Svenska släktforskningsbloggar

Det finns en hel del svenska bloggar som handlar om släktforskning eller ämnen som gränsar. Den här bloggen är en av dem. Jag försöker att skriva ett inlägg i veckan ibland blir det två. Vad jag skriver om hittar jag inspiration från omgivning, andra gånger är det jag något jag själv tycker jag måste ta upp. Ibland har jag idétorka och då gäller det att vara kreativ. Har ett antal halvskrivna inlägg som jag jobbar på ibland när jag får energi, andra blir det inget av och makuleras.

Det gäller att man når ut med sin blogg och skrivande. Man vill ju gärna få läsare och kommentarer på sina inlägg. Det gör att det blir mycket roligare att forsätta och man känner sig uppskattad. Har sett att det finns länkar till min blogg via olika webbplatser. Några är Hovaledsbrudar, MyHeritage blogg (där länkar till fyra av mina webbplatser finns med), Släktforskning för noviser och Västra Mälardalens Släktforskare. Har dessutom lagt länkar från några samlingssidor där länkar till bloggar samlas. Som Aftonbladets Bloggportalen, Toppblogg, TopBlogArea. Dessutom finns jag med på den amerikanska släktforsknings bloggportalen GeneaBloggers.

Men det är ganska svårt att kategorisera en släktforskningsblogg, eftersom ämnet inte finns som en kategori. Vad ska man då ligga under? På Aftonbladet finns jag under Humaniora, Toppblogg under Kultur och hos TopBlogArea under Kultur & Historia. Det finns ingen egen kategori för släktforskning, det skulle behövas.

Det här att det inte finns någon egen kategori gör att det inte finns något samlat ställe som bloggar som släktforskning i någon form. Det får mig att undrar hur många bloggar i ämnet det finns. Någon som vet?

Har diskuterat detta med Ewa Klingberg på Antyda.se som har den egna bloggen Hovaledbrudar. Vad vi vet finns det ingen liknande svensk samling-/webbplats som Geneabloggers.com, där man att kan anmäla sig att man vill vara med, 1 900 bloggare är där anslutna. Det finns en del listor för svenska släktforskningsbloggar men de är inte fullständiga, dvs alla finns inte listade där. 

Önskvärt vore att någon skulle kunna ta i det här, kanske skapa en svensk eller varför inte en skandinavisk webbplats för bara bloggar som handlar om släktforskning och liknande ämnen. För en Nordisk webbplats vore något här, vi är nog inte så många i varje land och för att det ska bli något av det här. Jag är inte ute efter bara en lista utan jag skulle vilja att när bloggen uppdateras syns detta, som ex på Västra Mälardalens Släktforskare.

Tyvärr har jag inte den programeringskunskap som behövs här, inte heller tiden. Någon som vill ta tag i det här?  Kanske vore det något som kan diskuteras nu när det är Släktforskardagarna i helgen.

SwedGenTour 2011

Ni har väl inte undgått att klicka på länken här till höger, den som finns under rubriken Resa i Amerika, SwedGenTour 2011? Det är fyra vänner som åker till USA och föreläser om att hitta sina förfäder och släktingar i Sverige, några av dem har gjort resan under flera år. Svensk-amerikaner kan också i samband med föreläsningarna boka tid att få personliga råd.

Gruppen består av Anna-Lena Hultman, Hössna (Sveriges Släktforskarförbund/Konkordiahuset), Charlotte Börjesson, Göteborg (Dis), Anneli Andersson, Mellerud (Melleruds Museum & Släktforskningsarkiv) och Gunilla Didriksson, Lindesberg (Linde Bergslags Släktforskarförening) .

De är ganska eftersökta som föreläsare i att söka sina rötter och kultur i Sverige , i USA. För ett par år sedan höll de ett par föreläsningar på svenska ambassaden i Washington. De flög dit över en helg. De är så eftersökta att hos några Genealogy/Historical Societies får gruppen själva bestämma när besöket ska bli av.

I år går resan till Illinois – Chicago och Rock Island, Colorado – Denver och Utah –  Salt Lake City. Medresenärer är också ett gäng från Lantmäteriet som även passar på att vara med på den stora årliga träffen och släktforskningsmässan, som The Federation of Genealogical Societies anordnar och som i år är i Springfield, IL. En liknande men betydligt större än vad våra släktforskningsdagar är och som i år går av stapeln i Norrköping.

Resan är på ca 14 dagar och första föreläsningen är 10 september i Chicago. När man inte ger föreläsningar så är de ute och ser sig omkring. Bl a är i år ett besök på Bishop Hill inbokat. Något som de också kommer att göra är att besöka kyrkogårdar. Här gör man som jag själv gjorde vid mitt besök i USA sommaren 2007, fotograferar kyrkostenar med svensk klingade namn.

Det senare har de gjort på de senaste resorna over there. Det betyder att de har ganska många gravstensfotografier i sina datorer. De håller på med att göra en katalog över de gravstenar de hittills har fotat. Vi får hoppas att registret kan göras offentligt snart. Själv har jag med säkerhet en hel del emigranter från Falkbygden ibland dessa, bl a i Jamestown, NY som de har besökt ett flertal gånger. 

Det här är något som jag skulle kunna tänka mig att i framtiden kunna följa med på. Har ju min databas av Emigranter från Falbygden att visa upp, samt kan en hel del om emigrantforskning och forska i svenska källor. Har under åren hjälpt en hel del svensk-amerikaner att hitta sina rötter och ibland släktingar här, när de har kommit på besök på Falbygden och har då visat dem runt. Ofta kontaktar de mig i förväg eftersom efterforskandet tar sin tid. Har på så sätt fått en hel del kontakter och vänner i USA. Är van kursledare/handledare i släktforskningkurser och har även kört föreläsningar i ämnet.

Inga släktingar från USA i år heller

Har några släktingar och bekanta i USA som år för år brukar skriva, vi kommer nästa år. Men när väl den nya året anländer dröjer det ett tag och sen får jag meddelandet att det inte blir någon resa i år heller. I år fick jag det senaste beskedet i slutet av maj.

Anledningarna är många. Nu i år är den främsta orsaken att valutakursen är hög för dem därborta. Det får till följd att vi svenskar åker i stället, än hur vad strömmen brukar gå, dvs att svensk-amerikanarna kommer hit till Sverige och besöker sina förfäders bygd. För oss svenskar innebär det att vi inte behöver betala alltför mycket för en dollar, medan för de där borta blir det tvärtom. Dollarn är svag som valuta.

När jag var över sommaren 2007 under en månad, var dollarpriset runt 7:50. Sen kom finanskrisen på hösten och dollarn började att rasa i värde. I början av detta året var den t o m under 6 kronor. Arbetslösheten har varit och är ganska svår på vissa ställen i USA. Har en släkting på min morfars sida som bor i det värst drabbade området i USA, runt Lake Station i Indiana. Själv har hon några ströjobb som städ på ett kontor. I övrigt är hon hemma med sin yngste son. Som tur var sålde hon och hennes man sitt hus i början av finanskrisen och hyr hus i stället. Många står med dyra lån som inte kan betalas tillbaka, till följd av att de får lämna sitt hem och banken tar tillbaka och säljer på exukutiv aktion.

Många har det ganska svårt där borta i USA, de behöver sina pengar till överlevnad i stället för att resa utomlands. Kommuner och städer avskedar gatuarbetare och poliser, stänger skolor och skär ner på det offentliga, sänker löner osv. Men ibland hjälper inte det, i gårdagens Tv-nyheter var det ett reportage från en stad i Californien som hade gått i konkurs. Statskassan är tom osv, listan är lång över neddragningar och pengabrist i USA.

Ett annat skäl att det inte kommer så många svensk-amerikaner är att det tar lång tid att få nytt pass. I början av 2007 gjorde man om passystemet i USA. Då i början tog det upp till ett halvår att få ut ett nytt pass eftersom alla då ville ha det nya. Hur det är nu vet jag inte, men det tar betydligt längre än här i Sverige.

Släktforskare är morbida

Jag vill ha död på folk…, som släktforskare. För när man släktforskar är när och var en person i släkten eller vem det nu är som man forskar i, dödsdatum och -plats en mycket viktigt pusselbit i att få fram uppgifter och bilden om personen som eftersöks.

Det kan tyckas att man är morbid men jag tar bokstavligen ju i alla fall inte död på folk. Det är bara uppgiften som jag vill ha. Hur och vad de dog av är egentlig mening inget som jag bryr mig mer än det antecknas. För ingen statistik över vilka dödsorsaker som fanns förr i tiden men det var ju en hel del sjukdomar samt ålderdom. Jo, jag har en i släkten, på min mammas sida, som blev mördad 1802 vid Ekornavallen. Banemannen blev halshuggen på Ranstads Hed i Stenstorp 1803. I Munkedal har man börjat att gräva ut en avrättningsplats. Det fanns förr 300 avrättningsplatser i Sverige. Här i Falköpingstrakten fanns det tre avrättningsplatser/galgbackar. De är också en del av vår historia, om än en mörk sådan.

Att ta död på folk är viktigt för mig som forskar om emigranter från Falbygden. För var och när emigranterna dog efter att de utvandrat är mycket viktigt att få veta. Det är en mycket viktig ledtråd att gå vidare i forskningen om släkten  och leta reda på kusiner man har där borta. Inte bara för mig utan för alla andra som letar efter sina släktingar som emigrerade. Samt även i omvänd ordning, dvs svensk-amerikaner kan genom att få veta sin anmoder/-faders födelsesocken ha lättare att forska i Sverige. För en uppgift om att hon/han är född i Västergötland är svårt att leta reda på information om.

Hittills har jag på min lista ungefär 3 500 personer emigranter från Falbygden som jag eller någon annan har fått död på (i år har jag hittills hittat/fått död på 83 emigranter). Hälften av dessa avled i statem Illionis och en hel del av dessa i Rockford i Winnebago County. Alla är inte publicerade på Emigrant.se. Så den som söker får gärna ta kontakt med mig. Tänkvärt är att det var ca 13 000 personer födda på Falbygden som emigrerade och dog i ett annat land. Några av dessa kom ju hem igen efter att ha tjänat pengar och kunde kanske köpa sig en gård här hemma i Sverige. Men flertalet blev kvar i sitt nya hemland och bildade familjer, ofta med en annan immigrerad svensk eller svensk-ättling.

Snart har jag 44 000 personer i min databas, så möjligheten finns att den du söker i finns med. Vi byter information om personen i fråga och hennes/hans familj.

Odla för hushållet

Det här med att odla egen mat har gjorts i flera tusen år. Det var när människan blev bosatt som det blev en överlevnadsstrategi, samtidigt började man även hålla boskap. Falbygden är en gammal odlings bygd. Det syns om inte annat med alla våra megalitgravar gånggrifterna. I området finns 3/4 av alla gånggrifter i Sverige. Det finns fotografier från Ekornavallen i Broddetorp där potatisen odlades intill väggen på den stora graven Girommen. Då var det för verklig överlevnad. Befolkningstillväxten var stor och det var ont om odlingsmark. Det var torpare och de som inte hade någon egen mark som odlade där. Ekornavallen var en gång bara en liten del av alla gravar och rösen som fanns i trakten. Det var dock bara där som stenarna och spåren blev kvar, resten är uppodlat.

Västergötland var en av de första bygderna som kristnades. Det syns tydligt här på Falbygden eftersom vi är den kyrkotätaste området på fastlandet (på Gotland är det lika tätt) i Sverige. Här har det funnits kyrkor i varje socken. I Gökhem var det t o m två kyrkor, tätt intill varandra. Sägnen där var att det var två systrar som inte kunde bestämma sig var kyrkan skulle ligga så de byggde var sin. Efter en tid dog den ena och då blev bygget övergivet. Min teori är dock att det som i dag är kyrkoruin var tänkt som gårdskyrka. För det var inte ovanligt att storbönder hade egna kyrkor en gång i tiden. Ruinen ligger intill gården Överkyrke. Det finns bara två gårdar med namnet Överkyrke (Nedre och Övre) i Sverige. Båda ligger i Gökhem.

När potatisen importerades till Sverige, blev det snabbt en viktig gröda och basfödan. För många blev potatis det som räddade livet. Det kan läsas om i böckerna om Kulla-Gulla. Där i beskrivs att potatisen var skillnaden mellan liv och död i fattig Sverige. Det var likadant på Irland. När potatispesten slog till på 1840-talet var det katastrof, The Great Irish Famine. Det blev det hungersnöd och den stora massutvandringen från Irland till USA tog fart.

Det är först på 1900-talet som jordbruket blev industrialiserat i och med att människor flyttade in till städer och inte hade tillgång till egen täppa utan går till affären för att köpa mat. Befolkningen har också ökat markant. Sveriges befolkning är numera över 9 miljoner.

Själv är jag uppväxt på en gård, där odling av potatis och grönsaker var en del av livet och det odlades till husbehov. Från första början har jag varit med i kålgår’n och det har jag fortsatt med. Ränderna går inte ur. Det gäller att odla och kunna lägga på lager i jordkällaren, skafferi och i frysen, för att ta upp och äta på vintern. Det är sällan jag köper några grönsaker. Om i så fall är det färska, som ex sallad och gurka.

Numera har det blivit big business att odla som våra förfäder. Ett namn har det fått också. Det kallas det att man odlar ekologiskt. För mig spelar det ingen roll, jag fortsätter att bruka och odla jorden. Behöver ingen marknadsföringsterm.

Hjälp finns att få på efterlysningsforum

Anbytarforum på Rötter hoppas jag att de flesta av er vet vad det är för ställe. Det drivs ju som känt är av Sveriges Släktforskarförbund. Är det största forumet för släktforskning i Sverige och det bästa. Det är aktivitet där varje dag och många inlägg och diskussioner.

Själv försöker jag hjälpa till när jag kan men lägger även ut frågor och efterlysningar där. Ofta får man svar, då det finns många där ute som vill hjälpa till att man ska komma vidare i sin forskning. Nu den senaste efterlysningen var en förfrågan om en familj Söderström i Kårsta (AB). Hjälper en svensk-amerikan att hitta släktingar här och en familjen flyttade från falbygdstrakten upp till Kårsta och fick sex barn.

För den som söker efter släkt i andra länder och då tänker jag främst på i USA, är det de amerikanska forumen att föredra eller Message Boards som de heter där borta. De jag tänker på är Rootsweb.com/Ancestry.com (de har samma forum, det är layouten som inte är den samma) och Genealogy.com. Här brukar jag lägga in efterlysningar på falbygdsbor som emigrerade, ibland får jag svar andra gånger inte.

Efterlysningar och svar brukar ligga kvar ganska länge på forumen. Själv har jag hittat gamla som jag gjorde redan 1999. En efterlysning tog det 5 år innan jag fick svar på. Det var ett svar som var efterlängtat. Inte lätt att hitta emigranter som heter Johnson i Minneapolis. Men det var en ättling till min farfars mors bror Frans August Johansson som i USA blev Frank Johnson. Hälsade på några av ättlingarna på min resa i USA sommaren 2007. Det finns att läsa om resan här på bloggen.

I bland kan det var lönade att gamla efterlysning ligger kvar ibland inte, särskilt inte om man byter e-post adress. För adressen som jag hade 1999 har jag inte kvar. Den försvann i samband i bytet av uppkoppling från modem till ADSL och leverantör.

Det finns andra forum också, GenealogyWise.com är en sådan. Den är ett mellanting mellan forum och socialt nätverk eftersom man måste logga in, kan ha kompisar, men samtidigt göra efterlysningar i olika grupper. Själv har startat grupper för Skaraborg och Älvsborgs forskning. Språket där är engelska.

Många svensk-amerikaner föredrar att göra efterlysningar på sina efterlysningssidor/-forum, detta då de är mer hemma i dessa och inte behöver bekymra sig om språket. Har hjälpt ett flertal svensk-amerikaner genom att göra efterlysningar på Rötters Anbytarforum, då de har tyckt att den sidan är krånglig och att språket lägger hinder i vägen.

För er som söker efter familjemedlemmar som utvandrat och deras ättlingar i främst USA, rekommenderar jag att använda de ovan nämnda Message Boards. Det är mer chans att en släkting, som söks efter, får syn på efterlysningen på de amerikanska efterlysningsforumen än på Rötters anbytarforum.

Kollar upp i originalkällorna om man kan

Jag tjatar på mina kursdeltagare att de alltid ska anteckna källan. Som exempel på hur man kan skriva upp källor har de tom fått det jag skickade in som kursuppgift för kursledarkursen för Sveriges Släktforskarförbund som jag gick i höstas i Alvesta. Den är ju så att säga godkänd från förbundet och Landsarkiven och skrivet på rätt sätt.

Det är viktigt att det blir rätt från början och om man behöver gå tillbaka att man vet i var man ska leta i. Det blir en säkerhet eftersom när andra sedan börjar att ta del av det framforskade materialet att då är det lätt att gå tillbaka till de källor som man har använt sig av.

Men det är lika viktigt att vi som är erfarna släktforskare att vi använder oss av det ursprungliga källorna så mycket som möjligt. Ibland går det inte, särskilt så i USA. Där får man ofta förlita sig på databaser.

Som emigrantforskare söker jag av internet och publicerade uppgifter med jämna mellanrum, samt att jag får kontakt med svensk-amerikaner. De källorna som jag då använder mig av är sk andrahands källor, dvs det är andra personer som har forskat fram resultatet. Trots att jag i stora delar litar på vad jag får fram, försöker jag i alla fall att kontrollera att uppgifterna är rätt i originalhandlingar så långt det går. Lättast är det att i alla fall göra det i det svenska materialet. Jag för ju över materialet från dess ursprungsmiljö till min egen. Eftersom jag gör detta, blir så att säga jag som får stå för uppgifternas korrekthet och då vill jag kontrollera uppgifter jag fått tag på i möjligaste mån och om fel finns korrigera dessa. Naturligtvis med hänvisning varifrån de nya uppgifterna kommer ifrån.

Genlines material hos Ancestry.com

I somras gick Genline samt Ancestry.com ut med ett gemensamt pressmeddelande om att Ancestry lagt ett bud på hela Genline. Senare gick även köpet igenom. Sammanslagningen syntes ganska omgående då de båda samsades i samma monter i Örebro under Släktforskarstämmans mässa i slutet av augusti.

Ancestry.com är den ledande betal släktforskningsportalen i USA och också den största. De har jobbat i många år för att nå den positionen. Om de inte har det eftertraktade materialet har de köpt sig till det. Så det här köpet var inte det första de har gjort men det första i de nordiska länderna. De är bla med och sponsrar det amerikanska versionen av Who do you think you are? Som produceras av Nbc. Den svenska översättningen och seriens titel i SVT är Vem tror du att du är?

15 dec blev Genlines material tillgängligt även på Ancestrys webbplats. Det betyder att för den som har båda abonnemangen inte behöver ha det längre, det räcker med Ancestry, eftersom webbplatsen även finns på svenska.

Fick en förfrågan om Genlines material på Ancestrys webbplats från en amerikansk medlem i min grupp Skaraborg County Ancestry – Sweden som finns på GenealogyWise som jag startade upp för 1 ½ år sedan. Det finns även en Älvsborg County Ancestry – Sweden. I grupperna pratas det på engelska om släktforskning i de gamla länen Skaraborg och Älvsborg.

Förfrågan gällde att hon inte hittade vissa kyrkoböcker för några församlingar under åren 1800-1859. Jag misstänkte och kunde även bekräfta min misstanke att det var fråga om moder- och annexförsamlingar. Det är ganska vanligt förekommande här i Skaraborg med detta system. Det betyder då att annexförsamlingarnas kyrkoboksmaterial finns i moderfösamlingen. Men detta finns ingen information om på Ancestry eller Genline, där jag har letat. Själv letade jag i SVARs register och material för att få fram vilka som är moder resp annexförsamlingar till vilka. Men vilken amerikan vet att man kan göra så eller den svensk som forskar i det svenska materialet hos Genline? Då måste jag säga att ArkivDigital har bättre information när det gäller den biten. Det finns tom direktlänk och hänvisning till rätt moderförsamling som man ska titta i.

Forskaråret 2010

Mitt släktforskarår 2010 har varit gott.

Har lett en kurs i nybörjar släktforskning för studieförbundet ABF under hösten. Vårt samarbete sträcker sig in även i 2011, där det är tänkt att det ska bli en fortsättnings kurs samt en ny nybörjarkurs, båda startar i början av februari.

Var med i DIS monter på Biblioteksmässan i Göteborg i september.

Gick Sveriges Släktforskarförbunds kursledarkurs i Alvesta i november.

Nya listor med återfunna emigranter på Emigrant.se har det blivit. Nu är emigranterna även sorterade i Stat och county. Dessa finns under den engelska versionen av webbplatsen, detta eftersom det ska underlätta svensk-amerikanarna att hitta sina förfäder.

Jobbat på med min databas Emigranter från Falbygden under hela året. Det har blivit en hel del nya uppgifter som lagts in. Beräknar att ca 6 000 individer har lagts till. Det inkluderar emigranter och anhöriga. Vid årskiftet hade jag 38 225 individer. Dessutom har jag fått död på 201 st emigranter från Falbygden under året. Har nu över 500 emigranter som ej har publicerats.

En emigrantfamilj från databasen Emigranter från Falbygden finns numera publicerad på Emigrant.se. Den börjar 1714 i Kinneved och slutar 2003 i Kane Co, IL.

Hjälp med att hitta mina egna släktingar har det blivit också. Fått hjälp borta i Minneapolis i Minnesota att leta reda på bröder till min farfars mor. En var redan hittat, hans ättlingar besökte jag och min mamma på vår resa i USA sommaren 2007.  Men än så har jag inte nått målsnöret om än det är nära, dvs att få kontakt med de andra två brödernas ättlingar. De lämnade fattiga förhållande här i Sverige och det verkar inte som om det blev bättre därborta.

Emigrantfamilj på Emigrant.se

Det är ett tag sedan jag skrev här sist men jag har jobbat på ändå i min släktforskargärning.

En nybörjarkurs i släktforskning har det blivit hos ABF här i Falköping på höstterminen. I torsdags 16:e var det den sista gången. Det är kul förmedla ut hur man släktforskar till andra.

Men framför allt har jag jobbat med min databas Emigranter från Falbygden. Har nu ca 38 000 individer i databasen och den växer för varje dag. Nja, inte varje dag men i alla fall nästan. Det är framför TV:n som jag jobbar. Det är ju sant det där med att vi tjejer kan göra flera saker på en gång. Det finns en hel del källor att ösa ur om man bara vet var emigranten slog sig ner och i bästa fall bildade familj.

I databasen finns det nu flera familjer som startar på 1700-talet och löper framåt i tiden in på 1900-talet, ja ibland även in i nutid. Familjeträden har därmed växt en hel del på bredden och längden. Några träd är ganska korta med bara några generationer men en del har till och med 5-7 generationer.

För att åskådliggöra vad jag har för material och information i databasen har jag lagt ut en emigrantfamilj på min webbplats Emigrant.se. Vi får följa Britta Magnusdotter F 1769 i Kinneved och hennes familj. I Sverige och till USA, där familjemedlemmar slog sig ner i Illinois och Minnesota.

Det finns flera sådana familjer i databasen. Britta Magnusdotter och hennes familj är bara en av alla dessa emigrantfamiljer.