Släktresan

- i dåtid och nutid

  • april 2013
    m ti o to f l s
    « Mar   Maj »
    1234567
    891011121314
    15161718192021
    22232425262728
    2930  
  • Arkiv

  • Top 8 Länkar

  • Medlem i

  • Besökare

  • Ange din e-postadress för att följa denna blogg och få meddelanden om nya inlägg via e-post.

Archive for april, 2013

Byta efternamn

Posted by tagesdotter på april 25, 2013

Det är ganska popuärt att byta sitt efternamn. Kanske tröttnar man på sitt -son eller annat namn. En annan vanligt efternamnsbyte situation är vid giftemål och parterna kan inte komma överens om vem som ska byta och löser det genom att båda byter.

Så vad byts det till? Ett gammalt släktnamn eller nykonstruerat?

Om valet är ett gammalt släktnamn är kravet att det ska ha funnits i släkten i rakt nedstigande led. Det ska vara i minst två generationer och senast inom fyra generationer räknat från sina föräldrar. En bra anledning att börja släktforska, tycker jag. Hafsa då inte ihop ett släktträd då utan se till att det blir ordentligt gjort. Det kan finnas överraskningar som gör att du får fler uppslag på efternamn.

Har du tänkt att konstruera ett nytt efternamn gäller förstås att det inte redan är upptaget. Försök att vara uppfinningsrik och kom på något nytt. På Patent och Registeringsverket  finns de regler och krav som finns om det här med namnbyte och Skatteverket har också information.

Min pappas sida

Själv heter jag Jonsson och är den enda i släkten i tredje ledet som har det ursprungliga efternamnet som min farfars far Johan Petter Jonsson hade. Giftemål och namnbyte har gjort att det att det blivit så. Namn i släkten: Carlsson, Digreus, Hansson, Sehested-Preetzmann, Ström, Rosell, Tersman, Zachrisson och Ålbråthen är några av dem.

Så om någon i släkten på min farfar Johns sida (han hade åtta syskon) skulle byta till något efternamn vore det i så fall till släktnamnet Jonsson. Jonsson är mycket mer ovanligare än Johansson. En annan variant vore att göra en konstruktion på Kartagården, Ravelstorp, Gökhem, för där var hemvisten för Johan Petter Jonsson och hans Selma Johansdotter.

Min mammas sida

På min mammas farfar sida skulle släktnamnet varit och är till viss del Andersson. Min morfars far August skulle egentligen hetat Andersson, utav sex syskon var det endast en son som behöll det ursprungliga. Det var min morfars far August som satt ton och fart på de andra att de skulle byta. Han gjorde beväring och tjänst nere i Halmstad och där kunde han naturligtvis inte heta Andersson, det blev Ljungqvist, ett namn som inte fanns tidigare i släkten, så historien hur det kom till vet vi inte. Kanske drog de lott eller så tilldelades han namnet. Båda varianterna har jag hört av vid andra efternamnsbyten har gått så till.

Efter att han hade kommit hem byte två bröder och en syster till samma, en av stavningarna blev Ljungkuist, en konstig stavning kan tyckas men så var han en emigrant. Senare generation bytte till Youngquist. Den äldste i syskonskaran tog sig namnet Floren efter sin farfar som hade soldatnamnet Flor. Namn i släkten: Hansson, Henriksson, Holmberg, Johansson Jonsson och Ljungkvist.

Mitt alias

Använder jag mig av ett alias i släktforskning – Tagesdotter. Hoppas att det är välkänt numera, har använt mig av det några år nu. För den som undrar hur det kan komma sig är det för att det är just vad jag skulle ha hetat om vi fortfarande hade använt oss av patronymikon, dvs pappas förnamn med -dotter efter – Tagesdotter (Tages dotter).

Posted in Falköping, genealogi, genealogy, Hembygd | Taggad: , , , , , , , , | 1 Comment »

Våren är tyvärr här nu

Posted by tagesdotter på april 17, 2013

Eller en mer riktigare titel vore: Våren är här nu och kommer med elände.

I år är den ovanligt sent. Vi har väntat o väntat o väntat. Bakslag på bakslag har kommit. Fortfarande kan rester av is och snö synas i högar. De flesta har väl sett fram emot det här med lövsprickning och det blir grönt i gräset länge.

Själv är det med blandade känslor. Visst tycker jag om att se allt blomma ut och att man kan börja att gräva i landet för att förbereda för potatissättning, sådd av grönsaker och annat. Men å andra sidan är det en ganska besvärlig tid för mig och alla andra som har allergi.

Särskilt besvärligt kan det bli nu i år 2013, när allt kommer på en gång. Å andra sidan blir det inte så segdragit och länge. Det har redan börjat, det har jag känt. Medicineringen är i full gång för att förebygga men den hjälper nog inte, även om besvären dämpas. I söndags kom huvudvärken. Är det en förskylning eller är det allergi? Kanske är det både och, att allergin utlöser en förskylning och då blir det extra besvärligt. Ställer mig frågan varje gång. I alla fall har jan känt mig hängig de senaste dagarna och det är precis att man orkar. Det blir tidigt i säng för att orka dagen efter. Det mesta går på sparlåga och jag gör bara det som är nödvändigt.

Experterna säger att det inte blir så mycket björkpollen i år. Anledningen är att det blev ett intensivt år 2012 och björkarna inte brukar orka med två sådana år i rad. Det är Hassel och Al som sägs bli värst. Håller ögonen på Pollenkollen i Jönköping varje dag. Man undrar ju när det börjar så här, vad bliva det månde när det verkligen sätter i gång med pollen. De senaste åren har inte varit kul. Har t o m fått andningsnöd ett par dagar och då sitter man verkligen still, inga onödiga rörelser som gör att man inte får luft.

Det blir till att stänga alla dörrar och fönster, att de inte står onödigt på glänt. Ha luftrenaren i gång så mycket det går och sätta vattenskålar på elementen.

Det här är lugnet före stormen. Kan inte bli mer redo än jag är och väntar nu på att det ska bryta ut rejält. Atjoo…

Posted in Falköping | Taggad: , , , | Leave a Comment »

Floby sockens torp och backstugor

Posted by tagesdotter på april 9, 2013

Som jag utlovade i artikeln Ny lokalhistorisk bok i Falköping, där jag skrev om den nya boken om Rössberga i Valtorp, att jag skulle skriva om den nya boken om Floby. Skaffade boken för ett tag sedan.

Sture Creutz – en eldsjäl i hembygdsforskning i FlobyFloby socken

Sture Creutz med postadressen Floby, boende i Sörby socken, strax utanför Floby samhälle är ett uppslagsverk när det gäller de gamla och deras boställen i och runt Floby. Nu har han delat med sig av den kunskapen i den nya boken Torp, torpare och backstugor inom Floby socken. Han har lagt ner tusentals timmar på att leta i arkiv, på kartor och ute i naturen efter information och tecken efter de gamla boplatserna.

Det var hans förtjänst att de gamla ekonomiska kartorna för Skaraborg en gång gavs ut på 1980-talet. I dag är de verkligen en skatt och till stor hjälp när det gäller att identifiera var förfäderna bodde och härleda dem till nutid. Inte så konstigt att de blev utgivna, eftersom han då när de publicerades arbetade på Lantmäteriet i Gävle och han såg till att de blev utgivna innan han gick i pension.

Sture och jag har haft kontakt genom åren. Han har guidat svensk-amerikaner i bygden och delat med sig av vad han kan om deras historia på bygden. Har haft förmånen att få komma in i hans Floby-Sörby rum, där allt är samlat och staplat på varandra. Har ävens hans avskrifter av husförhörslängderna i Floby AI:8 1870 – 1890, AI:9 1891 – 1900 och Församlingsbok AII:1 1900-1915, där det även finns kompletteringar som inte finns i originalböckerna. Dessa finns numera att läsa och forska i på ArkivDigital.

Bokens huvudpersoner och ställen är numrerade i en lista. Varje nummer finns utritat på en karta som finns i slutet av boken. De sju kartorna visar var i Floby socken som varje ställe, torp, stuga eller jordkula låg en gång i tiden. På platsen finns en markeringstolpe som märker ut var stället låg. De flesta av dem är borta sedan länge, rivet, netplockat eller helt enkelt uppodlat. Stolparna är uppsatta av Sörby-Floby Hembygdsförening under 2012.

Omslagsbilden på boken är på Rök-Olle som står på trappan framför sin stuga. Det står att han har på fötterna en söndags- och en vardagstoffel och när man tittar efter kan det ses tydligt att det är en två olika på. Om honom och hans stuga handlar nr 1 om. Fotot är bara ett av många, ett flertal finns i boken. Placerade under rubrik eller sist efter varje beskrivande text om stället och dess invånare. I förteckningen som finns längst fram i boken över de hus och personer som boken handlar om, finns även information om vem som är ägare av marken i dag, i alla fall 2012.

Ur boken

Ställen förr fick namn efter en person som hade bott där eller så var det tvärs om att den som bodde där fick smeknamn efter vad stället. Som Andersa på Åsen. Torpet (nr 21 i boken) har fått namnet efter Anders Gustaf Andersson 1826-1908 med sin hustru Maja Lisa Johansdotter 1823-1906, båda avlider på torpet. De flyttade in 1850 och var de sista som var bosatta där. Vidare får vi veta att torpare Anders hade en bror Johannes, som sedemera blev präst och tog sig då namnet Floberg. Namnet kom efter brodern till deras mormor Maria Jonsdotter som var guldsmeden Sven Floberg. Torpet Andersa på Åsen finns inte kvar sedan 100 år, husplanen är uppodlad, endast brunnen finns kvar.

Ett annat ställe var Skottes (nr 38). Ett torp som också kallades för Skottalyckan och var ett torp som låg under Backgården i Bragnum. Det var på ett utskifte intill gärdesvägen mellan Grolandavägen och Backgården. Dit flyttade 1850 en Johan Johansson Skott 1818-1889 och hustrun vid namn Maria Stina Jonsdotter 1823-1877. De fick sju barn varav de sex yngsta var födda i torpet. Sönerna Anders, Erik och Carl tog sig efternamnet Sandberg. Erik och Anders utvandrade till Nordamerika från Jämtland. Anders gifte senare om sig med en Charlotta Andersdotter, med äktenskapet var inte lyckligt. Kanske var en bidragande orsak att Anders var begiven på starka drycker. En tidningsnotis finns med om Anders.

Arbetskarlen Johan Johansson Skott från Backgården från Floby socken född 1818 och gift sedan 10 år insjuknade den 6 dennes på kvällen, sedan han omkring 9 på aftonen förtärt aftonmåltiden ärtsoppa. Han fick strax därefter kräkningar och dog följande dag mellan 4 och 5 på em. Som han icke under livstiden låtit undfalla sig yttrande som tydde på självmordstankar, misstänktes förgiftning. I följd härav förrättades av doktor O Selling obduktion å den döda kroppen den 23 dennes, därvid i magsäcken påträffades misstänkta korn som vid följande dag å apoteket verkställd mikroskopisk undersökning visade sig vara arsenik.

I boken finns fortsättningen i berättelsen om Johan Johansson Skotts död och om ytterligare 109 numrerade boställen, som Klara på Lunnen, Ramströms, Lidholmslyckan och Skägg-Jonasa.

Upplägg

Boken har ungefär samma upplägg som De gamla öde boplatserna i Gökhem och dess bebyggare, samt fornminnen och minnesvärda platser, utgivet 1989. Det skiljer 24 år i utgivningsår. Då renskrevs boken på skrivmaskin (jag själv) från anteckningarna som K G & Ingbritt Johansson i Odensberg inventerat 1975-87.

Det har hänt en hel i skrivreglerna sedan dess (själv fick jag en åthutning efter att ha skrivit den första hemtentan i Datapedagogik 1999, när jag gick på Högskolan i Skövde), bl a skrivs rubrikerna med fet stil i stället som förr med ett streck under, luft mellan stycken och gärna underrubriker för att det ska bli läsvänligt. Tyvärr har inte den som renskrev den här boken inte följt de nya reglerna. Kanske kan det bero på att man inte ville ha så många sidor i boken.

Tycker själv att boken förlorar på ovanstående men det är kanske en smaksak. Det bästa sättet att läsa boken är att lägga ett vitt A5 under och dra som en linjal, då är inte risken att man läser på någon annan rad. Men det är så mycket intressant att läsa om så man kanske inte bryr sig om upplägget. För det är mycket fakta som kan läsas, sånt som faller i glömska om det inte finns någon eller några eldsjälar som tar vara på det och ger ut i bokform. Har själv en hel del anor från Floby socken men mycket avbokens innehåll var nytt för mig.

Utgivare

Boken utgiven av Sörby-Floby Hembygdsförening under början av det här året 2013. Boken finns att köpa på Floby Antikvariat, på nätet hittar man boken under Bokbörsen. Kostar 225:-. ISBN: 9789163725180.

Posted in ArkivDigital, Falköping, genealogi, släkt, släktforskning | Taggad: , , , , , , , , , , | Leave a Comment »

Tavlor

Posted by tagesdotter på april 3, 2013

Tavlor har vi väl alla gjort någon gång av det ena eller andra slaget. Tavla kan vara mycket, men i släktforskning pratar vi bara om två stycken, antavla och stamtavla.

För den som inte är insatt eller är nybörjare kommer här en förklaring.

Se det som ett träd och då menar jag hela, med det som syns ovan jord – stam och grenar och det som är under jord- rötter.Tagesdotters antavla

Antavla

Varje rot grenar ut sig i två trådar, när du hittar en ana till blir det ytterligare en klyvning. Ju längre bak i tiden du kommer ju längre ner i jorden kommer du.

Vi släktforskare inriktar oss först på att gå så långt bak i tiden som det är möjligt, dvs vi vill hitta våra rötter (trädets rötter).  Det är det samma som våra anor, föräldrar i rakt  nedstigande led, dessa förs upp på en antavla.

I ett släktforskningsprogram räcker det med en knapptryckning men som nybörjare är det bästa att lära sig att skriva för hand. Bäst är en förtryckt blankett men det går även att rita en egen. Själv föredrar jag min egen version Tagesdotters antavla, där jag har lagt ett rutat papper under ett vitt papper som jag sedan har dragit linjer på i olika sektioner. För att få en större klistrar man helt enkelt ihop två/fyra på bredden. Saknar den gamla sorten som gick att köpa i grön-vit kartong. Det här är en variant på den.

Stamtavla

Tänk på stammen, den finns ovanför ytan, alltså är det trädet vi ser ovan mark med grenar som vi använder oss av i en stamtavla.

På stammen (stam + grenar) går du framåt i tiden, fram till nutid och stamtavlan visar vilka du är släkt med. På stamtavlan på den grenen som börjar med din mor eller far (partnern ska vara med men ingen gren utgå från den personen). Du själv ska vara med likaså din familj bestående av föräldrar, syskon, partner och barn.

Vilken generation som ska placeras på stammens början är upp till dig själv. Om jag utgår från mig själv har jag fyra träd, ett för min mormor, morfar, farmor och farfar. Varje gren på trädet representerar en person. Nutiden finns på flera platser i trädet längst ut på en gren. Den grenen kommer att växa när vederbörande som sitter på grenen bildar familj och får barn.

Här har jag ingen handritad variant som kan skrivas på. Det går inte att standalisera eftersom varje föräldrarpar har olika många barn. Men Mocavo har en bra variant, på engelska. För den som är händig kan göra om den till en svensk version.

Posted in släkt, släktforskning | Taggad: , , , , , , , , | Leave a Comment »

 
Följ

Få meddelanden om nya inlägg via e-post.