Släktresan

- i dåtid och nutid

  • mars 2013
    m ti o to f l s
    « Feb   Apr »
     123
    45678910
    11121314151617
    18192021222324
    25262728293031
  • Arkiv

  • Top 8 Länkar

  • Medlem i

  • Besökare

  • Ange din e-postadress för att följa denna blogg och få meddelanden om nya inlägg via e-post.

Archive for mars, 2013

Påsk 2013

Skrivet av tagesdotter på mars 27, 2013

Ja, den här påsken ska vi sent glömma. För vem längtar inte till vårvärmen efter en lång kall och snöig vinter. Inte har det blivit bättre i och med det har smält i bland och frusit till. Det har lett till att för att kunna gå ute har man varit tvungen att ha halksydd på. Särskilt för en som både har fått hjärnskakning och bruten arm till följd av halkat på is ett annat isigt år. På FB har en klasskompis visat upp sin fina arm som hon har fått skruvar i. Inte kul så här i slutet av vintern och få ha sånt i början på våren.

Tänk, för ett år sedan vid denna tiden, v 12, var det 17 grader varmt. En granne tog sitt första dopp i Vänern och kunde därefter soltorka.

Långfredag 2012

Det kom dock ett bakslag som det alltid gör i fjol. Påsken (första veckan i april) var faktiskt sådär med minusgrader. Det snöade rejält på Långfredagen och Påskafton, men på Påskdagen och Annandag Påsk var det rätt så okey. Det gjorde att den årliga konstrundan i påsk som vi har här på Falbygden kom av sig i början. Men när det sprack upp på söndag o måndag kom folket tillbaka.

I år lyser tranorna med sin frånvaro runt Hornborgasjön i påsk. Det har rapporterats att 20 stycken ska finnas vid Trandansen, Hornborga men jag såg i alla fall ingen av dem när jag åkte förbi där i söndags. Det var bara ett stort gäng med gäss. Några enstacka besökare fanns dock på plats. Fem husbilar hade parkerat på 1:a parkett förvara säkert på att vara på plats när det brakar loss med anländande tranor. Om nu de kommer alla de som väntar på Rugen i Tyskland och i norra Frankrike. Det blir väl att de stannar kortare tid eftersom de vill upp till sina häckningsplatser ung vid samma tid varje år. Jag har varit med om att tranorna har fått äta i snöstorm vid Hornborgasjön. Tranor i snö

Det finns inget som heter dåligt väder om man bara har rätt kläder, sa alltid min idrottslärare i Floby. Det är något som gäller här. Vinterkläder fortfarande på och det kommer vi att få ha åtminstone in i halva april skulle jag kunna tänka mig.

Det gäller att stå ganska nära påskelden med andra ord om man vill ha lite värme. Traditionen är tyvärr på utdöende här i trakten med en påskeld. Känner numera till bara en eld i trakten, Ullene. Traditionen var väldigt stark här på Falbygden och i Skaraborg en gång i tiden. Regiontraditioner som den här har slätats ut och följer numera rikets. Men när jag växte upp hade vi en egen påskeld, som vi skrämde häxorna med när de kom hem från Blåkulla. Det var några familjer som gick ihop och det var en hel del skjutande och fyverkerier. Numera skjuts det mer på nyårsafton och Valborg.

Vi får se om jag ger mig ut på vägarna under årets påsk och åker en sväng på konstrundan. Vårmagasinet kan laddas ner från Mat och Kultur.

Glad Påsk!

Sparad i Falköping, Hembygd | Taggad: , , , , , , , , , , | 2 Comments »

Webbutvecklingen går framåt… fort

Skrivet av tagesdotter på mars 21, 2013

Hjulen snurrar fortare och fortare, mer information och teknik öses över oss. När jag gick på gymnasiet på 1980-talet talade man om att det tog sju år att fördubbla informationsmängden. Den siffran är gammal sedan länge och nu gäller två år. Bara två år alltså. Det gäller även tekniken och teknikutvecklingen. Det betyder att den bärbara dator jag köpte för tre år sedan är gammal även om jag tycker att den fortfarande fyller mitt behov.

På Internet finns det hur mycket information som helst och mer kommer ut varje dag. Sättet att göra webbplatser har också förändrats. Förr pratade man om hemsidor, med enkla html-kodning och något javascript. I dag är det webbplatser och flera olika språk i kombliment med html ex php, databashantering osv. Html-språket i dag är inne på vers html5.

Webbplatser idag är uppbygda kring ett css3-dokument (håller på att fasas ut och nu börjar sas gälla), som är det som styr de andra sidorna. Det är där som form, var olika texter ska ligga, färg, tecken-/storleksnitt osv. När jag lärde mig göra hemsidor i slutet av 1990-talet lade man allt som styr en sida i början på varje sida. Med ett css-dokument som styr de andra går det fortare att ladda varje sida. Dessutom är det mycket lättare att ändra eftersom du ändrar bara på ett ställe.

I takt med att våra apparater har blivit mindre och bärbart har vi blivit mer uppkopplade. Våra smarta telefoner gör att vi nu kan sitta på toa eller ligga i sängen och surfa. Stationära dator är snart ute i hemmen, det är bara bärbart i olika storlekar som gäller. Det gör att det är ett annat tänk vid uppbyggnad av en webbplats.

Förr att man utgick från den dator som webbplatsen jobbades fram på och som troligtvis var en stationär dator och gjorde en version. I dag ska man börja med den lilla enheten, för att vara säker på att besökaren kan läsa allt. Det gör att en webbplats i dag bör finnas i flera varianter med samma innehåll men med olika utseende. Själv behöver jag en ny version av Adove Dreamweaver för att uppfylla de nya kraven. Har vers CS3 och behöver den nya CS6, men den kostar en slant även som prenumeration av Adobes tjänst Creative Cloud. Kanske har jag jobbat ihop till en licens lagom när vers 7 släpps om ett par år. Får bara hoppas att min gamla dator klarar av att driva programmet, dvs uppfyller systemkraven.

CMS-verktyg finns också till hjälp för den som kan lite om att bygga webbplatser. Där kan man flytta runt komponenter (var text och annat som ska synas) utan att behöva kunna html-kodning. Men det går inte alla gånger skräddasy det som man vill ha. Du får hålla dig till de mallar som finns att tillgå (som här på WordPress). Databaser ingår oftast inte i dessa verktyg.

Något att tänka på som webbmakare nu för tiden ska undvika att använda javacript. Detta eftersom våra smarta telefoner inte kan läsa dessa. Det gör att vi släktforskare får tänka om en del. I alla fall de som lagt ut sin forskning på nätet med hjälp av ett webbaserat släktforskningsprogram. De flesta av programmen använder sig av javacript. Det är bara ett program som uppfyller kraven att inte ha javacript just nu – TNG. Inte så mycket att välja på alltså. Teknikutvecklingen har sprungit ifrån de andra webbbaserade släktforskningsprogrammen.

Det var länsstudiedag 11 mars 2013 för Skaraborg gymnasieskolor, förlagd på Ållebergsgymnasiet i Falköping. Passade då på att gå på föreläsningen som Joakim Stockman höll i. Han arbetar i Betssongroup och på Malta.

Sparad i Egna Webbplatser, Falköping, genealogi, genealogy, Socialt Nätverk | Taggad: , , , , , , , | Leave a Comment »

Indexering på gott och ont

Skrivet av tagesdotter på mars 13, 2013

För mig som är emigrantforskare och som söker i databaser i USA är indexerade ett måste och helst normaliserade också. Jag kan inte bläddra igenom varje fotografi/bild av en bok/kartotek som består av hundratusentals ark för att hitta information som är nytta för mig. Indexerade databaser underlättar en hel del i mitt forskningsarbete.

Söker just i databaser efter emigranter från Falbygden och deras familjer. Har precis gått igenom US Passport Applications 1795-1925 (finns på Ancestry.com), där våra emigranter som har blivit USA-medborgare finns med. I databasen finns de som ansökte om pass med för att resa hem till Sverige och hälsa på gamla mor, släktingar eller helt enkelt göra en nöjesresa i Danmark, Norge eller något annat land, oftast i Europa.

För att kunna gå igenom alla ansökningarna på bästa sätt är det till stor hjälp att använda sig av indexeringen. Det finns en hel del möjliga sökmöjligheter att använda sig av. Har upptäckt för att få med de flesta är det att söka på så få uppgifter som möjligt. Om det går söker jag endast på Location i Birth i sökformuläret. Du får gå igenom en hel del ändå för att få med alla som kan tänkas finnas med.

Är ganska beroende av att indexeringen är bra gjord och det är den inte alla gånger. Inte konstigt kanske om man tänker på vilka som sitter och indexerad – kineser. De som sitter där kan väl endast engelska och inga andra extra språk. Då gäller det att det verkligen blir rätt men det blir det inte.

Har sett en hel del olika stavningar på bl a Falköping och Stenstorp i US Passport Application databasen. Å andra sidan har jag förståelse, det kan inte vara lätt alla gånger att läsa på ett främmande språk. Men då ska det göras så mycket som möjligt för att rätta till och jag tycker att Ancestry slarvar en del. De borde ha någon som går igenom materialet innan det läggs ut, korrekturläsning kallas sånt. Det ska vara en person som kan det språk som den amerikanska medborgaren har från början t ex svenska och ha lokalkännedom om landet för att det ska bli så rätt som möjligt.

Exempel på stavningar som kan hittas

Falköping

  • Foblicolan
  • Falk Spring
  • Fahlowing
  • Fathoping
  • Falkopeng
  • Felkokiping
  • Falkaping
  • Folsheping
  • Faltopeng
  • Falkapeng
  • Zrlkoping

Karleby

  • Karlechy

Kleva

  • Eleva

Stenstorp

  • Stenshop
  • Stenstork

Ullene

  • Ulleved

Det här med att de som skriver av inte kan tyda ut eller läsa vad som verkligen står, skapar stora problem för den som söker efter sina släktingar som hade blivit amerikanska medborgare och var hemma på besök. En annan sak om det är felstavat från början, då kan det kanske inte vara så lätt om att det går att tyda för den som har lokalkännedom vad det ska vara för ort.

För mig blev det att leta i nästan hela sökträffen på 37 000 ansökningar. Rättstavningarna kommer längst fram och sedan kommer resten i blandad kompott. Det tog ett tag men det var det värt. En hel del nya uppgifter om emigranterna från Falbygden hittades och som matades in i databasen.

Sparad i Amerika, Emigranter, Falköping, genealogi, genealogy, släkt, släktforskning | Taggad: , , , , , , , , , , , , | 1 Comment »

Ny lokalhistorisk bok i Falköping

Skrivet av tagesdotter på mars 7, 2013

Det har skrivits flitigt på Falbygden om bygden. En hel del hembygdsböcker har det blivit under åren. Vi har Boken om Bjurum potatisriket, Brunnhem, Börstig, Gudhem, Gökhem, Högstena, Kinneved, Norra Åsarp, Skörstorp, Smula, Stenstorp, Uddagårdens kalkbruk i Karleby samt Vilske. Nyligen kom även boken om Floby-Sörby ut, när jag har fått tag på den ska det bli en artikel om den också här.

2012 gavs boken om Brunnhems socken ut, 2005 var det Högstena. Båda böckerna har Bo Andersson som redaktör. Kinneveds Hembygdsförening med Lena Persson i spetsen lägger ut en hel del på sin webbplats för den som vill ta del av personer/familjer som levde i Kinneved och närliggande socknar.

De flesta av böckerna har de lokala hembygdsföreningarna arbetat fram och givit ut. Boken om Bjurums bränneri och Uddagårdens kalkbruk har dock varit en mans arbete. Bjurums bränneri var en doktorsavhandling av Lars Nyström vid Göteborgs Universitets Historiska Institution och kalkbruksböckerna är det Kerstin Sjölin Magnusson som stått för skrivandet. 

Boken om Rössberga SäteriRössberga

Den nyaste boken i samlingen är inte för någon bygd utan för en stor gård, nämligen Rössberga Säteri, som ligger i Valtorps socken. Författaren är Lars Bägerfeldt, inte så konstigt med tanke på att på Rössberga finns en hel del spår från stenåldern och framåt, bl a finns här Ravels grav. Andra fornlämningar som beskrivs är järnåldersgravar och en runsten. Lars kan det här med att läsa gammal stil så att gräva i arkiven efter material och tyda det samma är inget konstigt för honom.

Ägarlängden börjar 1545 med Gustav Olofsson Stenbock och slutar med dagens ägare Roy och Siv Mannius. Med beskrivande text om varje person ägt säteriet. Familjen Fleetwood har fått det största utrymmet i längan, inte så konstigt då de har ägt säteriet längst av alla ägare.

En hel del beskrivande information med text och bild finns med i boken. Det är om de bostäder och ekonomihus som finns på gården. Även om de gårdar och torp som låg under gården finns med. Utdrag ur mantalsböcker och kyrkoböcker med listor av de personer som bodde på ställena. Även befallningsmännen, gårdsfogden och rättare har fått ett stort utrymme.

Naturligtvis finns även Kalbrottet beskrivet. Rössberga kalkbrott är nog det som Rössberga är mest känt för, i alla fall det jag tänker på när jag hör namnet Rössberga. Tyvärr finns inget skrivet material inkl bokföring och löningslistor, bevarat sedan den tiden. Det kastades troligtvis efter att kalkbrottet lades ner.

Boken är skriven som en faktabok med ett lättfattligt språk. Det är lätt att hitta i den.

Mord

Som släktforskare blir man glad när det hittas något utöver det vanliga, det finns här i boken också. Under rubriken En mördare på Rössberga marker 1691, beskrivs en händelse som i kyrkboken 1691 skrevs

4 Septembris Anders Larssons Son på Högen Swen blef ihiälstuken

Men ett längre utdrag är hämtat ur domboken, där utredningen av händelsen är detaljerad beskriven. Gärningsmannen är ryttaren Nils Andersson som red hem efter mönstringen vid Axvalla hed till Badene i Yllestad. I boken finns beskrivet vad han gjorde under ritten från Sätuna och tills han kom hem och vad som hände.

I framtida nästa bok

Något som saknas och som skulle kunna bli bok nr 2 är folkbokföringsuppgifter över tjänstefolket och kalkbrottets alla arbetare och deras familjer, oavsett var det bodde, så långt det går att få fram uppgifter samt även övriga Valtorpsbor. Kan själv bidra med en del material då jag gjorde en del forskning i kyrkoböckerna på 1900-talet samband när det planerades att bli en hemvändardag i Valtorp (som inte blev av). Vilka som är födda på 1900-talet och en del info om deras anor och övriga familjemedlemmar finns på webbplatsen ValtorpsbygdenValtorpsbor.

Boken består av 270 sidor varav 70 med färgbilder, hårda pärmar. Kostnad: 200:- + porto. Kan köpas hos Lars Bägerfeldt eller via webbplatsen Valtorpsbygdens butik.

Sparad i Falköping, Hembygd, Svensk Historia | Taggad: , , , , , , , , , , | 3 Comments »

 
Följ

Få meddelanden om nya inlägg via e-post.