Släktresan

- i dåtid och nutid

  • juli 2011
    m ti o to f l s
    « Jun   Aug »
     123
    45678910
    11121314151617
    18192021222324
    25262728293031
  • Arkiv

  • Top 8 Länkar

  • Medlem i

  • Besökare

  • Ange din e-postadress för att följa denna blogg och få meddelanden om nya inlägg via e-post.

Archive for 21 07 2011

Ingen garanti för 100% korrekthet

Skrivet av tagesdotter på juli 21, 2011

Hoppas att den här artikeln inte avskräcker till att börja släktforska. Men det här är något man bör ha kunskap om att så är det.

Som släktforskare använder man sig av de källor som står till buds. Kyrkoböcker är prio ett källa och sedan tar man till databaser som finns på nät och cd/dvd om man inte kan få åtkomst till första hands källan. Det som man strävar efter är just första handskällor, dvs de källor som finns närmast själva händelsen, det brukar vara det handskrivna materialet (fanns ju inga datorer på den tiden), som ex finns i kyrkoböckerna.

Men det är inte alltid att första hands källor är korrekta. Den som skrev kanske inte var ärlig, skrev fel, glömde bort att tillföra uppgifter eller blev tillfrågad att inte göra detta. Finns exempel på det senare här i trakten, där till och med prästen skulle ha blivit mutad att stryka en dotter i en familj och skriva att hon flyttade till Amerika (hon flyttade till Stockholm). Orsaken var att hon blev med barn och pappan till flickan körde ut henne ur familjen. Ett annat exempel är i födelseboken för Gökhem, min farfar fick fel födelsedatum. Prästen skrev fel i födelsboken. ”Jag vet väl när min egen pöjk var födder” sa alltid min farfars mor.

Ofta var det en skriv- och läskunnig person som förde kyrkoböckerna. Inte nödvändigtvis präst eller komminister, det kunde också vara klockaren som förde bok. Husförhörslängder uppdaterades i samband med husförhör (ni har väl sett Emil i Lönneberga – Husförhör i Katthult?), men också när personer som skulle flytta utanför socknen kom till prästen och ville ha flyttningsbetyg. Då som idag var man tvungen att tala om vart man skulle flytta och den nya adressen. Inte att förglöma stod det även på flyttningsbetyget om man var ledig för äktenskap, inte var gift innan. Det var alltså inte fritt att flytta och röra sig som man ville i Sverige utan att myndigheterna skulle ha reda på det och anteckna. Fram till 1860 skulle man t o m ha inrikespass, då avskaffades även pass för utrikesresor. Men flyttningsbetyget fanns kvar även efter 1860. Tyvärr finns inte många flyttningsbetyg kvar eftersom det lämnades in till nästa sockenpräst och kunde återanvändas av en annan person eller helt enkelt kastades bort.

Det kan även skilja på uppgifter från bok till bok. För att var säker på att ha den mest korrekta uppgiften är att alltid den kyrkebok som är närmast händelsen som är den mest korrekt. För födelse, vigsel och döduppgift ska man i första hand välja födelse- vigsel- och dödbok. Det är lätt hänt att det blev fel uppgifter inskrivna i husförhörslängden.

När en person flyttade från en församling till den andra kunde det lätt bli fel. Kanske visste inte den som förde in personen i den nya församlingen att en församling fanns och ändrade därför till någon närbelägen eller känd församling i stället. Det finns exempel på detta att uppgift om födelseförsamling har ändrats i den nya församlingens husförhörslängd. Det får till följd att för den som släktforskar och vill följa personen bakåt i tiden, inte kommer att hitta personen i fråga.

Som släktforskare har man inget val än att lita på dessa källor. Om vi inte gjorde det skulle det inte bli något släktforskat alls. Man gör så gått det går. Något som är viktigt i sammanhanget är att alltid uppge källan. Det är ett till närmast ett måste när man ska dela med sig av materialet. Om det inte publiceras ihop med forskningsresultat ska det finnas i ditt eget material, så om någon frågar efter vilken/vilka källor som används ska du kunna ta fram det. Ett exempel på en sådan databas är föreningen DIS databas Disbyt, där medlemmar kan skicka in sina forskningsresultat. I Disbyt finns inga källhänvisningar med.

Inte att förglömma är att som forskare kan man även skriva av fel. Det är lätt att slinka fel med fingrarna på tangentbordet. Upptäcker ibland detta även i mitt material och då är det bara att rätta till.

Bli nu inte förskräckta och tar avstånd att släktforska i rädsla att göra fel. Släktforskning är en rolig hobby. Genom att släktforska får du reda din historia inte bara den som finns i historiböckerna, för den skrevs ofta av kungar och styrande.

Sparad i genealogi, genealogy, Hembygd, släkt, släktforskning | 1 Comment »

 
Följ

Få meddelanden om nya inlägg via e-post.