Släktresan

- i dåtid och nutid

  • mars 2008
    m ti o to f l s
    « Jan   Apr »
     12
    3456789
    10111213141516
    17181920212223
    24252627282930
    31  
  • Arkiv

  • Top 8 Länkar

  • Medlem i

  • Besökare

  • Ange din e-postadress för att följa denna blogg och få meddelanden om nya inlägg via e-post.

Archive for mars, 2008

Artikel – Emigration

Posted by tagesdotter på mars 20, 2008

Andra delen av ursprungs materialet till artikeln om släktforskning som publicerades i Falköpings Tidning lördagen 15 mars på Släktforskarnas Dag.

 

Emigration

De flesta av oss har släkt i Amerika eller som det egentligen ska heta USA. En del känner vi till då kontakten mellan det nya resp gamla landet aldrig klipps av, med andra har kontakten helt försvunnit, ofta när den utvandrande generationen avled en efter en.

När det gäller emigranternas utflyttning stå det oftast ”Amerika” plus årtalet som de
utvandrade i högra kanten av husförhörslängden. Man brukar räkna med att 1,3 miljoner svenskar emigrerade, de flesta till USA, men även andra länder var målet, Tyskland, Kanada, Ryssland eller Australien för att nämna några. Några kom tillbaka men de flesta blev kvar i sitt nya land.

CD hjälpmedel

Om du är osäker från vilket socken som din släkting emigrerade från finns det två hjälpmedel på CD att tillgå.

  • Emibas utgiven av Sveriges Släktforskarförbund och uppgifterna är hämtade från kyrkoboksmaterialet, dvs husförhörs- och flyttningslängder.
  • Emigranten Populär utgiven av Göteborgs-Emigranten. Uppgifterna här är hämtade från de poliskamrar som fanns i utvandringshamnarna. Det var lag på att utvandrarna skulle visa upp biljett till polisen som skrev ner detta i ett register.

De båda skivorna är ett komplement till varandra eftersom de inte har samma källor. Emigrant Populär är till nytta så till vida att här kan det stå till vilken destination som emigranten hade köpt biljetten till. Om det står New York har utvandraren endast köpt resan över atlanten, om det däremot står Rockford, IL är detta slutdestination för emigranten. Ofta kunde de resa till någon släkting som redan hade utvandrat.

Namnändringar

Då en del emigranter inte ville ha kontakt med det gamla landet eller helt enkelt inte var nöjda med sitt patronymikon (faderns förnamn + son eller dotter ex Johansdotter) som efternamn kunde detta bytas under resans gång. Ett exempel är syskonen Fredriksson som utvandrade från Sörby socken, de ändrade efternamnet till Hallgren i USA efter gården Hallabo. Eller som Karl Sanfrid Johansson från Karleby, som först bytte efternamn till Holmqvist när han utvandrade och väl i USA bytte han en gång till, denna gång till Charles Holmes. Men det behöver inte vara så uppenbara namnändringar och lätta att spåra. Döttrarna fick automatiskt -son namn när de emigrerade, ex Andersdotter blev Andersson.

Rymt till Amerika

USA höll/håller inte reda på sin befolkning i samma grad som svenska myndigheter gjorde/gör. Det var en av anledningar att emigrera och bosätta sig i ett annat land, man ville försvinna in i det nya landet. Orsakerna var många men en kunde vara att en dräng kunde göra en piga med barn och sedan inte ville gifta sig med henne. Någon annan gjorde något otyg och trodde sig veta att det var straffbart eller så hade personen redan suttit inne och rymde efter att ha avtjänat straffet. ”Rymt till Amerika” står det då i husförhörslängden.

Källor i USA

Om din emigrant emigrerade 1892-1924 finns en mycket bra USA-hemsida att tillgå. Detta då mellan dessa år var inresehamnen New York och Ellis Island. Ellis Island.org har lagt ut ankomstregistret så att det är sökbart på nätet. Lättast är att gå via EllisIsland.se, som är på svenska. Vid sökning, sök på flera kombinationer av din utvandrares efternamn, eftersom det oftast inte var en svensk som skrev ner namnet vid registreringen.

USA gjorde och gör folkräkningar, kallas för Census, vart 10:e år, med start 1790. Den som är mest intressantast för oss emigrantforskare 1890 förstördes dock i en brand. Det går ett ryckte om alla böcker inte brann upp men att någon tyckte att det var ingen idé att spara på resten så de hivades in i brasan också. Den senaste släppta versionen som allmänheten kan ta del av är 1930.

Mormonernas databaser

Ancestry.com, som ägs av mormonerna, är den bästa källan när det gäller online databaser, den finns numera även på svenska, då med adressen Ancestry.se.

Här finns de Census som är släppta för allmänheten tillgängliga och sökbara. Du kan även ladda hem bilder på Census på just din familj. Det finns en hel del databaser att söka i. För Minnesota, som många svenskar slog sig ner i, finns födda, vigda, skilsmässo- och dödsregister, ända in på 2000-talet. Den nyaste databasen är passansökningar, så om din släkting var hemma i Sverige senast 1925, sökte denne troligtvis pass, passansökningen kan du läsa här.

När det finns så här mycket material är det naturligtvis inte gratis att söka hos Ancestry. Ett årsabonnemang för access till allt material kostar ca 2000:-/år. Det får ställas i proportion vad tex ett år hos Genline kostar, som icke medlem i en släktforskarförening kostar det 1995:- och som medlem 1295:-. Personligen har jag mer nytta av abonnemanget i Ancestry än Genlines. Men så forskar jag mer i USA numera än i Sverige.

En systersida till Ancestry.com är Rootsweb.com. De har mycket gemensamt men också olikheter. De är ett bra komplement till varandra. Här kan du göra en sökning på det sk Social Security Death Index. I Sverige motsvarar det CDn Sveriges Dödskiva, men här är registret online, de första dödsnotiserna startar 1962 och uppdateras regelbundet med nya uppgifter. Tänk på att förr var det bara förvärvsarbetare som fick ett personnummer i USA, det medför att hemmafruar inte finns med i början av registret.

Min släkting jag hittat?

För att vara på den säkra sidan att det är just din släkting som du hittat i en databas, kan man skicka efter sk certificate t ex Certificate of Death som är originaldokument där du hittar information om den döda/döde. Här får du reda på fullständigt namn, födelse- och dödsdata, civilstånd, närmast anhörig, vilken kyrkogård den avlidna är begravd på samt dödsorsak.

Det kostar en del att skicka efter en kopia av certificatet. Varje kopia kostar 9 dollar att skicka efter, därtill tillkommer frakten. Hos Ancestry.com och Minnesota Historical Society kan detta göras online, eftersom du kan köpa via ditt betalkort.

Om du däremot vill skicka efter ansökningsformuläret som den sökande fyllde i vid registrering av SSI kostar det betydligt mer, 27 dollar.

Varje stat har sina arkiv

Tänk på att de USA-medborgare som letar efter sina rötter går också tillväga på samma sätt som vi som letar efter material i USA från distans. Bara för att de bor i USA har de inga förmåner att på ett lättare sätt få åtkomst av arkivmaterial. De måste ta sig till det arkiv som har det material som de söker efter.

Rockfords bibliotek

Som min släkting i Dover, DE som ska leta efter familjemedlemmar på sin mormors sida. För att ta reda på de uppgifter hon behöver, måste hon ta sig till en specifik stad i Iowa där familjen bodde och leta fram familjemedlemmarna på microfilm och ta kopior av födelse, vigsel certificat, för att sedan kunna gå vidare i sin forskning.

Posted in Amerika, emigrant, genealogi, släktforskning | Taggad: , , , | Leave a Comment »

Ursprungsartikel – Släktforskning

Posted by tagesdotter på mars 19, 2008

Förgående text, artikeln som publicerades i FT var en rejäl förkortning av den ursprungliga texten. För att ni ändå ska kunna ta del av vad jag skrivit publicerar jag här första delen, den om släktforskning. Texten om Emigrantforskning kommer i morgon.

Släktforskning

Att släktforska är en världsomspännande hobby. För oss svenskar och andra intresserade av vårt kyrkoboksmaterial har det blivit lättare att forska nu när de har blivit tillgängliga på Internet.

Vi kan säga att det är tack vare mormorernas intresse av att döpa sina anfäder in i kyrkan Jesu Kristi kyrka av sista dagars heliga, så att även de får stiga upp i himmelriket att intresset av släktforskning är så stort världen över. De hjälpte till på 50-60-talet att mikrofilma de svenska kyrkoböckerna.

Kyrkoböckerna

Vi släktforskare har en unik material att ösa ur för oss, vårt kyrkoboksarkiv. 1686 års kyrkolag ålade prästerna att upprätta födelse-, vigsel-, döds- och husförhörslängder. Inget annat land har en så lång period med folkbokföring som Sverige och de flesta är dessutom i bra skick. Innan dess består kyrkböckerna till stor del av mantalsböcker, men de är inte till långa vägar så detaljerade som husförhörslängderna.

Husförhörslängderna är viktiga böcker för oss släktforskare. I denna är alla hushållets medlemmar noterade från ägaren husbonden, oftast en man, hustrun och deras barn. Pigor och drängar är också noterade här. De flyttade ofta från gård till gård och ströks då från den ena gården och flyttades över till en annan gårds sida i boken. Uppgifter som är intressantast är födelsedatum och –socken, inflyttad från eller utflyttad till.

Via nätet

Släktforskning har flyttat in på Internet. Numera kan du sitta framför din dator hemma och forska i kyrkoböckerna. Men fortfarande gäller det att kunna grunderna i hur forska i källor på rätt sätt. Att ta som genväg söka efter vad andra har gjort är inte att rekommendera för en nybörjare. Visst kan du surfa runt och kolla in vad som finns men skriv inte av någon annans material och gör det till ditt eget. Det här med upphovsrätt och källkritik är lika viktigt här. Lättast att lära sig är att gå en kurs, vänd dig till ett studieförbund, de brukar ha nybörjarkurser i släktforskning. Falbygdens Släktforskarförening samarbetar med Medborgarskolan.

Det mest kända företaget som tillhandahåller kyrkoböcker på nätet är Genline men även SVAR och det mindre företaget ArkivDigital har även digitalaversioner som kan abonneras på. Hos ArkivDigital kan du även köpa kyrkoböckerna på DVD.

Håll reda på släkten

Efter ett tag kan det bli ganska många personer att hålla reda på i ditt kartotek . Skaffa då ett sk släktforskningsprogram. Namnet är något missvisande för det släktforskar inte åt dig utan det är du som matar in de uppgifter som du forskat fram.

Programmet gör att du på ett lätt sätt kan hålla reda på familjemedlemmar och släktskap. Det finns flera program att välja bland. De mest vanliga är Disgen, som ges ut av föreningen DIS i Linköping. För att köpa programmet måste du bli medlem i föreningen men det är inget du ångrar, det finns en rad förmåner som du inte kan vara utan. Ett annat vanligt program är Holger. Själv blev jag när jag skulle köpa ett släktforskningsprogram rekommenderad att köpa Disgen och det har hållet mig sedan till dess till programmet så därför kan jag inte uttala mig om hur just Holger eller andra program fungerar.

Posted in Falköping, genealogy, släktforskning | Taggad: , , , , , , | Leave a Comment »

Artiklar i Falköpings Tidning

Posted by tagesdotter på mars 16, 2008

Ni har väl inte undgått att det var Släktforskningens Dag i går lördag 15 mars. Det var heller inte den enda sk Dagen i Sverige, även Konsumenternas Dag var i går.

Med anledning av den första nämnda dagen hade jag med artikel i Falköpings Tidning. Den blev inte så lång som det var tänkt från början och har skrivit om den ett par ggr. Det gällde att hålla sig till den policy som FT har eftersom några företagsnamn inte får vara med. Det var svårt eftersom de bästa webbplatserna drivs just som företag.

Ni som inte har tillgång till tidningen kan här läsa artikeln:

Släktforskning

Släktforskning är en världsomspännande hobby. För oss svenskar och andra intresserade av vårt kyrkoboksmaterial har det blivit lättare att forska nu när de är tillgängliga via Internet.

Kyrkoböckerna

Vi släktforskare har en unik material att ösa ur för oss, vårt kyrkoboksarkiv. 1686 ålades prästerna att upprätta födelse-, vigsel-, döds- och husförhörslängder (hfl). Inget annat land har en så lång period med folkbokföring som Sverige och de flesta är dessutom i bra skick.

I hfl är alla hushållets medlemmar noterade från ägaren husbonden, oftast en man, hustrun och deras barn. Pigor och drängar är också noterade här. De flyttade ofta från gård till gård och ströks då från den ena gården och flyttades över till en annan gårds sida i boken.

Via nätet

Släktforskningen har flyttat in på Internet. Du kan nu sitta framför din dator hemma och forska i kyrkoböckerna. Men det gäller att kunna grunderna i hur forska i källorna på rätt sätt. Lättast att lära sig är att gå kurs, via nätet eller ett studieförbund.

Släktforskningsprogram

Efter ett tag kan det bli ganska många personer att hålla reda, skaffa då ett sk släktforskningsprogram. Namnet är något missvisande för det släktforskar inte åt dig utan det är du som matar in uppgifter som du forskat fram. Programmet gör att du på ett lätt sätt kan hålla reda på familjemedlemmar och släktskap.

Emigration

Förr eller senare hittar du släktingar som emigrerade i din släktforskning. Med en del har kontakten mellan det nya resp gamla landet aldrig klippts av, med andra har kontakten helt försvunnit.

När det gäller emigranternas utflyttning stå det oftast ”Amerika” plus årtalet som de utvandrade i husförhörslängden. Ca 1,3 miljoner svenskar emigrerade 1821-1930, de flesta till USA, men även till andra länder som Tyskland, Kanada, Ryssland eller Australien. Några kom tillbaka men de flesta blev kvar i sitt nya land.

Namnändringar

En del emigranter inte ville ha kontakt med det gamla landet eller helt enkelt inte var nöjda med sitt patronymikon (faderns förnamn + son eller dotter ex Johansdotter) som efternamn och kunde byta ut det under resans gång eller i det nya landet. Som ex är syskonen Fredriksson som utvandrade från Sörby socken. I USA ändrade de efternamnet till Hallgren efter gården Hallabo. Eller som Karl Sanfrid Johansson från Karleby, som först bytte efternamn till Holmqvist i Sve och i USA bytte han namn en gång till, till Charles Holmes. Döttrar fick automatiskt ”sonnamn” när de emigrerade, ex Andersdotter blev Andersson.

Svenska CD-skivor

Svenska källor i emigrationsforskning, förutom originalhandlingar, är två cd-skivor: De komplimenterar varandra eftersom de inte har samma ursprungskällor. Det är uppgifter från kyrkoboksmaterialet, dvs hfl och flyttningslängder och från poliskamrar som fanns i utvandringshamnarna. I den sista finns uppgifter om till vilken destination som emigranten hade köpt biljetten till. Om New York, har utvandraren endast köpt resan över Atlanten, om Rockford, IL är detta slutdestination. Ofta kunde de resa till någon släkting som redan hade utvandrat.

I USA

Ellis Island i NY var 1892-1924 inresehamn för alla invandrare. Ankomstregistren finns sökbara på nätet. Annat som vi som letar efter släkt i USA kan använda oss av är: Efterlysningssidor o e-postlistor, där du kan göra efterlysningar och få svar. Databaser som ex Census (folkbokföring) 1790-1930, WW I Draft (mönstring), Social Security Death Index, (dödsregister). Varje delstat har i någon form online databas, t ex Minnesota som har födelse-, och dödsregister, Illinois har vigsel- och dödsregister osv. Varje county (ung som kommun) har en släktforskarförening, de flesta har en egen hemsida med material och hjälpsidor.

Posted in emigrant, Falköping, genealogi, släktforskning | Taggad: , , , , , | Leave a Comment »

 
Följ

Få meddelanden om nya inlägg via e-post.