hon hade sin fästman i Rockford. De hade presenterats för varandra av hennes bror, då han var hemma på besök i Falköping och tagit med sig en skolkamrat från möbelsnickarutbildningen i Stockholm. De förlovade sig dagen före fästmannen och broderns avresa  till Rockford 1888. Men då fästmannen i sina brev hem talade om att söka amerikanskt medborgarskap beslutade sig Elisabet att även hon skulle emigrera 1889.

Idag finns inga ättlingar kvar i Falköping till Gustaf Fält. De har skingrats och bor numera bl a i Askersund, Stockholm, USA och Kina.

I det varma vädret

Ni som jag sitter väl inte ock släktforskar framför datorn i det här vädret utan är ute och njuter av det varma vädret?

Nja det är väl inte sant i mitt fall. Själv har jag varit upptagen att göra min sista examensuppgift. Det var att klippa ihop två kortfilmer som jag filmade för tre veckor sedan och lägga ut dessa på nätet. Sista inlämningsdag är i dag söndag. Men jag brukar försöka att klara av det innan sista dagen. Och tur var väl det i detta fallet eftersom efter ett klargörande fick jag göra om en del eftersom instruktionerna var lite vaga. Filmerna handlar om Anna-Lena Hultman och Konkordiahuset i Hössna. Kan säga att det är två reklamfilmer om henne och huset där nere. Kommer att på något sätt lägga ut dem för allmän beskådning. Behöver dock få godkännande av min lärare först på uppgiften.

Min första examensuppgift, den där om gravstenar i USA har jag inte fått något svar på än, det blir nästa vecka eftersom jag skrev och frågade om jag kunde lägga upp den engelska sidan men det ville hon inte förrän hon sagt sitt.

Det där med värmen ja, torka råder och med får man försöka vattna sina växter. Har egen brunn på lantstället och denna används i detta syfte. Men eftersom den inte är så djup får man inte vattna för länge och för mycket i taget. För att kolla att inte motorn bara går och går till ingen nytta sitter jag och passar bredvid. Har då med min bärbara dator ut i skuggan och jobba fram emigranter från Falbygden med hjälp av emigrantdatabaserna Emigranten och Emibas.

Det är det där grundarbetet som jag just nu håller på med, det som tar så mycket tid. Senare ska jag sitta vid min uppkopplade dator och plocka till mig Falbygdsemigranter. Har underlag att hitta ett par hundra.